Fria Ligans forum

En fråga främst till Brior, men givetvis även till Fria Ligan och andra som kan sin Trakoriska historia. I gamla "Ereb Altor" varianten av Trakorien så härstammade, om jag minns rätt, all civilisation från tre högkulturer. Yndar (svart magi), Melukka (animism) och Golwynda (något mitt emellan?). Dessa spreds sedan vidare t.ex. genom Yndars arv till Cruri (sedemera Kargom, Trinsmyra etc), Melukkas arv som jag förmodar dök upp i bl.a. Mereld och Gowyndas arv jag förmodar fortsatte i Jorpanga och tidiga bosättare i Lasemos (senare Klavynska riket och därmed Trakoriska riket).

Stämmer detta med rollspelet och romanens Trakorien eller finns det andra tankar kring tidiga högkulturer, religioner och deras vidarutveckling till befintliga regioner i spelet? Hade gärna sett ett nytt stycke kring detta när nya världsboken släpps till våren (en fråga förmodligen direkt till Ligan)

Det här är inte så lätt att svara på som man kan tro därför att Argonds tidiga historia helt enkelt inte har definierats i sin helhet ännu. Som mina spelkonstruerande vänner vet säger jag ogärna mer än jag måste, helt enkelt därför att det låter mig göra anpassningar allt eftersom. Faktum är att jag fick en ganska genomgripande idé så sent som härom dagen som lät mig skissa ett ganska spännande skeende mellan åren 1200 f.kron. - 900 f.kron, när bittra krig utkämpas mellan crurerna på Marjura och magokratin på Sanithsid. Det som kan låta lite tråkigt är att mycket av detta kommer att avslöjas först i sista delen av romansviten.

Tidiga kulturer som har nämnts är Jorpagna som givit en östjorisk (bland annat Ransard) och en västjorisk gren (Trakorien och länder i västra Argond via Treipo), Melukha, Yndar förstås vars samband med crurerna kommer att bli ganska tydligt redovisat i sista boken. Sedan tillkommer bland annat Bhannavil och Sanithsid. Ett (ganska sentida) historiskt skeende som tillkommit är religionskrigen i Katalbi och omgivande länder där monoteistiska religioner krossades av de polyteistiska vilket bland annat gav upphov till Abzulvan.

Det är inte omöjligt att jag skriver Argonds mer övergripande historia sedan sista boken kommit ut om det finns intresse då, men knappast innan.

Lite vägledning för Trakoriens del kan man få i detta blogginlägg:http://erik-granstrom.blogspot.se/2012/ ... orien.html

Misstänkte att det inte fanns någon fullt planerad bakgrund, men det är alltid bäst att fråga iaf

Att sammanhanget får vänta till sista delen kan givetvis kännas långt bort, men "den som väntar på något gott..."

När Historien till spelet skulle skrivas användes årtalen från Ereb-Trakorien som utgångspunkt. Händelserna är i princip också de samma om än omskrivna och rensade från direkta hänvisningar till Ereb. Detta för att lämna vidare utvecklingar möjliga samtidigt som den gamla grunden behålls.

När Historien till spelet skulle skrivas användes årtalen från Ereb-Trakorien som utgångspunkt. Händelserna är i princip också de samma om än omskrivna och rensade från direkta hänvisningar till Ereb. Detta för att lämna vidare utvecklingar möjliga samtidigt som den gamla grunden behålls.

Det är sant och jag har använt spelets datering för mitt fortsatta romanskrivande. Jag skrev ju Erebs tidiga historia för SInkadus räkning så det kände jag mig berättigad att använda.

Men finliret är det kanske inte alltid lika lätt att hålla reda på:

• Inte så mycket annat gott än det som gynnar de redan välmående har kommit från trakorierna på Paratorna. Ett undantag är den kalenderrevision som städade upp i Långräkningen och de mest förvirrande av klavykernas religiösa cykler, stjärnmånars förskjutna låntider och växlande längd på dygnets olika timmar. Bodâktid infördes med standardiserade månader och kejserliga solur som utvisade officiell tid, och även om syftet mer handlade om beräkning av räntor och förfärdigande av exakta dokument kunde det vanliga folket nu säkert veta exempelvis för vilka tidsrymder de var anställda och när en arbetsdag bevisligen var slut. Omvänta år som tänkaren Pisarus talade om efter den Kastykiska omvändelsen blev officiella och för att hålla reda på den nya kalendern och ständigt beräkna rätt datum instiftades Falana Komputta – den räknande lilltån som underavdelning i Bodâken. På senare tid har det bland adel och andra potentater spridit sig ett mode att använda en egen privat tideräkning. Det kostar dyra decaurer i avgift till Komputtan men som Kastykes pelarfader Maxaluf sade ”Tid är pengar”, och ytterligare ett sätt att visa rikedom och makt uppenbarar sig för de bjäfsgillande paratornierna. Känt även farsegels Trakorien är exempelvis ”Spinalungaår”, ”da Brosto-tid” och ”Grumma år”. I Tricilve har också den officiella bodâktiden som styr utfärdade av giltiga dokument blivit osäker då handel med timmar och månaders längd gjort datumen osäkra. Uttrycket tricilvertimme som beteckning på en svårligen definierad period tid stammar härifrån. När den märkliga Kronolaben restes i Tricilve började vissa kretsar att tala om Kronolabtid, före och efter Kronolabens födelse, men få har fattat tycke för deras nya tankar.

Jag använde faktiskt avvikande kalendrar som en del av en sidointrig i vår uppsättning av Lojalisternas tid. Se annan tråd.