• 1
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Sun 28 Jul 2013, 12:42

Nu har jag skrivit klart ett första utkast till Tigôld-modulen! 8-)

Det ganska omfattande verket inkluderar förutom en beskrivning av staden, dess invånare och intriger, även och ett komplett skuggspel, liksom sju stycken kampanjuppslag med beskrivna bifigurer. Dessa kampanjfrön kan kombineras till den bifogade kampanjen Ur askan i elden i fyra akter, som både kan spelas i klassisk stil eller som en renodlad karaktärsdriven kampanj. (Sex stycken färdiga karaktärer kopplade till stadens skuggmakter medföljer.) Och slutligen det kompletta äventyret Rumlarnatta, som kan användas som introduktionsäventyr till såväl staden som kampanjen, om man spelar i klassisk stil.

Det enda som egentligen kvarstår, förutom redigeringsarbetet, är att skriva en profetia som binder ihop alltsammans. (Eventuella marginaltexter behöver också skrivas, exempelvis kopplingar till äventyret Griftehjärta.) Den som vill testläsa eller -spela får jättegärna höra av sig via PM! Hjälp efterlyses också med nämnda profetia då jag inte är van att skriva på vers. :?

Tack på förhand!
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4474
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Tigôld

Sun 28 Jul 2013, 21:52

Spännande! Ser fram mot resultatet. :)
Fria Ligan
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Mon 29 Jul 2013, 21:11

Jovars, svårt att sluta spåna på mera stoff bara. Som när jag kom på hur karaktärer, exempelvis de färdiga karaktärerna, kan känna varandra. Jo, genom att vara medlemmar av samma gille. Nämligen Smädarna gille - ungefär som en modern karaoke-klubb kombinerat med en studiecirkel. Medlemmarna samlas på lokal för att "battla" med varandra och turas om att bli "roastade".

Okvädningen sker i all vänlighet och gillet är populärt bland myndighetspersoner och andra av lokal härstamning, liksom utlänningar som behöver få öva i skyddad verkstad, så att säga. Garvade trakorier bland medlemmarna ser sin egen medverkan antingen som en ren samhällstjänst, eller så vill man bara kunna briljera inför noviser. Oavsett är det förbjudet att ta illa vid sig och man super bort eventuellt grums tillsammans efteråt.

Poängen är alltså att karaktärer inte behöver någon annan koppling för att ha kännedom om varandra, eller så fungerar gillet bara som en ursäkt för dessa att befinna sig på samma plats och i samma scen. 8-)
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Thu 08 Aug 2013, 21:50

Det är svårt att sätta punkt utan texten växer även under redigeringsarbetet. Här ett avsnitt om "Militärt försvar" som samlar relevanta avsnitt från olika håll i det tidigare utkastet:
Tigôld är, tvärtom vad staden vid första anblicken ger vid handen, av stor strategisk vikt för trakoriska riket. Det är härifrån lejonparten av de råvaror och det gods som produceras på Gudienerslätten och i Korjulme skeppas ut. Dessutom utgör hamnen rikets främsta brohuvud på ön. Det dagsaktuella hotet kommer som bekant från ärkerivalen Ransard och dess bundsförvanter inom alliansen Järnkedjan.

Speldata för typiska soldater återfinns på sidan 187 i regelboken.

Hirdtrupper


Stadens försvar ombesörjs av storhirdmannen i Gudiena som avdelat en centuria hirdtrupper till stadens garnison. Hirden uppgår till ca 90 man allt som allt. Det tunga infanteriet är indelat i åtta stycken tältlag om vardera åtta man. Till detta tillkommer två ryttarlag lätt kavalleri om vardera tio man. Endast halva styrkan är i tjänst vid en given tidpunkt, men hela centurian kan givetvis mobiliseras med kort varsel.

Fotfolket bemannar själva garnisonen samt patrullerar den omedelbara omgivningen, medan rytteriet används för patrullering av de mera vältraffikerade vägarna i trakten, liksom som kurirer. Trupperna lyder under en hirdman som visserligen inte är underställd den lokala civila förvaltningen, men som ändock är skyldig att ingripa om ett hot mot staden uppenbarar sig.

Legosoldater

Tigôld är också en av de främsta inkörsportarna till ön för legosoldater, och även hela truppstyrkor av kondottiärtyp, från när och fjärran. Sådana förband hålls under strikt uppsikt tills dessa funnit pålitliga uppdragsgivare och kan lämna staden för att bidra till öns försvar. Herrelösa legoknektsförband kan rent av upplösas på storhirdmannens order då dessa lika gärna skulle kunna tjäna rikets fiender. Samtidigt är tillgången på erfaret vapenfört folk en tillgång då den lokala hirdmannen enkelt kan fylla ut leden med hyrsvärd i en krissituation.

Sjöförsvar


Från havet skyddas hamnen av arsenalen i Karnald på Paratorna och den närmaste flottbasen ligger i Melse tvärsöver Sidensjön. I fredstid anses flottans normala patrullering längst kusterna vara ett fullgott försvar även för Tigôld. Dessutom eskorteras konvojer inte sällan av örlogsfartyg eller privata krigsskepp. För tillfället är flottans resurser dock fokuserade på patrullering längre österut varför örlogsfartyg besöker Tigôld endast undantagsvis, exempelvis för reparationer. Amiralen i Karnald har dock anlitat en lojal kaparkapten för att säkra hamnen med sina två krigsfartyg.

Vågkrossaren är en kraftigt bestyckad galbadon och fartygets själva närvaro torde hålla sjörövare och andra mindre välbeväpnade fiender på behörigt avstånd. Den ombyggda karracken Danserskan fungerar däremot som tross och trupptransport. Ombord lever och verkar en knapp centuria (ca 60 man) marinsoldater, liksom projektiler och andra fältförnödenheter förvaras i dess lastrum.

Stadsvakt


Stadsfogden har anlitat lokala förmågor som så kallade roteknektar. Dessa är av benknäckartyp och kan lättast skiljas från rent kriminella element genom att de bär stadens vapen på en sliten vapenrock över sina vanliga kläder. Knektarna är ett tjugotal till antal allt som allt, och beväpnade med träpåkar för att kunna bevara ordningen i stadens centrala delar. Däremot patrulleras inte de infödda saphyniernas kvarter eller Kuskstråket, där knektarna knappast vore välkomna.

Hamnfogdens tullknektar är bättre beväpnade och mera erfarna, men framför allt bättre betalda. Beväpningen är dock lätt då man rör sig mycket vid och över vatten, liksom man ofta bordar fartyg. Tullknektarna är dock endast en handfull till antal och behöver sammankallas särskilt med visst varsel.
Kapitlet som behandlar Tempelholmen växer fortfarande. Här en utökad men fortfarande väldigt kortfattad beskrivning av själva Anxalistemplet:
Själva tempelbyggnaden är anlagd på öns högsta punkt, och byggd i olika nivåer i ett ständigt försök att höja sig mot himlen över de omgivande saltstänkta strandklipporna. På dess topp brinner på nätterna en eld som ledstjärna för sjöfarten i Sidensjön.

Förutom den stora tempelsalen och flera mindre kapell, en sakristia och andra sakrala utrymmen inrymmer tempelbyggnaden även ämbetsrum för prästerskapet och arbetsytor för deras medarbetare. Dessutom ett välfyllt bibliotek och en likaledes välfylld skattkammare. Prästerskapets bostäder ligger däremot utanför själva tempelbyggnaden.
Samma sak med klostret:
Tempelholmens kloster är det stora templets motsats; spartanskt utsmyckat och ser mera nedgånget ut än vad det faktiskt är. Saken är nämligen den att klostret aldrig sett speciellt mycket ut för världen. Förutom att vara ett nav för ordens missionsverksamhet fungerar klostret även som permanent hem åt ålderstigna bröder och systrar, liksom andra som av någon anledning inte längre missionerar aktivt. Hit anländer en ständig ström av såväl hemvändande munkar, liksom besökande ordenssyskon från andra kloster runt om i världen. Vandrarmunkarnas inkvartering är förhållandevis spartansk jämfört med den lyx som framför allt templets präster vältrar sig i.
Ytterligare en bifigur (associerad med templet, ovan):
Lexicullu Jolvana

Prästinnan har gjort det mesta inom sin orden och rest vida omkring. Till slut fastnade hon dock för juridikstudier i Soblak och är numera en auktoritet inom såväl sakral som mundan rättsskipning. Hon bär titeln Lexicullu som markerar rangen som den högste lagtolkaren inom sitt tempel. Hennes jurisdiktion sträcker sig över hela Tempelholmen och alla dess invånare, men hon är också licensierad att agera som opartisk skiljedomare i Tigôld i ärenden inom familjerättens område, exempelvis äktenskapsförord eller arvsbrev.

Eftersom lag och rätt är hennes kall i livet ser hon inte med blida ögon på den flagranta korruption som vissa kretsar på Tempelholmen hänger sig åt. Dessvärre är hon bakbunden att agera av sin överordnade Urigallu Menemos, vars främsta syfte verkar vara bevarandet av status quo samt undvikandet av pinsamma skandaler. Detta gör henne stridbar och också till en potentiell utmanare till templets överhuvud!

Utseende: Gråa stråk i håret och tydliga linjer i ansiktet, kvarlämnade där av hennes vanligtvis bekymrade uppsyn. Klär sig endast undantagsvis i sin ämbetsdräkt utan tar sig privilegiet att klä sig som lekmannaprästerna, eller snarare prästinnorna, till vardags.
De fyra bloden: Sten 1, Vind 3, Eld 2, Vatten 2
Förmågor: Bildning 3 (Sakral rättvisa, Trakorisk brottsbalk, Familjerätt), Skeppare 1 (Fjärran hamnar)
Livsstil: 4 (välbärgad)
Därmed torde alla utom en av de namngivna skiljedomarna i äventyret Griftehjärta vara beskrivna i Tigôld-modulen. Vi får väl se om jag får någon fason på den kvarvarande, som är verksam vid stadens Kastyke-tempel...
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Sun 11 Aug 2013, 12:27

Läser på Wikipedia och undrar om inte detta vore någonting för Tigôld, fast lite skruvat på något omdömeslöst sätt:
Medeltidsstaden var inte centralstyrd. Den inre organisationen var uppdelad i territorier. Staden var vanligtvis uppdelad i flera kvarter som utstrålade från en medelpunkt - torget. Varje del av staden motsvarade ofta ett visst yrke eller en viss näring som dominerade där, men som ändå beboddes av människor från olika socialgrupper och yrken.

För att tydliggöra detta kan vi se på Venedig, där varje ö var ett självständigt politiskt samhälle. I Köln var invånarna uppdelade i granngillen med suveränt styre. Skänninge, den svenska stad som har visats som exempel, var för litet för att stadens kvarter skulle ha självstyre, men i olika delar koncentrerades olika yrken. Vid sidan av stadens styrelse fanns ändå små öar av självstyrande enheter - gillena.
Alltså skulle "hantverkarkvarteren", eller det som trakorierna nedsättande kallar Mumsarstaden, kunna vara organiserat på detta vis. Hamnkvarteren organiseras ju redan av Fiskargillet - varför inte låta skräddarna ha sitt, liksom smederna, garvarna och tunnbindarna? Kanske en slags variant på hantverkarskrån som omfattar samtliga invånare i ett kvarter, oavsett om de faktiskt är hantverkare eller verksamma inom gillets specifika näring.

Vad tros om det?
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Mon 12 Aug 2013, 17:24

Jag tänkte komplettera beskrivningen med de sista allmänna inrättningarna:
Rådshallen

Vid Korsvägen pågår ett ständigt byggnadsprojekt i form av stadens blivande rådshus. Bygget är inne på sitt fjärde år och bottenvåningen har redan tagits i bruk av stadens rådsförsamling. Det formella skälet till att bygget inte färdigställs är att rådet inte verkar kunna enas om den slutgiltiga utformningen, varför en byggnadsmästare river ned befintliga delar medan en annan uppför någon annan del av byggnaden. Alltsammans handlar dock i grund och botten om korruption, då olika rådsmän turats om att leda arbetet med rådshusbygget under åren. Byggmästarna betalar helt enkelt frikostiga mutor till de ansvariga byggherrarna, varför alla inblandade tjänar på att hålla igång projektet. På samma vis har man lyckats undvika att bygga om den leriga marknadsplatsen framför rådshallen till ett stenlagt torg värdigt staden, trots att en budget för projektering läggs fram varje år.

Den del av byggnaden som trots allt färdigställts är själva rådshallen, vilket gett bygget dess namn. Det är aldrig helt uppenbart vart dörrar och passager leder, liksom grovarbetare har en förmåga att dyka upp med byggmaterial mitt i rådssammanträden, eller så får mötet avbrytas med hänsyn till det allmänna bygglarmet.

Kastyketemplet


I Stenstaden återfinns stadens tempel tillägnad kommersens och guldets gudinna Kastyke. Liksom andra liknande inrättningar utanför Paratorna rör det sig dock om ett mindre avdelningskontor, som även till utseendet liknar kontoren till de större trakoriska handelshusen. Det templet saknar i omfång och monumentalarkitektur kompenseras dock av utsmyckningen, som delvis är förgylld. Invändigt används grön ziddisgranit och marmor från Kalklanden.

I byggnadens mitt finns den kupolklädda tempelsalen, som saknar altare men i vars mitt en kopia av kolossen i Fam Kvalvi tronar över en fontän. Besökare anmäler sitt ärende i en reception som är bemannad av en skrivare. Prästerskapet sysslar främst med olika affärsuppgörelser och även juridik, varför atmosfären är merkantil snarare än sakral. Tempet förestås av den jovialiske Urigallu Garbunkel, som använder sin position för att smörja såväl kråset som sitt skrev.
Nu återstår att beskriva någon intressant personlighet för respektive inrättning. Jag tänker mig antingen en yvig byggmästare eller någon tongivande rådsherre (eller -dam) för rådshallen, samt prästinnan Amacualla da Horst som omnämns i äventyret Griftehjärta för Kastyketemplet. (Därmed har samtliga "skiljedomare" som listas i äventyret blivit beskrivna här!)
Last edited by Baldyr on Mon 12 Aug 2013, 17:55, edited 1 time in total.
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Mon 12 Aug 2013, 17:54

Något sådant, kanske?
Prästinnan Amaculla da Horst

Prästinnan har blivit förvisad till Tigôld efter att ha dragit det kortaste strået i en maktkamp med en företrädare för orden Nya sfären, som hon betraktar som avfällig. Hon gör dock det bästa av situationen genom att sitta på så många stolar som möjligt, för att därigenom maximera sina inkomster. Däremot saknar hon helt ambitioner att delta i templets ledning, utan planerar hellre sin stundande hämnd på hemmaplan. Bland hennes plikter ingår att kratta upp guldet som besökare slänger i fontänen, att upprätta bouppteckningar, men också att vara opartisk skiljedomare i affärstvister av olika slag. Inte för att hon är kompetent eller ens lämplig att inneha någon av positionerna, utan hon omger sig med kunniga lekmän som sköter det tråkiga arbetet.

Utseende: Mörk och kortvuxen, med ett uttråkat uttryck. Slarvigt insvept i prästkappan, som mest ser ut att utgöra ett irritationsmoment.
De fyra bloden: Sten 1, Vind 1, Eld 3, Vatten 3
Förmågor: Intrigmakare 2 (Hållhakar, Diskretion), Okvädning 1 (Provocera), Krämare 1
Livsstil: 4 (välbärgad)
Min tanke är att Amaculla därmed blir en motvikt till (lekmanna-)prästinnan tillika hamnfogden Marmona da Melse (tidigare beskriven som man, ovan):
Hamnfogden Marmona da Melse

Tjänstemanninnan från Melse har en lång och lönsam karriär bakom sig inom rikets förvaltning. Hon har gott om kontakter och har även en köpt lekmannatitel som Kastykerprästinna, vilket aldrig varit dåligt för affärerna. Marmona har en näsa för lönsamma investeringar och har satt i system att göra affärer med lånade pengar som hon får tag i genom sina många kontakter. Som säkerhet för sina lån använder hon redan belånade tillgångar i ett sinnrikt system som även har visat sig vattentätt rent juridiskt. Han har dock som en extra säkerhetsåtgärd tillsett att hennes närmaste medarbetare på hamnkontoret, skrivaren Skuns da Hulda, har licens att döma i civilrättsliga processer.

Marmonas stora plan är att gripa makten i staden när Nya sfären, som hon sympatiserar och konspirerar med, sjösätter sitt handelsförbund. I denna plan ingår fartygen Vågkrossaren och Danserskan, vilka hon är majoritetsägare i, liksom deras befälhavare kaparkaptenen Kolder, mera känd som Sjöhunden. Kaparen själv är dock inte medveten om eller delaktig i komplotten, men hamnfogden litar blint på den plikttrogne före detta marinofficerarens lojalitet.

Utseende: Öns frodighet har redan hunnit sätta sina spår då hennes ämbetsdräkt gång på gång får sys om för att inte spricka i sömmarna av hullets tryck. Dubbelhakarna och rullade lockarna ramar in ett par ögon skarpa som diamanter.
De fyra bloden: Sten 1, Vind 3, Eld 2, Vatten 2
Förmågor: Bildning 1 (Juridiska kryphål), Intrigmakare 1 (Hållhakar), Okvädning 1 (Övertygande)
Livsstil: 5 (besutten)
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Wed 14 Aug 2013, 18:56

Jag har skrivit ett utkast om gillen och skrån. Jag tänker mig alltså att invånarna har dille på gillen.
Inhemska gillen

Den infödda befolkningen i Tigôld har en tradition av att organisera sig i gillen av olika slag. Den enskilde är i typfallet medlem i en handfull olika gillen, från gillet som organiserar kvarterets huvudnäring och sociala funktioner, till olika brödraskap och kommittéer, till rena dryckesgillen. När invånarna samarbetar med ett större arbete eller projekt av något slag, så som en byggnadsplats, så organiseras arbetet också i form av ett formellt gille. Även daglönare som anlitas till något arbete bildar automatiskt ett gille, om arbetet så endast varar en arbetsdag.

De viktigaste gillena är de man föds in i, och benämns i dagligt tal som skrån, och styr många aspekter av den enskildes arbets- och vardagsliv. Skrået ansvarar också för sociala funktioner inom sitt område, så som fattigvård och rättsskipning. Lagföring och skiljedom kan dock vara en komplicerad historia, då individen ofta har svurit trohet till en mängd olika gillen, vars intressen antingen inte går hand i hand, eller så ligger man i tvist med någon som man är edsvuren att stödja inom ett annat gillessammanhang. Eftersom tvister löses inom respektive gille uppstår överlappande jurisdiktioner där samma tvist mycket väl kan få olika domslut!

Rättstvister av olika slag sysselsätter därför gillena och deras medlemmar, och de formella myndigheterna blandas endast undantagsvis in i tvisten. Trakorisk rättvisa betraktas rätteligen som godtycklig och som ett maktinstrument för de rika och mäktiga.

Eftersom skrået är begränsat till ett kvarter eller ett annat begränsat område i staden, innebär detta också att stadens näringar är koncentrerade kvartersvis. Detta sätter i sin tur en distinkt prägel på ett de enskilda kvarteren; smedernas kvarter är sotigt och bullrigt, timmermännens och snickarnas kvarter luktar färska sågspån, medan garvarnas kvarter stinker av urin och garvsyra.

Fiskargillet förtjänar att omnämnas särskilt då det rör sig om ett gammalt brödraskap lett av den så kallade fiskarkonungen. Det rör sig egentligen om en infödd kriminell organisation med goda kontakter med stadens övriga makthavare. Gillet har hela stadsdelen Plankstaden, som hamnkvarteren kallas i folkmu, i ett järngrepp.

Formella skrån


Den inhemska befolkningens olika gillen och skrån erkänns inte utan vidare av stadens trakoriska styresmän, utan endast ett fåtal har med tiden vunnit status som formella skrån, och har därmed också representation i stadens råd. Rådsmannen blir då kvarterets formella styresman och hela kvarteret anses såväl fina i kanten som skrået som sådant samtidigt ses som fanflyktig. Detta stigma går dock inte ut över den enskilde då medlemskap i andra gillen ger gemenskap med medlemmar ur andra skrån och från andra kvarter.

I regel blir ett skrå erkänt som formellt först när trakoriska hantverksmästare eller affärsmän har etablerat sig inom den aktuella näringen och tagit kontrollen över skrået. Alternativt har rika och inflytelserika saphynska familjer sett till att deras barn gifter sig med trakorier, eller så har ambitiösa lokala entreprenörer gift in sig i trakoriska familjer. På så sätt har även inflytelserika saphynier tagit sig in i stadens råd.
 
User avatar
davalt
Posts: 56
Joined: Sat 16 Jul 2011, 19:20

Re: Tigôld

Fri 16 Aug 2013, 13:55

Jovars, svårt att sluta spåna på mera stoff bara. Som när jag kom på hur karaktärer, exempelvis de färdiga karaktärerna, kan känna varandra. Jo, genom att vara medlemmar av samma gille. Nämligen Smädarna gille - ungefär som en modern karaoke-klubb kombinerat med en studiecirkel. Medlemmarna samlas på lokal för att "battla" med varandra och turas om att bli "roastade".
Genialiskt!
 
Baldyr
Posts: 807
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Tigôld

Fri 16 Aug 2013, 17:20

Genialiskt!
Oh, en kommentar! :D
  • 1
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
GZIP: Off