Fria Ligans forum

Ambrier, barbarer, svartfolk!

Många av er har säkert hört talas om mig eller lyssnat på något av mina framträdanden när våra vägar har korsats. Jag är Krispin av Attio, son till Serex av Attio, skald och sanningssökare. Oaktat vad efterlysningsplakaten säger så är jag varken demonolog, bortbyting eller barbaragent. Däremot är jag skyldig till att vara såväl oäkting som Reformist, och det står jag för (ni skulle heller inte vilja ha en närmare relation till min far än vad jag har). Utifrån att jag skulle drabbas av olycka innan dessa olyckliga missförstånd reds ut vill jag sprida de visor som jag har författat eller samlat på mig under mina resor, till glädje för Ambriens stolta folk. Det kan mycket väl fyllas på framöver.

Den lilla artefakt-speldosan* ger en guide till hur visan sjungs men är naturligtvis ingen ersättning för ett riktigt framträdande med musik och publik.

*Soundcloud-länk: https://on.soundcloud.com/bmpNX

Titel: Styggelsens tid
Beskrivning: folkvisa, dur
Ingame-kommentar: folkvisa

Text:

Skugga som skymmer
Boskapen rymmer
Små plötsligt verkade
mina bekymmer

Med tjugotal käftar
Och klor som fem bestar
Det var dags
för Styggelsens tid

Det blev strid
Här bredvid
Den blev snabbt morbid
Kommer min dräng att få vila i frid?

Pigan anslöt
Styggelsen tjöt
Anletet fullt
utav kokande gröt

Min dräng
kom igen
Jag blev angripen
av vandråpets olycksmän

Tu emot två
Våra chanser är små
Utan nån list kommer vi att förgås

Skällorna klämta
Vår skock återvända
Rusande sprang de mot stallets bakända

Boskapsattack
Mörkret fick sig en smack
Ner i vår frätande gödselstack

Liv och död
O död och liv
Förlorar sin mening
I Styggelsens tid

Vad är det med dig?
Varför så dyster?
“Styggelsen har en gång
varit min syster”

Hon försvarade oss
mot en odöd koloss
Livrädda vågar vi andra ej slåss

Fienden bränns
Hon gick över sin gräns
Drog för djupt ur mystikens essens

Dränkt av egen magi
Hennes liv var förbi
Det var dags för Styggelsens tid

Längtar de hem?
Minns de en?
Eller bara det dukade bordet?

Liv och död
O död och liv
Förlorar sin mening
I Styggelsens tid

Titel: Ingen Vår För Alberetor
Stil: skaldevisa, moll

Text:

Brödet är bakat
Höet är bärgat
Doftar av vallmo och älskog
Ängen redo att sova

Från grönt till gult
Från gult till brunt
Adjö ärta, adjö maskros, adjö klöver
Visst ses vi snart igen?

På våra fält
Reste dom sig
De döda levande
Det levande dött

Vi föll för deras hunger
Vi lärde oss att hungra
Kom ärta, kom maskros, kom klöver!
Fälten bevattnade med våra tårar

Och vi väntade
Och vi kämpade
Men det blev ingen vår
för Alberetor

Vintern kom
I vita flagor
singlade askan från skyn
Dimma blek som rengnagda ben

Dämpade lukten
Skylde förruttnelsen
Stillhet bara störd
av röda fläckar

Inga barnaskrik
Bara vandrande lik
Regnet mer frätande än vår urin

Fötterna värker
Skor snart utslitna
Men jag fortsätter vandra
i riktning mot solen

Och vi väntade
Och vi kämpade
Kanske vi vann
Men det blev ingen vår
för Alberetor

Titel: Min phylakteri
Beskrivning: folkvisa, dur
Ingame-kommentar: från pergament som hittades vid ett flått skinn

Text:

Mitt huvud högg de av
och grävde en djup grav
Snattar alla mina skatter
Sov sen trygga hela natten

Häpna såg de ut
När när de fick ångra sitt beslut
Viljorna jag övermanna
I min tjänst kommer dom stanna

Livet står mig bi
Tack vare min phylakteri
Min phylakteri
Min phylakteri

Förstörde min staty
Förblindade min syn
Fot och hand i fängsel
Låste in mig bakom stängsel

Smälte nyckeln till min cell
Firade en munter kväll
Jag skar av blodkärlens flöden
Min rymning skedde genom döden

Livet står mig bi
Tack vare min phylakteri
Min phylakteri
Min phylakteri

Skymningens magi
Gör ej ens själ fläckfri
Ser alltmer ut som ett monster
Men jag fortsätter med mina konster

Arborstet avlossas
Hela huvet krossas
Mina lemmar lossas
På bålet jag blossar

Livet står mig bi
Tack vare min phylakteri
Min phylakteri
Min phylakteri

Titel: Ungdomens land
Beskrivning: skaldesång
Ingame-kommentar: återställd från ett nedbränt Reformistläger

Text:

Här sitter vi
Efter vårt parti
Och räknar penningpotten

Min hand
Var svag
Men trumf fick jag
Så varför har munnen en bitter smak?

Stig in,
Stig in,
Genom den öppna porten
En gång spelade vi med alla korten

Stig in,
Stig in,
Spar din hand,
Välkommen till ungdomens land

Finn din plats
Hos slott och palats
Krönta av tinnar och torn

Låt ögat skåda
Stäpp och strand båda
Flera länder blev en union

Enade inåt
Slipade utåt
Likt dubbelyxans trygga grepp

Näten flätas
Ankaren hissas
Haven är fyllda av fisk och skepp

Ryggrad och skuldror
Av tryggande berg
Värmda av solens strålar

Bägare fyllda
Med sydsluttningsvin
Folket till lyckan skålar

Stig in,
Stig in,
Genom den öppna porten
En gång spelade vi med alla korten

Stig in,
Stig in,
Tag min hand
Låt oss dansa ungdomens dans

En triss
I kvist
Mot en topp
Av törne

Vi trodde att
vi kunde spelet
Men plötsligt blev det
nya regler

De erbjöd svart
Vi valde rött
Vi synade budet
Och priset var högt

Spader eller klöver
Välja vi behöver
Spelet kommer
snart att vara över

Vi gav och fick
Många stick
Riskerna var stora
Vinn eller förlora

Straff vi tar
Allt mer kännbart
Till slut hade vi
Inga marker kvar

De kunde strypa
Men valde att krypa
Segern var vår
Men av rött leken drypa

Här sitter vi
Efter vårt parti
Och räknar penningpotten

Min hand
Var svag
Men trumf fick jag
Så varför har munnen en bitter smak?

Vi glömde att
fler färger fanns
Vi slutade dansa
ungdomens dans

Titel: Lyastras dom
Beskrivning: skaldesång, inga större spoilers, dock en del hintar.
Ingame-kommentar: från Lyastriskt flyktingläger

Text:

Vers #1

Hör lärkans drill
Känn kådans doft
Se ljungens späda knopp

Pelarsal av pinjeträd
Flankerar oss på genomfärd
Stolta som apostelsvärd
Lyastra, o så älskansvärd

Barnen gör kottar
till grisar och får
Leker och stojar
bland furor och snår

Endast en fåne
är nöjd och belåten
Du är min att fostra
Vårt mål är långt borta

För att uppnå ditt arv
Måste du vara stark
Nyttja ditt land
Och få vapen i hand

Se bortom ytans simpla prakt
Hur kan de bidra till ökad makt?

Jag ser energi
Jag ser projektil
Jag ser bönder som slösar med sin tid

Som del av din börd
Kräv andel av skörd
Erbjud beskydd
mot att bli åtlydd

Feta fröna gömmer sig
I djupet av skalets fort
Ramma kotten
Med sko eller sten
Koka ut krosset
med en het flamma

Betänk taktik och strategi
Målet är större än enskilda liv

Tio pinjekottar knastra
Domen föll över Lyastra

Vers #2

Pelarsal av pinjeträd
Skuggar oss på genomfärd
Stolta som apostelsvärd
Lyastra, o så fruktansvärd

Du har fått en del
Men förtjänar mer
I furornas toppar
finns många fler kottar

Bönderna tvekar
Rädda och veka
Så låt mig nu berätta
Hur du deras viljor fjättra

Inuti mörkret
finns mäktiga ting
Bakom kottens fort
Bakom barrens sting

Slipp klagande stön
Slipp oskälig lön
Endast till dig
skall de be sin bön

Ni kan om ni vill
Låt mig hjälpa till
Ni ska få min symbol
På nacke och bål

Glädjen i att va lojal
Kommer snart att bli total
Plantera mig en lång allé
För snart så kommer vår armé

Hellre jordskalv och lavin
Hellre dådkraft till ruin
Än glömska, sordin och nostalgi

Hundra pinjekottar knastra
Domen föll över Lyastra

Vers #3

Pelarsal av pinjeträd
Flankerar oss på genomfärd
Stolta som apostelsvärd
Lyastra, o så avskyvärd

Livlösa ting kan tyckas dystra
Men de kan alltid ges en syssla

Hävdat gjorde du din rätt
Pinjefrön gav dig bankett
Kvar finns nu ett tomt skelett
Din armé har du berett

Verktyg i liv
Redskap i död
Du slipper att ge dem levebröd

Livets timme är förbi
Midnatt är bättre för vår magi
Du får ändra din diet
Dödens stillhet ger klarhet

Nattens pakt
Fyller dig med kraft
Ersätt din sav
med skymningens saft

Känn andakt
Bered dig på slakt
Lita på Beskyddarens makt

Tusen pinjekottar knastra
Domen föll över Lyastra