Tue 29 Jan 2019, 09:15
Jag vågar mig på att dela med mig av en egen liten skapelse. Texten innehåller referenser både till min egen kampanj och till Korpens Klagan (jag håller på att väva samman de båda) men det är ju lätt att ändra i för den som vill.
DE GLÖMDA SÅNGERNAS LUTA
På vandring genom den djupa skogen Vargaved, för att medla fred mellan vargfolket och Belifars nybyggare, blev jag plötsligt varse att mina spår följdes av en ulv. Den var ej av vargfolket ty detta var en varelse utan hjärta, en nattulv bestående av det svartaste mörker.
Jag drog min dolk och gick i strid men besten var mig övermäktig. I dess tänder förlorade jag min arm. Den smärtan! Den isande kylan! Med mina snabbaste steg lyckades jag ändå fly och söka skydd i en grotta. För att vinna tid rev jag ner ett stenblock från grottans tak.
Då jag visste att inte ens en alvs innersta själ kan överleva nattulvens bett så grävde jag själv ut min rubin ur bröstet och medan jag drog mina sista andetag fäste jag den i min älskade luta. Jag såg min kropp somna in och i min själ log jag över att det nu fanns hopp för framtiden. Kanske någon en dag hittar denna grotta och tar hand om mitt älskade instrument, De Glömda Sångernas Luta. Då kanske jag återigen kan få dela med mig av min musik.
Än har jag inte fått återse den tjärn vid vars strandkant jag först beträdde denna värld men nu vet jag att jag i alla fall kan fortsätta minnas ljudet av näktergalens sång då den speglar sig i vattnets spegel, istället för att omslutas av det eviga mörkret som kallas döden.
I en grotta i Vargaved finns De glömda sångernas luta. Den berömda alvskalden Miria Näktergalen tog skydd från en nattulv där men kunde inte ta sig ut. Istället för att dödas av nattulven och få sin rubin förstörd så lät hon sammansmälta sin rubin med sin älskade luta. Nattulven vakar ännu rovlystet runt grottan.
Tjärnen är självklart den tjärn i skogen norr om Yxelmura som vaktas av alver. Om lutan förs dit och överlämnas till alverna så kommer Kalman Rodenfell, rödelöparna och alver i allmänhet att vara mycket välvilligt inställda till äventyrarna i framtiden.
Om lutan flera gånger används offentligt kommer ryktet att börja spridas. Förr eller senare kommer Kalman Rodenfell att gissa ungefär vad som ligger bakom och sända sitt folk på jakt efter lutan.
Artefakt
De glömda sångernas luta. Infattad i lutan sitter Mirias alvrubin. I övrigt är det en välgjord men enkelt utformad luta utan särskilda utsmyckningar. Den har hållet sig fräsch trots flera hundra år i en fuktig grotta. Tyvärr gäller detta inte dess strängar som är mycket gamla och behöver bytas ut. Det kan göras av en skald med ett slag för Hantverk. Materialet är tvinnade tarmar från någon typ av boskap, något som bör vara lätt att få tag på i valfri by. Totalt rör det sig om 25 strängar så det tar hela två kvartsdygn i anspråk.
När en skald spelar på lutan så kan hen, om så önskas, tillfälligt tas över av anden efter alvskalden Miria Näktergalen och framför en bländande sång ackompanjerad av virtuost lutspel. Speltekniskt i form av en T12 i bonus på Skaldekonst. Den kan dock endast brukas fullt ut av en skald.
När den används på detta sätt har sången nästan alltid en gammal sägen inbakad. En av de första sägnerna som besjungs bör vara historien om Miria och Nattulven som inledde den text.
Skalden blir sedan utmattad och måste vila ett kvartsdygn innan lutan kan användas igen, av samma skald. Detta kan vara ett spännande sätt att få tillgång till tidigare okända sägner, även om skalden själv inte kan styra vad sägnen ska handla om (aka SL bestämmer).
Dessutom kan vem som helst som har FV i Skaldekonst närsomhelst använda lutan med artefakttärning T8.
Grottan
Den mörka skogen öppnar upp sig i en liten glänta och äntligen kan man återigen ana himlen. Mitt i gläntan ligger några stora mossbeklädda klippblock i en hög, som om en jätte bestämt sig för att stapla dem lite slarvigt. Slingriga, rödbruna rötter från ett murket träd ovanpå högen ser nästan ut som pulserande ådror mot den gröna mossan. En smal öppning mellan två block ser ut att kunna vara öppningen till en grotta.
Eventuella magiker eller druider i sällskapet kan känna en stark magisk närvaro någonstans inne i stenhögen.
Den smala grottan leder ca 20 meter in i stenhögens centrum och bakom ett nedrasat stenblock kan man ana ett skelett och rester av tyg. Med ett styrkeprov kan man välta undan stenen och då upptäcka lutan. Skelettet har bara en arm. Här ligger också en mästersmidd dolk (en extra bonustärning) med handtaget format som en fågel (en näktergal om man ska vara noga).
NATTULVAR
Det ryktas att ”Drömmaren i Falender”, en mystisk eremit och dyrkare av Nattvararen, med gudens hjälp sökte skapa odjur att bekämpa de demonvarelser som vällde in från väster för trehundra år sedan. Resultatet blev en katastrof och ett rovmörker som slukade Drömmaren.
Sedan dess uppträder nattulvar över Det glömda landet, även inne i städer och på gårdar. Man tror dem vara förtätat mörker, ty de dyker bara upp om natten när man kan se deras ögon lysa bleka som fullmånar och känna deras kalla andedräkt, något som sätter skräck i den modigaste. Nattulvarna lämnar inga spår ens i nysnö. Deras bett fryser kött till is så att inte en enda droppe blod faller från offret.
Offer dräpta av nattulvar löses upp i mörk dimma och man säger att inte ens alvrubiner
återstår av kroppen. På samma sätt löses bestarna själva upp i mörker om de dödas.
Nattulven
Den här lömska besten smyger fortfarande runt i området runt grottan. Den känner Mirias närvaro och tror att hon fortfarande lever. Vargfolket i skogen undviker området då några av deras jägare genom åren har fått sätta livet till pga besten.
Det roligaste är väl om äventyrarna attackeras efter att ha utforskat grottan?
Glöm inte att Ulvareringens krafter fungerar mot Nattulven!
STY 8, SMI 4
Speja 5, Smyga 4
FÖRFLYTTNING: 2
SKYDD: 3 (päls)
MONSTERATTACKER:
1 RIVATTACK!
Med ett vildsint språng kastar sig ulven framåt och river en äventyrare med sylvassa klor. Äventyraren attackeras med åtta grundtärningar och vapenskada 1 (huggskada).
2 VILDSINT BETT!
Dovt morrande ger sig ulven på närmaste äventyrare och biter med all sin kraft. Genomför en attack med sju grundtärningar och vapenskada 2 (huggskada). Lyckas attacken blir offret NEDKYLT. Attacken går att PARERA.
3 DÖDSSKAKNING!
Besten tar ett språng och biter sig fast i en äventyrare inom NÄRA avstånd, varpå den skakar den olycksalige äventyraren och slänger iväg henne. Slå för attacken med sju tärningar och vapenskada 2 (huggskada). Om attacken träffar slungas offret till NÄRA avstånd och landar liggande.
4 SPRÅNGATTACK!
Odjuret tar sats och ger sig i full fart på en äventyrare inom NÄRA avstånd med all sin tyngd. Slå för attacken med åtta grundtärningar och vapenskada 1 (krosskada). Om attacken träffar faller offret omkull och ulven får direkt göra en extra attack (sex grundtärningar och vapenskada 2, huggskada), utanför normal turordning. Den extra attacken går inte att DUCKA undan.
5 LÅST KÄKE!
Ulven biter sig fast i en av äventyrarnas arm eller ben och låser käkarna i en brutal mangling. Genomför en attack med sju grundtärningar och skada 2 (krosskada). Vid träff blir äventyraren GREPPAD och NEDKYLD.
6 HALSBETT!
Besten ser en blotta och slänger sig över en äventyrare och biter mot halsen för att försöka släcka hennes liv. Slå för attacken med tio grund- tärningar med vapenskada 2 (huggskada). Attacken går att PARERA. Äventyraren tar halva skadan (avrunda uppåt) även på INT, till följd av den skräckfyllda upplevelsen. Lyckas attacken blir offret NEDKYLT.