Forum

Tänkte skriva ner kortare texter om hur vårt spelande av Mutant År Noll fortskrider. Det är tänkt som en krönika för mig själv och för att ge en känsla av vad Mutant År Noll är - vilka berättelser som vi spelar och vad man kan göra – utan att gå in på regelbeskrivningar.

Danko ser förvånat hur den metalliska zonvarelsen sätter iväg mot arken öven snövidden. Snabba rytmiska steg - längre än någon mutant kan ta. På några sekunder är han framme vi arkens skrov till vägg. Varlesen kastar sig upp och hugger hål i stålskrovet när den klättrar upp mot relingen ett tjugotal meter upp.

Medan Hiro och Johammed sätter av i hög fart mot arken, sjunker Danko ner på knä, lägger sin långa hemmagjorda bössa mot axeln och tar ett djupt andetag. Han följer varelsens rytmiska klättring på kornet - andas ut och smeker avtryckaren.

En kraftig knall ekar över snön.

Metallvarelsen fortsätter snabbt upp över relingen och försvinner i arkens innanmäte - helt opåverkad av skottet.

Danko fäller ut sina trollsländevingar, snön yr och han sätter av efter de andra.

Danko smyger sakta ner för ståltrappan - hela tiden på spänn, lyssnandes efter maskinvarelsen som försvunnit ner för trappan. Han stannar upp - helt tyst, inte ens det välbekanta knirkandet och knakandet från arkens skrov hörs.

Plötsligt faller gröna ljusstrålar ner över hans huvud. Ett grönt rutnät formas runt honom, med rutor som krymper och växer om vartannat. Sakta vänder han huvudet uppåt, nogrann med att inte lyfta bössan hotande. I taket hänger maskinen som en stor fet spindel i taket. Ljuset kommer från des ansikte - ett görnt band som går rakt över huvudet på den. Den vrider på huvudet som om den betraktar Danko, medan rutnätet dras åt runt honom. “Jag är vän”, får Danko ur sig. Varelsen tittar.

Hiro kommer inrusandes från botten på trapphuset - studsar upp för metallstegen, medan Danko stelnar och tänker - “faaaan, nu går det år skogen”. Skrotskallen Hiro är alldeles för entusiastisk för att komma nära en zonbest. Hiro stannar upp bredvid Danko och tittar upp mot varelsen som sprider sitt gröna rutnät runt dem båda.

Med ett djupt andetag spyr Hiro ut en vitglödande eldkvast som slår in i varelsen med en smäll. Ett förvånat pip hörs innan varelsen lossnar från taket och störtar ner genom trapphusets schakt som en fallande fackla.

Det är fest i arken. Sen gänget hittade fornröret i vrakgården flyter vattnet på igen. Arkens mutanter har samlats i trappor och balkonger längs den stora salen i arken. Längst ner brinner en stor brasa på golvet och varm luft stiger som ett draperi upp genom arken. Ute tjuter vintervinden kallt, inte atomvinterkallt, men jäkligt kallt ändå.

Men mutanterna festar: dricker sprit, frossar krubb, söker närhet och lyssnar på krönikörernas berättelser. Längst ner vi brasan sitter Yassan, stalkern, och håller hov. Han beskriver sina vandringar i zonen. Alla lyssnar hänfört, förtrollade av beskrivningarna. All utom Danko. Danko surar.

Yassan är ingen riktig stalker, som jag, tänker Danko. Bara en skrytmutant. En dag tar zonen honom – ett inre leende lyser upp, vid den tanken.

Yassan fortsätter sin monolog och när det blir för överdrivet buar Danko – det enda sättet att visa missnöje utan bråk i arken. Yassan rynkar pannan och be honom hålla käften. Danko kurar ihop sig och fortsätter grubbla. ”Jag ska bli först att hitta…” tänker han i tysthet när hans tankar avbryts.

Bam! Ett gnistmoln stiger upp ur brasan. Krossaren Regeth ligger i brasan – död. En rännil blod letar sig ner i kolen och fräser. Alla tittar upp. Tre våningar upp viner snön in från däck. Tumult utbryter.

Festen är slut.

Yes!
Jag är ju väldigt pepp på M:0 så det känns riktigt kul att läsa lite närmare om hur världen är beskaffad och vilka konflikter och äventyr som kan upplevas där.
Toppen-initiativ!

Och keep em coming

Yes!
Jag är ju väldigt pepp på M:0 så det känns riktigt kul att läsa lite närmare om hur världen är beskaffad och vilka konflikter och äventyr som kan upplevas där.
Toppen-initiativ!

Och keep em coming

Kul att det gillas! Nu är det tyvärr knappa två veckor till nästa spelmöte - så innan dess kanske det inte kommer någe om jag inte gör en retrospekt.

Ja för skrååååen! Kör!
Jag gillart!

Att läsa detta, svinkul!.... grisball...... trynhäftigt....... hur eller hur...
MUTANT, på nytt... ahhh nu...... nu mina damen und herren!!!
slapp av, förr nu ä värden på rätt väg...

Härliga texter, även om jag får erkänna att "stalker" känns lite off. Helt med på att backa från Skrofmålet och förenkla svenskan, men svengelskan känns, jag vet inte, lite för dataspel? I samma andetag känns Johammed lite Skrofmål (Muhammed + Johannes). Danko känns spot on däremot, och att det skall finnas en avledning av Muhammed är det ju inte snack om (Tycker t.ex. "Mo" känns jäkligt mutantigt).

Nitpick - men språk är viktigt och jag är ruskigt nyfiken på vad planerna är!

Språket är definitivt viktigt, och något vi lurar mycket på! Vi vill som sagt gå ett steg från specifikt MUA:s skrofmål, men ändå behålla ett språk med Mutantkänsla.

Håller helt med om svengelskan - just "stalker" är ett undantag, det är en väldigt etablerad term i genren och har ju rötter i en RYSK film från 1979...

Tycker inte Johammed låter som Skrofmål. Skrofmål för mig är namn som Rolle Reflex, Harald Håård och Knurra af Kartong.