Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: arvsrätt och rättsystem

Sun 30 Dec 2012, 13:18

Det är intressanta och viktiga frågor som jag inte har tänkt helt igenom om jag ska vara ärlig. Skriver just på ett blogginlägg om "Kastykes gunstlingar", men kan ta mig an detta sedan.
Hur gick det med detta?
 
User avatar
Brior
Posts: 826
Joined: Sat 09 Apr 2011, 10:59

Re: arvsrätt och rättsystem

Sun 30 Dec 2012, 13:39

Det är intressanta och viktiga frågor som jag inte har tänkt helt igenom om jag ska vara ärlig. Skriver just på ett blogginlägg om "Kastykes gunstlingar", men kan ta mig an detta sedan.
Hur gick det med detta?
Nä, det vart inget som du har märkt, eller snarare inte märkt. Jag tycker fortfarande att frågan är intressant men ger den ingen prioritet just nu eftersom skrivandet på tredje romandelen går i ett furiöst tempo där helt andra frågor avhandlas (två sidor skrivna bara under morgonen). Det känns viktigare att surfa på den våg som för tillfället bjuds, men därmed inte sagt att jag inte kommer att fundera på arvgången så småningom. Andra får gärna fundera på egen hand eftersom detta inte är något som kommer att vara aktuellt i romanerna vad jag kan se bortsett från vissa adliga arvsgångar men dessa skiljer sig nog ändå från den trakoriska vardagen.
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: arvsrätt och rättsystem

Sun 30 Dec 2012, 15:14

Följande är saxat ur det aktuella äventyret, vars upplösning (troligt men inte nödvändigtvis) slutar med en domstolsprocess:
Såvida inte karaktärerna – eller snarare deras advokater – kommer överens om en uppgörelse som kan godtas av samtliga parter, vilket inte helt troligt, behöver någon eller några parter anlita en licensierad skiljedomare. Av något slag. Följande makthavare har jurisdiktion att döma i arvstvister i och kring staden Tigôld. Vem som anlitas beror på vem det är som tar initiativet till skiljedom.

[lista på domare]

Oavsett vem som anlitas antas vederbörande döma enligt rådande trakorisk lag och agera opartisk skiljedomare. I praktiken kan det däremot tyckas högst olämpligt att exempelvis en präst från Anxalistemplet dömer i ett arvsskifte där samma tempel har tilldelats betydande penningvärden! Domarna är i praktiken partiska och dömer i slutändan utifrån sina egna intressen. Allt som oftast sina egna penningintressen, vilken givetvis innebär att domarna är mottagliga för mutor. I brist på dylika brukar domarna helt enkelt tilldöma ett betydande belopp – upp till halva arvet – till den organisation man själv representerar, varpå penningarna i slutändan trillar i egen ficka genom att passera ett par välsmorda mellanhänder.

Vilken domare som anlitas beror i första hand på vilken advokat som bedömer att en förlikning inte kommer att gynna dennes klient (och i förlängningen den egna kassan) och därför vidtar åtgärder för att få till en juridiskt bindande skiljedom. I och med att den fasta avgiften på 90 trakiner är betald (som samtliga parter senare kommer att få dela på) är tärningen så att säga kastad och en den rättsliga processen är i gång.

Domaren anlitar en stämningsman (ofta lägre stående medlem ur det gille man representerar) som delger de övriga parterna om när och var domstolen kommer att hållas (återigen beroende på skiljedomare) samt vad ärendet gäller (d v s arvsskifte efter Koster da Karnaldi). Nu hålls informella möten – med eller utan mellanhänder (vilka behöver betalas för sina tjänster) – mellan advokaterna och domaren. Dessa syftar till att belysa de olika intressen som kan tänkas beröras av skiljedomen. Men också att sondera vilken form av – och hur stora – mutor domaren förväntar sig. Det är inte ovanligt att en skiljedomare tar emot gåvor av olika slag av olika parter – utan att avslöja hur frikostiga motparterna varit. Eftersom mutorna är inofficiella till sin natur går det heller inte att kräva tillbaka sina pengar ifall domslutet inte faller åt samma håll som mutan. Det finns så att säga inget kvitto att hänvisa till!

Själva domstolen är mestadels formalia där representanterna för de olika parterna får möjlighet att lägga fram sin sak för domaren, vilken sedan drar sig tillbaka för att väga bevisen och konsultera gällande lag. Parterna sammankallas sedan ett par dagar senare för uppläsande av skiljedom. Själva domaren närvarar ofta inte med hänvisning till brist på tid, utan en notarie läser istället upp domen och domarens motivering. Det anses givetvis viktigt att domslutet, oavsett hur detta ser ut, motiveras på ett, åtminstone retoriskt, övertygande sätt. Detta är också anledningen till att domaren behöver ett par dagar på sig att konsultera skickliga ordvrängare och demagoger.

Därmed inte sagt att advokaternas sakframställan inte har någon betydelse, för det har den givetvis. Det finns alltså gott om plats för juridiska paragrafförvrängerier och semantiska spetsfundigheter, vilket så att säga gör det svårt att rättfärdiga dåligt underbyggda domslut. Domaren har även sitt och sitt ämbetes anseende att beakta – licensen kan återkallas utan vidare av den lokale guvernören.
I själva äventyret spelar man själva domstolsförhandlingen snarare än rävspelet innan rättegången, där kontakter, mutor och annat ingår som bonustärningar till advokaternas slag i den retoriska konflikten. Det är alltså spelarna (vilka tillfälligt tar över rollen som sina advokater) - och tärningarna - som avgör utgången. Även om domen i hög grad alltså redan varit "avgjord i förhand".

Vad tycks?
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: arvsrätt och rättsystem

Sat 26 Jan 2013, 23:30

Jag känner mig litet vilsen kring vilka lokala makthavare skulle kunna ha licens att agera skiljedomare i arvstvister. Just nu består (den medvetet brokiga) listan på domare av:
  • Lexicullu Jolvana, chefsjurist på Anxalis-templet
    Amaculla da Horst, förste mästare inom marinförsäkringsagenternas gille
    Mirakol av Klint, stadsfogde underställd primus prokuratorn i Gudiena
    Skuns da Hulda, jurist på hamnfögderiet
    Reparos Gåspenna, sekreterare inom båtbyggarnas skrå
Jag följer alltså Peters linje ovan, alltså:
... rättsystemet går efter samma anda - det vill säga "Pacta sunt servanda" - avtal skall hållas, och att olika privata och gillesaktörer kan ta roller som vi förknippar med statsmakten.

I trakorien skulle jag kunna tänka mig att Lagvrängarnas Gille styr mycket av det praktiska juridiska arbetet, olika typer av domarbrev kan köpas av lekmän, men systemet fungerar eftersom lagvrängarnas gille ser till att saker och ting fungerar bakom kullisserna. Varje domarbrev kan vara unikt, och ge olika kompetenser, typer av jurisdiktioner (I hamnkvarteren i Tricilve, Hela Melse mellan midnatt och gryning etc)
Här har alltså olika personer med juridisk bakgrund, liksom organisationer, köpt licenser att döma i just arvstvister. Detta eftersom det är en inkomstbringande näring.

Fast borde man även blanda in den lokala Kastyke-kyrkan? De kanske har en (eller flera, en hel avdelning) "default" skiljedomare för arvstvister, även om alla redan i förväg vet att en stor del av arvet kommer att tilldömas "gudinnan". Alltså finns utrymme för juridiska entreprenörer att konkurrera om att arrangera domstol. Eller nåt?

ps Titeln "Lexicullu" har jag givetvis hittat på själv, i brist på bättre. Vad skulle man kunna kalla en prästinvigd jurist verksam inom ett tempel?
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: arvsrätt och rättsystem

Mon 01 Apr 2013, 22:56

Efter att ha spellett äventyret ifråga tre gånger inser jag nu att det utmynnat i ett brottsmålsutredning snarare än en civilrättslig process (arvsskifte) i två fall av tre. Därmed kommer jag att komplettera texten med information om brottsmål:
Om någon karaktär eller bifigur anser sig ha bevis mot en specifik person kan vederbörande vända sig till stadens fogde (...). Medan civilrättsliga processer alltså hanteras av de berörda parterna själva, enligt ovan, hamnar exempelvis brottsmål så som mord och egendomsbrott (stöld) på fogdens bord.

Något rättsstat existerar ju knappast, och heller inget utredande polisväsende – bortsett från rikets säkerhetspolis förstås. Utan den anklagande parten (målsägaren) får själv presentera tillräckligt övertygande bevis för fogdens kansli. Vid behov kan fogden låta någon tjänsteman (...) undersöka saken, utföra husrannsakan eller förhöra misstänkta missdådare. Fogdens så kallade roteknektar kan tillkallas för arrestera misstänkta brottslingar.

När bevis, vittnen och eventuella erkännanden (vilka gärna tvingas fram genom tortyr) finns på plats hålls en summarisk rättegång av fogden själv. Både den tilltalade och målsägarparten får tillfälle att säga sitt, liksom vittnen hörs. Eventuella advokater kan hålla sina klienters talan men fogden dömer i slutändan efter eget huvud. I själva verket är densamme bakbunden av såväl politiska som personliga kopplingar till de olika parterna. Han arbetar direkt under guvernören i Gudiena, Saphynas primus prokurator, och alla beslut filtreras i slutändan genom dagsaktuella lokalpolitiska nödvändigheter.

Karaktärerna kan antingen företräda sig själva eller ha anlitat advokater inför domstolsförhandlingen. Man använder sig av reglerna ovan, fast med skillnaden att man slår ett vanligt dådslag (och inte ett konfliktslag) mot en fast svårighetsgrad (normalt 1-3). För enkelhets skull är svårighetsgraden 1 (ett) i grund och ökas med 1 (ett) om det finns konkreta bevis eller trovärdiga vittnen som talar emot ens sak. Kan man föra fram egna bevis och/eller kalla in vittnen – och om dessa godtas av domaren, så kan svårighetsgraden däremot sjunka. Har man erkänt påverkar dådslaget inte utfallet (automatisk fällande dom) men en hög framgångsgrad (de förmildrande omständigheterna, så att säga) kan däremot mildra straffpåföljden.

Normalt sett kan fogden fälla domen på plats och ställe, eventuellt med en stunds överläggning med jurister och medarbetare. Eventuella dömda brottslingar först bort medan den som frikänns kan gå. Dömda tjuvar och mördare, liksom förrymda slavar, hängs med fördel. Men om den dömde har pengar, makt eller kontakter så kan straffet i praktiken mildras betydligt.
edit:

...och vidare funderar jag på om inte dråp leder till mannabot. Kan man inte betala boten säljs man med fördel själv till slaveri för målsägarens räkning.
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: arvsrätt och rättsystem

Sun 11 Aug 2013, 12:30

Vad gäller rättskipning så kan följande läsas på Wikipedia angående brödraskap och gillen:
Medlemmarna visade alltid i ord och handling, att de betraktade varandra som broder och syster; alla var jämlikar inför gillet. De hade en del "ägodelar" (kreatur, jord, byggnader, gudstjänstplatser eller kapital) gemensamt. Alla bröder lovade under ed att låta gamla fejder vila; och i stället för att ålägga varandra något löfte om aldrig mer råka i gräl stadgade de att ingen tvist skulle övergå till fejd eller gå till rättegång inför någon annan rätt än brödernas egen domstol. Och om en broder var i rättstvist med en utomstående, kom de överens om att stå på hans sida i gott och ont. Det vill säga vare sig han anklagats på falska grunder för ett övergrepp eller verkligen var den skyldige, skulle de stödja honom och föra saken till ett fredligt slut. Så länge hans brott inte var lönnmord - i vilket fall han behandlades som en rättslös - hjälpte hans brödraskap honom. Om den förorättades släktingar ville hämnas oförrätten genast, genom att ge sig på brodern, försåg brödraskapet honom med en häst eller med en båt, ett par åror, en kniv och eldstål att användas på flykten. Stannade han i staden, följde två bröder alltid honom och under tiden arbetade de på att nå en överenskommelse. De uppträdde inför rätta för att med ed styrka att hans uppgifter var riktiga, och om han befanns skyldig, tillät de inte att han råkade i svårigheter i brist på pengar och blev träl. De samlade gemensamt ihop ersättningssumman alldeles som gens hade gjort tidigare. Det var endast om en broder hade brutit sin tro mot skråbröderna eller mot andra människor som han uteslöts ur brödraskapet "med nidings namn".
Om man förutsätter att gillen och brödraskap av olika slag genomsyrar även det trakoriska samhället, så har systemet även inverkan på den praktiska rättsskipningen.
GZIP: Off