Forum

Det saknas information om vad de nya spelbara släktena har för grundvärde i förflyttning.

Om alla monster från grundboken enligt utsago ska med i monsterbokrn, tycker jag vampyrfladdermöss bör inkluderas. Blir lite spretigt att jaga monsterinfo i två böcker.

Rakt av tycker jag att 16 KP för Rese är lite för lite. Hade varit bättre med 24 för krigare, och 32 för hövding. De har inte mycket annars som ger dem något utifrån deras storlek.

Håller med om att det känns lite för lite.

Monsterboken, s.28: Nymf
Stämningstexten - Blutus kommentar. “[…] om blev jag inbjuden […]"
Släng om följden på orden ”jag” och ”blev”, så det blir " om jag blev inbjuden […]"

Monsterboken, s.40: Älva
“[…] Sådana attacker förbrukar ändå bara turen
i rundan för en älva.”
Fundera på om det går att formulera om meningen, då betydelsen är något oklar.

Monsterboken, s.51: Troll
Stämningstexten - “[…] Å ena sidan finns det knappast en enda unge som inte har hotats
med att bli trolltygen […]”
Felstavning? Borde nog vara ”trolltagen”.

Monsterboken, s.92: Medusa
Faktarutan – förmågan Resistent: ”Varelsen tar endast halv skada icke-magiska attacker.”
Det saknas ett ”av” mellan ”skada” och ”icke-magiska”.
“Varelsen tar endast halv skada av icke-magiska attacker.”
Slumpmöte: “Framför dem på vägen står en utsökt vacker, oerhört naturtrogen staty av ett rådjur, som fångats mitt i ett språng.”
Om rådjuret fångats mitt i ett språng borde det ligga ned i gräset, då inga av dess ben nuddat marken. Kanske kan det stå att det fångats i början av ett språng?

Monsterboken, s.113: Lyktgubbe
Beskrivningen av lyktgubbar som ”dansande ljusglober, i vilka den dödes anletsdrag ännu kan anas […]” verkar inte stämma överens med lyktgubbebilden. Varelsen som bär lyktan verkar i och för sig vara någon form av odöd (pilarna i dess rygg), men beskrivningen stämmer inte alls. Är lyktan på bilden specifikt Alfons lykta (en förmodat unik varelse och inte så hjälpsamt för att veta hur vanliga lyktgubbar kan se ut), eller ser alla lyktgubbar egentligen ut som lyktor, i motsägelse till beskrivningen? Kanske lyktgubbar tillfälligt kan anta formen av hur de såg ut i livet, och lyktan blir en representation av deras straff?

Om alla monster från grundboken enligt utsago ska med i monsterbokrn, tycker jag vampyrfladdermöss bör inkluderas. Blir lite spretigt att jaga monsterinfo i två böcker.

+1!

Monsterboken s. 10: "faller ihop på maken" -> "faller ihop på marken"

Sida 132, Drakormens förflyttning är 4. Antar att en 2a fallit bort, alltså "Förflyttning 4" --> "Förflyttning 24"

Jag tycker att harpya behöver tänkas igenom lite eller att i alla fall en rad med förtydligande vore på sin plats (husregler är ju såklart alltid lätta att hitta på i varje spelgrupp för ett enkelt lösa problem, men ännu bättre om det redan finns uttänkt i boken). Deras vingar (men inte andra varelser med vingar) gör att man bara kan angripa dem med avståndsvapen eller långa närstridsvapen. Det är inte säkert att en spelgrupp har såna. Dessutom har harpyor 24 i förflyttning. I ett öppet landskap med långt till närmsta skydd kan därför några harpyor bli en omöjlig dödsfälla för en grupp utan avståndsvapen/långa vapen eller magi .

Kanske att iaf en eller två av attackerna från harpyorna borde kunna pareras? (för möjlighet att få till drakslag och därmed göra motattack).
Eller att man kan attackera dem i närstrid men med nackdel? (det kan i så fall antas att de swoopar omkring upp och ner likt fiskmåsar över en matbit i havet och att man då får tillfälle att hugga till dem snabbt med bra tajming)
Möjligen också en rad om vilken höjd man kan anta att de befinner sig på i strid vore snyggt för tydlighetens skull. Det skulle lätt kunna kunna tolkas som att de befinner sig 20-30 meter eller högre upp så att man inte ens kan nå dem med kast(avstånds)vapen.

Jag tycker att harpya behöver tänkas igenom lite eller att i alla fall en rad med förtydligande vore på sin plats (husregler är ju såklart alltid lätta att hitta på i varje spelgrupp för ett enkelt lösa problem, men ännu bättre om det redan finns uttänkt i boken). Deras vingar (men inte andra varelser med vingar) gör att man bara kan angripa dem med avståndsvapen eller långa närstridsvapen. Det är inte säkert att en spelgrupp har såna. Dessutom har harpyor 24 i förflyttning. I ett öppet landskap med långt till närmsta skydd kan därför några harpyor bli en omöjlig dödsfälla för en grupp utan avståndsvapen/långa vapen eller magi .

Kanske att iaf en eller två av attackerna från harpyorna borde kunna pareras? (för möjlighet att få till drakslag och därmed göra motattack).
Eller att man kan attackera dem i närstrid men med nackdel? (det kan i så fall antas att de swoopar omkring upp och ner likt fiskmåsar över en matbit i havet och att man då får tillfälle att hugga till dem snabbt med bra tajming)
Möjligen också en rad om vilken höjd man kan anta att de befinner sig på i strid vore snyggt för tydlighetens skull. Det skulle lätt kunna kunna tolkas som att de befinner sig 20-30 meter eller högre upp så att man inte ens kan nå dem med kast(avstånds)vapen.

Du får frislag på dem när de försöker göra en driveby och sen lämna 2m efter attack vilket ändo är något.

se sida 43

Frislag: Om du befinner dig inom 2 meter från en fiende
och sedan förflyttar dig bort från fienden måste du slå ett
slag mot UNDVIKA.
Slaget räknas inte som en handling, men om du misslyckas
får fienden omedelbart utföra en extra närstridsattack
mot dig – ett frislag. Frislaget räknas inte som en
handling, och går varken att parera eller ducka. Ett monster
som får ett frislag utför en monsterattack (sid 83)
som även kan drabba andra rollpersoner.
Observera att ett frislag kan utlösas även om du börjar
din förflyttning på avstånd men passerar förbi en fiende.

Frislag vid "driveby" fungerar jättebra.