Fria Ligans forum

Äventyret jag tänkt skriva kretsar kring ett testamente som ett par karaktärer har skäl att bestrida. Själva äventyret handlar om positionering och om att försöka luska fram skeletten i de andra karaktärernas garderober, men om äventyret inte får ett karaktärsdrivet slut så finns möjligheten att det hela slutar i rätten. Men vilken rätt i så fall?

Jag är alltså nyfiken på hur rättssystemet i Trakoriska riket egentligen är beskaffat. Jag tänker mig att det finns domstolar, men vilka är domarna? Vem har tillsatt dem och på vilka meriter? Finns det nämndemän? Jury? Existerar det någon rättssäkerhet över huvud taget eller är utfallet i regel alltid förutbestämt av vem man är, vilka kontakter man har och hur mycket pengar som bytt ägare?

Advokater har en viktig roll, det framgår av Slaktare små. Duktiga advokater är rent av farliga! Men det förutsätter nog att det finns ett fungerande rättssystem som värnar om att lagar följs till punkt och pricka, liksom att avtal helt enkelt inte kan annulleras genom en muta till domaren.

Det vore också intressant om själva rättsprocessen skulle kunna göras till en slags retorisk konflikt. Det finns ett antal advokater av varierande karat i staden, och det bör givetvis vara av avgörande betydelse vilken man anlitar (eller har råd att anlita - det finns rättstensadvokater också).

Jag tänker mig att...

* Småtvister, mellan exempelvis två bagare, tas i bagarnas skrå och avgörs inom organisationen. Givetvis är det då bra att ha en slipad advokat på sin sida. Tvister mellan exempelvis en bagare och en smed avgörs som en förhandling mellan dessas två skrån. Givetvis är det då bra att ha en slipad advokat på sin sida. Tvister mellan exempelvis en bagare och en kondottiär avgörs normalt sett av kondottiärens knektar, men i undantagsfall av den lokala prokuratorn, länsherren eller motsvarande.

* Större tvister, exempelvis i fråga om avtal mellan mäktiga handelshus, avgörs vid kastykertemplen. Det kan röra fall som exempelvis oligopol, lagvidriga handelsavtal och orättfärdiga konkurrenssituationer. Givetvis är det då bra att ha en slipad advokat på sin sida.

* Tvister som rör hela riket avgörs i bodaken. Då är det givetvis bra att ha en mycket slipad advokat vid sin sida.

Jag tänker mig att den "lilla människan" som blir trampad på av en mäktigare makt inte egentligen har speciellt mycket skydd. Möjligen kan hon söka hjälp hos kastykertemplen, prokuratorn eller någon annan - men som vi alla vet: Kastyke älskar den som älskar sig själv.

Men jag kanske är helt ute o cyklar?

För att bli mer specifik:

Arvsrätt lär enligt min syn ovan bli en förhandlingsuppgörelse mellan parterna, där de egentligen inte har någon "domare" att ta hjälp av. Däremot kanske man kan köpa en domare, till ett snuskigt högt pris? Med hjälp av slipade advokater, fabricus veritas och andra hjälpande personer får man sedan försöka visa att man har mest rätt. Domaren är oftast bra betald och tar därför inte mutor (om de inte är snuskigt sockrade), men dömer lite efter morgonhumöret och ger gärna fördelar till sitt eget skrå eller kastykertemplen (exempel: Ni får dela arvet 40/40 och 20% till Kastyke).

Det finns med andra ord ingen "lagbok", men däremot mycket praxis och sedvänjor.

Gillar skarpt tanken på att parterna får anlita en opartisk skiledomare!

Men vad gäller sådant som så att säga faller inom allmänt åtal? Mord, stölder, hädelse o s v.

I äventyret finns risk att någon karaktär blir anklagad för mord - på en lokal köpman. Hamnar ärendet på fogdens bord?

Det är intressanta och viktiga frågor som jag inte har tänkt helt igenom om jag ska vara ärlig. Skriver just på ett blogginlägg om "Kastykes gunstlingar", men kan ta mig an detta sedan.

Den här beskrivningen av lag och rätt använde jag till ett levande rollspel för många år sedan. Spelet handlade om en inkrökt by i landets avkrokar, med vikingaliknande ättefejder och småskaligt gruffande och rotande i människans mörkaste gölar. Tanken var att undvika pompa och ståt och verkligen gå ner sig i bylivets dy. Aska istället för puder. Ylle istället för siden. Brunt istället för purpur. Jord under naglarna istället för händer lena som nytalkade barnrumpor.

"För arkenderna finns ingen absolut rättvisa. Dispyter börjar oftast som något trivialt som sedan trappas upp tills det blir en hederssak. Den vanligaste lösningen på detta stadium är att de inbladade på egen hand förhandlar sig till en lösning där äran tillfredsställs, ofta genom betalning av pengabot. Vissa svårare tvister där man anser att ättsäran nedsvärtats särdeles mycket, händer det ibland att man istället vedergäller med våld.

Till slut kommer dock oftast fejden till en punkt där ingendera av parterna vill ge sig, varvid man stämmer motparten inför tinget eller i värsta fall lagmannen.
(...)

Rättssystemet sysslar uteslutande med tvister mellan individer. Samhället som sådant kan inte åtala någon och ett brott räknas inte som ett brott förrän någon anmält det. Lagarna strävar efter att ge gottgörelse för skada och förorätter av olika slag och därför är det absolut vanligaste straffet böter.
(...)

Det är relativt höga straff som utdöms för att förolämpa någon annan, ty 'Tungan är huvudets bane' brukar man ju säga. Något som också anses vara ett väldigt grovt brott är stöld. Tjuvar tilldöms de allra smärtfullaste straff för saker som moderna människor kan tyckas väldigt banala. Exempelvis är det i Vintborg straffbart att kyssa en kvinna olovandes, och om en oförmäld man skriver kärleksdikter till sin käresta kan hennes far stämma honom till böter."

Jag hoppas detta kan ge lite tankar och inspiration till det här med trakoriska lagar. Givetvis skiljer sig dessa två sagovärldar åt å det grövsta, men det behöver inte vara en nackdel. Vi hämtade vår inspiration från exempelvis gamla västgötalagen och vikingatraditioner.

"Lag skall vara satt och skipad till lydnad för hela folket, båd rik som fattig.
Lag skall vara de fattiga till värn, de fridsamma till frid och de ospaka till näpst och skräck.
Lag skall vara de rättvisa och rättfärdiga till heder,
men de vrånga och orättfärdiga till rättelse som skillnad mellan rätt och orätt."

--Vermund Grytte, lagman

Man blir ju nästan rörd av serviceandan här!

Maekolv: Hör av dig om du har lust att assistera med äventyret. Dina insikter i trakorisk lag och ovett synes mig ovärderliga!

Hehe... mina insikter i trakorisk lagbalk lär inte vara speciellt stora, men tack ändå. Jag ser mycket fram emot Briors egna funderingar på ämnet. Min tankar grundar sig helt på mina tidigare skapelser, jämte ett ynkligt litet forskande i vikingasagor och äldre lagbalkar från Sverige. Några kryddmått trakoriskhet ryms nog däri också.

Vidare...
Att det inte finns någon domstolsbyggnad utsatt på Tricilve-kartan, ser jag som en ledtråd till att juristiken inte är speciellt centralt organiserad. Utvecklad, ja. Centraliserad, nej.

Jag tänker även på episoder som exempelvis när Digeta Longa skyfflade ut stadens slödder till holmen utanför hamnen, med diverse tillhyggen och några tunnor vin, på det att färre skulle komma tillbaka när festligheterna i huvudstaten var över. Förfarandet visar på hur man rent praktiskt använder "hål i lagen" för att rensa staden från ohyra. Funnits ett centralt domstolsväsende med lagstadgat skydd för klenhågset patrask hade detta förfarande inte vara lika enkelt. Men slöddret kan inte anlita advokat, har inte råd med skiljedomare och mutor samt saknar påtryckningsmedel för att få sin sak prövad av lagvrängare eller kastykertemplet - ergo: bara att skyffla iväg dem.

Hehe... mina insikter i trakorisk lagbalk lär inte vara speciellt stora, men tack ändå. Jag ser mycket fram emot Briors egna funderingar på ämnet. Min tankar grundar sig helt på mina tidigare skapelser, jämte ett ynkligt litet forskande i vikingasagor och äldre lagbalkar från Sverige. Några kryddmått trakoriskhet ryms nog däri också.

De är större än mina! Skämt å sido, så tänkte jag nog också avvakta en mera "officiell" beskrivning av rättsväsendet. Men Briors bloginlägg lär snarare vara mera övergripande medan jag kommer att behöva brodera ut hur det fungerar i praktiken. Och där tycker jag nog att du har rätt i känslan.

Så jag hoppas att du inte misstycker om jag återkommer med förfrågningar om hjälp, antingen här eller privat.

Det här är ett jätteintressant ämne. Du kanske har läst stycket om brev, dokument och avtal som finns både i gamla Trakorien och i spelet? Antar att rättsystemet går efter samma anda - det vill säga "Pacta sunt servanda" - avtal skall hållas, och att olika privata och gillesaktörer kan ta roller som vi förknippar med statsmakten.

I trakorien skulle jag kunna tänka mig att Lagvrängarnas Gille styr mycket av det praktiska juridiska arbetet, olika typer av domarbrev kan köpas av lekmän, men systemet fungerar eftersom lagvrängarnas gille ser till att saker och ting fungerar bakom kullisserna. Varje domarbrev kan vara unikt, och ge olika kompetenser, typer av jurisdiktioner (I hamnkvarteren i Tricilve, Hela Melse mellan midnatt och gryning etc)

Medan jag skriver det här får jag för mig att detta är något som även diskuterats tidigare....

Hur som helst - Trakorien är ju en modern ekonomi, så någon form av väl utvecklad lagväsen lär finnas. En bra inspirationskälla är kanske Dickens Bleak House...