Jag skulle vilja be er som säger att det känns "rimligt" att använda attacker mot icke-STY i strid, att förklara era premisser lite närmare, för att svaret till Andres ska bli riktigt fullödigt.
Dvs tänker ni på spelbarhet, spelbalans, en tänkt "realism" i situationen, trogenhet mot genren, etc etc?
Jag tänker att när det gäller sådana här frågor är det väldigt lätt att man talar förbi varandra.
Om en av er tycker att det är "rimligt" att alla sorters färdigheter ska vara lika användbara i strid därför att - exempelvis - spelsystemet är designat för att premiera sociala färdigheter lika högt som stridsfärdigheter, så blir (kan bli) det svaret oförståeligt för någon annan som utgår från att när striden väl börjat och adrenalinet stigit dig åt huvudet, då är tillfället för snack över och utgången beror enbart på vem som har det kallaste stålet och de hårdaste musklerna, typ.
(Återigen, dessa bägge ståndpunkter är ju inte de enda. Även i en strid på liv och död är det ju slutligen "viljornas kamp"... men då en typ av "ordlös testosteron-duell" som inte uppenbart täcks in av främst beskrivningen på MANIPULERA... medan iallafall jag har relativt lätt för att se hur MUCKA skulle kunna användas icke-verbalt, i en desperat knivbrottningsmatch där du starrbligar din fiende... och han dig... men där du vid exakt rätt tillfälle med en vass glimt i ögat ger ett småleende som får motståndaren att chockat sluta kämpa precis tillräckligt länge för att låta dig trycka dolken i hans strupe...)
Likaså, i en actionfilm med Nicholas Cage eller Tommy Lee-Jones är det självklart att MANIPULERA funkar. Medan i en film med Steven Seagal eller JCVD är det inte det... eller rättare sagt, det är oklart, eftersom ingen i filmen ifråga har tillräckligt höga sociala skills
![Wink ;)](./images/smilies/icon_e_wink.gif)