Vi har spelat Ars Magica, Traveller och Blue Planet i snart 15 år och vi behöver inte slå i böcker. Men Drakar och Demoner har bara en känsla, som till exempel Dungeons and Dragons 4th edition att det är skrivet för att den yngre generationen ska ha det som ett introduktions spel. Finns mycket lite publicerat för att det ska vara något annat än en dungeoncrawl med ingen till liten möjlighet för spelarna att kunna göra något utanför den raka vägen till slutmålet. Allting känns färdigskrivet med ytterst lite agens för spelarna, då vad de än gör, så vet SLP nästan alltid allting de gör (särskilt i Ärans Väg och i Drakkejsaren).
Eller att allting ska vara så jämlikt stör en hel del. Att en Rese, halvlängdsman, vätte och en råttman kan alla vara lika starka - Men det är väl dagens mentalitet och om det hade skrivits att olika raser hade lika förutsättningar så skulle det säkert vara många som skulle klaga på jämlikhet och att alla är lika mycket värda.
Men men - alla har väl sina åsikter och detta är de vi har kommit fram till i min grupp. Jag säger inte att du har fel, bara att vi känner det på detta sättet
Om man gillar rollspel med hög komplexitet och djup i reglerna så är DoD väl inte det ideala. Även om jag personligen inte är helt såld på alla regelsystem i DoD uppskattar jag att de ligger på nivån "enkelt men fungerande", gillar man inte det ingår man kanske inte i målgruppen. Dock får jag säga att du ger ett för mig anmärkningsvärt exempel när du nämner D&D 4E som ett introduktionsspel för barn; det är ett i mitt tycke välgjort system som lyckas vara konsekvent sammanhållet och entydigt, men komplexiteten i stridsreglerna (vilka ju utgör 90% av spelets selling point) gör att jag inte skulle välja det som ett sätt att introducera barn till rollspel. Där skulle jag säga att t ex D&D 5E är klart mer anpassat till yngre och/eller oerfarna spelare.
Jag förstår inte riktigt hur du menar att SLP:s eventuella vetskap om vad spelarna gör, gör att spelarna har ytterst lite agens men det kan väl vara. Jag skulle verkligen inte säga att Drakkejsarens Hemlighet skulle vara "raka vägen till slutmålet" utan att det finns valmöjligheter på vägen, men det är ju inte skrivet som en sandbox vilket det låter som att du föredrar. Det finns ju inte jättemånga officiellt utgivna äventyr till Fria Ligans DoD alls och jag förstår det som att den kommande Arkand-boken är avsedd att vara något mer åt sandbox-hållet, men de du nämner är helt klart skrivna i en tradition där det finns ett bestämt mål/syfte med kampanjen.
Gällande mer "jämlika" folkslag så är det ju många som stör sig på det. Själv stör jag mig inte så värst men hade gärna sett fler skillnader mellan folkslagen, inte nödvändigtvis rena grundegenskapsjusteringar dock. Men ja, tycke och smak.
Sammantaget, du och din spelgrupp gillar sandboxupplägg, att kunna fokusera på att skapa och bygga saker, komplexa regelsystem och att olika folkslag ska vara tydligt "ojämställda" gentemot varandra. Fria Ligans DoD är ett spel med fokus på klassiskt fantasyäventyrande, med ett relativt enkelt regelsystem och där folkslag inte påverkar grundegenskaper. För mig framstår du lite som en vegetarian som vill hitta något att äta i köttbutiken; det är ju inte konstigare än att du går över till en annan butik istället, folk gillar olika saker och det är okej. Däremot tycker jag att det är en tröttsam och ganska snobbig attityd att avfärda rollspel som inte passar din spelstil genom att beskriva dem som introduktionsspel för barn.