Jag tror att du kommer långt med att hämta inspiration från Island, både vad gäller miljö, kultur och teknologi (torvhus med mera). Marjura är en stor plats och de vandöda kan omöjligtvis finnas överallt, hela tiden, speciellt inte efter att Ottar skiftar fokus till Clusta Noba. Överlevare och härdiga vildmarksmänniskor borde kunna överleva i undanskymda platser på jakt och fiske, och föra en slags nomadtillvaro. Som i en zombiefilm, ungefär.
Den absolut viktigaste platsen torde vara Clusta Noba på Marjuras ostkust. Det är en liten holme strax utanför Marjuras fastland dit Jordblodsskällans kraft alltså inte når. Platsen fungerar som ett flyktingläger med mångdubbelt invånarantal efter Cruris uppvaknande. Ett par kloster där man härdar sig i stridskonsten Bansikan (se för övrigt
min artikel på ämnet) var tidigare det huvudsakliga inslaget på ön.
En idé som jag själv har tänkt använda är att såväl munkar som den bofasta befolkningen följer Bansikans hederskodex. Denna beskrivs också i min text och livsmönstret är alltså hämtat direkt från verklighetens kabyller. (Brior kan förklara sammanhanget bättre.) Det är alltså upplagt för friktion mellan den infödda befolkningen och flyktingarna från Arhem och resten av Marjura, som alltså inte ens inser att man trampar de infödda på tårna. En del kanske rent av vill avhysa nykomlingarna som vare sig förstår sig på eller respekterar öns uråldriga seder och bruk.