Jag gillar verkligen Symbaroum då det är väldigt många bra detaljer i detta spel som gör att jag gärna plöjt igenom allt material som fanns med mitt gamla spelgäng och det finns så mycket uppslag och möjligheter att göra egna äventyr med. Jag hoppades att första uppdraget i regelboken skulle vara avstamp för en lång kampanj med mycket utforskande i vildmark, städer, ruiner och landsbygd och såg mycket fram emot detta och som alltid använda stämningsmusik från film och liknande och inte minst musik av Mortis. Ok nu kan man inte spela lika mycket som man kunde när man var yngre men någon helg här och där kunde man klämma in.
Nu blir det tyvärr inte så då gänget typ är splittrat av olika anledningar och där vissa valt att sluta höra av sig och vissa till sånt som alla inkluderades i förr och i andra fall har det blivit omöjligt att fortsätta umgås vilket dock inte ligger på mig. Så nu står mina böcker i en svart liten nordisk mytologi-utsirad hylla tillsammans med Trudvang och lite annat i den genren och samlar damm. Kartorna är uppsatta under för att de är snygga och för att påminna mig om det rollspel som var aktuellt sist för mig och som jag såg så mycket fram emot att spela.
Det är väl egentligen inte för sent att ta upp detta igen men tyvärr känns inte hoppet så stort.
Så därför tänkte jag fråga er andra som spelar, är spelet så bra som det verkar med de intryck man fått av att läsa det och fått ett litet smakprov på? Håller det legendariska, mystiken och skräckinslagen och äventyrslystnaden i sig och är det lika bra i längden eller sker en mättnad?
