Forum

Jag vet att Ligans Mutant kommer att bli ett oerhört maffigt spel. Men innan allt det här påbörjade jag ett litet projekt, en hyllning till Järnringen i form av ett spel som jag kallar Zonen. Spelet är i princip klart och speltestat, men jag vet i dagsläget inte i vilken form det kommer att publiceras (PDF eller POD är alternativen). Jag antar att spelet kommer att rikta sig till oss stofiler som fortfarande håller Pyrisamfundet och Hindenburg varmt om hjärtat, även om Zonen knappast är någon karbonkopia av JFAB:s Mutant. Tvärtom är det ett steg tillbaka. Spelet handlar om en sak - överlevnad.

Spelet började som en hybrid mellan Version Noll och Apocalypse World, men har även fått en hel del egna lösningar.

Här är introtexten:

Katastrofen

Ingen levande människa, maskin eller mutant kan tydligt redogöra för hur katstrofen gick till eller hur jorden såg ut före den. Allt som berättas i det här kapitlet är vad folk och fä i zonen nickande och hummande berättar för varandra, eller gapande påstår.

Innan vår civilisation gick under hade allomfattande krig utbrutit. Krig av en enorm magnitud som förödde jorden, förgiftade luften och utrotade nästan allt liv. Sedan kom stenregnen. Himlaentiteter slungade sina avkommor mot forntidsmänniskans redan decimerade skaror och ur kratrarna strömmade pest och sjukdomar. De mest giftsjuka och strålskadade områdena kallades för förbjudna zoner. Zonerna förseglades med höga murar och bevakades av krigsrobotar. Men zonerna blev fler och växte tills allt blev till en enda zon som sträckte sig från början till slut och tillbaka igen. De återstående spillrorna av mänskligheten flydde ner i underjorden. Men krigen fortsatte med samma intensitet även om metoderna inte längre var de samma. Lönnmördardroider, geotorpeder och luftburna virus utgjorde arsenalen i dessa underjordiska strider samtidigt som robotarméer och fjärrstyrda pansartanks drabbade samman på ytan. Dessa krig fördes med en så förödande kraft att människans fiender till slut endast bestod av de plåthorder som förde de redan besegrade enklavernas kamp ovan jord. Med tiden föll kriget i glömska. Människan vände ryggen mot ytan och såg den som förlorad för alltid. Det fanns inte längre något kvar att strida över, inte något kvar att rädda.


Mutantens födelse

Men ur Zonens strålsjuka slagfält växte liv på något mystifikt sätt fram. Liv som överlistade krigsvirus och förödelse. Sakta men säkert började främmande växter och träd spira och knoppa. Vissa var ätliga, medan andra svultet hungrade efter kött. På samma sätt frodades djur och monster. Lömska, hungriga, myllrande, psioniska, vansinninga och hatiska med sylvassa gaddar, långa klor och outsläcklig mordlystnad. Det tycktes som att all den illvillighet och avsky som människorna plöjt ner i sina förintelsevapen nu förökade sig i katastrofens mylla. Det samma gällde vädret. Det var inte ovanligt med extrem hetta, iskyla, vansinniga hagelstormar, förödande blixtoväder och gigantiska tromber som slet med sig allt som kom i dess väg.

Sedan reste sig djuren upp. De ställde sig rätt upp och ner på sina bakben, omformade tassar till händer och vingar till armar. De utvecklade tankeförmåga, tal och språk och tog den förödda jorden i besittning. En ny era tog sin början. Mutanternas era. De slog sig samman i grupper för att skydda sig mot monster och fiender. Vissa blev bofasta och grundlade byar och fortifierade storgårdar medan andra drog runt i flock och plundrade och skövlade.


Uppstigandet

I enklavernas mörker hände en dag något. I bortglömda kontrollrum började monitorer spraka till liv. Sattelitsensorer och detektorer, som hämtade in information om ytvärldens radioaktivitet, gifterna i luften och farsoterna som härjade, påstod samstämingt att jorden ännu en gång var beboelig. Upptäckten skapade först panik som byttes till eufori. Inget skulle någonsin bli som förrut. Ytexpeditioner förberedes och sonder skickades ut. Men glädjen visade sig vara av det kortvariga slaget, en nähä-upplevelse av gigantoskopiska mått, större än katastrofen självt. Ytan visade sig mycket riktigt vara bebolig, om än knappt, men jorden var ändå dömd till undergång. Även om luften, vattnet och jorden sakterligen återhämtade sig fanns det ett allvarligare hot: solen. Som en röd jätte hängde den tung och döende ovanför Zonen, redo att sluka allt. I sin enfald hade fornmänniskan trott att solen skulle leva i flera miljarder år. Hon hade fel. Kanske var det kriget som påskyndade kataklysmen, kanske hade hon räknat fel. Ingen vet. Och tassen på levern, spelar det någon roll? Enklavsmänniskorna förseglade återigen sina portar. Vissa grävde sig i panik ännu djupare ner i jordskorpan medan andra valde en snabbare och mer definitiv väg ut. Några få valde att lämna enklaverna bakom sig och skapa sig ett nytt liv, om än kort och meningslöst, ovan jord.


Malströmmen

Ytan är inte längre densamma. Precis bortom vårt synfält, precis utom hörhåll finns...något. Vi kan knappt ens ana det. Men det finns där ute. Något farligt, något mystifikt. Något väldigt, väldigt fel. Vi kallar det för malströmmen. Det finns överallt och några få har lärt sig att öppna sitt sinne och låta sig omslutas av den. De kallas för psioniker. De som inte slukas av den kan lära sig saker av den, få den att ge dem mäktiga krafter. Det sägs att det var malströmmen som låg bakom katastrofen, eller om det var tvärtom. Ingen vet. Vad man vet är att malströmmen består av sinnesintryck, radiovågar, minnen, rester av datanät, psykiska strömmar från zonmaror, världsmaskar och Hydran och hans onkel. Malströmmen är helt enkelt förmökat mystifik, och bär på fler hemligheter än kuriosakabinettens låsta källare.


Livet i Zonen

Den syn som möter de få djärva enklavsmänniskor är förbluffande. I deras frånvaro har en civilisation växt fram. Visserligen en civilisation som bygger på plundling, våld och kaos, men ändå. Det finns skrotbyar, samhällen, till och med kåkstäder som breder ut sig med tusentals invånare. Alla befolkas de av mutanter och maskiner som knegar på som folk gjort i alla tider. Här finns sturska borgmästare, lismande krämare och överkloka pryldoktorer som mekar med enklavsmänniskans efterlämningar. Här finns tokmodiga bärplockare som trotsar zonens fasor och här finns mobsters som tar lagen i egna tassar. Här finns jospimplare som dricker bort sitt liv, skattemasar som driver in kejsarkosing och kvackare som lappar om de lytta, de blödande och de sjuka. Här finns smugglare och soldater, banditer och bylingar, pråmkapare och patricier, robotjägare och rallare.

I kåkstäder och skrotbyar finns det till och med en slags primitiv kultur där estradörer underhåller och där musikanter låter snabeljazzen fylla skräniga josbodegor med toner. Det finns brutala lekar och sporter, som drar flera hundra åskådare. Det finns marknader och museum, badhus och bordeller, verkstäder och till och med en och annan fabrik. Det finns bolag, föreningar och sammanslutningar av de mest udda slag. Kort sagt, zonen dryper av liv. Men den dyper ännu mer av död. Inget är starkare än Moder Zons vilja att förgöra och förstöra, och det smittar av sig på hennes barn.

Här befinner vi oss nu. I en fientlig värld omgiven av monster, mutanter och missfoster. Det är i runda slängar hundra år sedan människan återvände till ytan. Hon har funnit sin plats bredvid mutanten eller, tack vare hennes överlägsna arsenal och organisation, över mutanten. Det är en plats fylld av konflikter och misär där det råder brist på allt. För att överleva måste du följa zonens lag - att äta eller ätas.

Tills den dag då världen slukas av solen.

Det här låter jättespännande! Oavsett vilken i vilken form det blir, hoppas jag att du verkligen orkar att släppa spelet i "färdigt" skick. Pdf tycker jag personligen vore att föredra pga lättare distribution, men det är så klart alltid trevligt att ha ett fysiskt exemplar att läsa ur.

Några frågor:
1. Kommer du ha regler för zonröta/utmattning? Lite ledande fråga, jag hoppas på det.
2a. Vilken roll kommer Pyrisamfundet att spela? Jag hoppas att det finns med på ett hörn, för städerna och samhället i stort har jag själv upplevt som en av MUAs styrkor.
2b. Utspelar sig Zonen ens i samma universum som Pyrisamfundet, eller har spelet en egen, alternativ tidslinje?

Det är mycket roligt att du gör det här och att zonen får den uppmärksamhet som den förtjänar. Jag tycker fortfarande det är märkligt att trots att zonen är ett av de utmärkande dragen för Mutant(UA), fick Järnringen ändå aldrig klart Fornfynd & Skattemarker. Men den missen verkar vara på väg att rättas till. =)

Det här låter jättespännande! Oavsett vilken i vilken form det blir, hoppas jag att du verkligen orkar att släppa spelet i "färdigt" skick. Pdf tycker jag personligen vore att föredra pga lättare distribution, men det är så klart alltid trevligt att ha ett fysiskt exemplar att läsa ur.

Kul att du gillar det! Jag sitter just nu och skriver klart gamla grejer. Jag försöker lova mig själv göra klart hellre än att göra nytt

Gratis PDF är det sannolika. Jag återkommer till det längre ner.

1. Kommer du ha regler för zonröta/utmattning? Lite ledande fråga, jag hoppas på det.

Ja, det finns regler för det. Regelmässigt är spelet en blandning av Version Noll, Apocalypse World och en del eget. Reglerna är för övrigt helt klara. Det som återstår är att snygga till kapitel och skriva klart setting-grejer. Inte omöjligt att jag lägger upp delarna som blir klara när de blir klara. Exempelvis går det utmärkt att spela spelet enbart med kapitel 2 & 3 som beskriver reglerna och hur man skapar äventyrare och är i princip helt klara (Kapitel 1 är introduktion, och är också klart). Kapitel 4 handlar om hur man skapar äventyr och är ganska färdigt. Kapitel 5 är knappt klart alls.

2a. Vilken roll kommer Pyrisamfundet att spela? Jag hoppas att det finns med på ett hörn, för städerna och samhället i stort har jag själv upplevt som en av MUAs styrkor.
2b. Utspelar sig Zonen ens i samma universum som Pyrisamfundet, eller har spelet en egen, alternativ tidslinje?

Pyrisamfundet finns där. Men kanske skulle settingen kunna beskrivas som ett alternativt pyrisamfundet runt ca år 20PT. Alltså en vildare, farligare och "mindre" värld, utan centraliserad statsmakt och sånt. Men det hela är lite löst, och kommer att vara så. Vi spelar exempelvis i ett Pyri som har kollapsat, efter händelserna i Undergångens Arvtagare. Jag är dessutom väldigt osäker på hur man rent juridiskt handskas med allt det här, och väljer därför att släppa det som en gratis PDF.

Kanske layoutar jag första kapitel och ser hur det blir. Om det blir bra får jag lite energi att göra klart resten