Välkommen till forumet och tack för ett härligt inlägg!
Sånt ger verkligen glädje och motivation att kasta sig över nya projekt.
Jag kan förstå att Svavelvinter kan kännas lite överväldigande - det är ett omfattande spel och med spelsätt och mekanik som skiljer sig från många tidigare svenska rollspel. Mitt stående tips är att ta ett steg i taget och använda det som känns kul.
Grundmekaniken är egentligen enkel. Den kanske största skillnaden mot mer traditionella system är att retoriska och sociala konflikter är lika viktiga som strid - och de två sorternas konflikter kan blandas fritt i en och samma konflikt.
Vill man spela karaktärsdrivet skiljer det sig också rätt mycket från den traditionella äventyrarstilen. Testa gärna
Arhems sista dagar i regelboken eller
Döds ände i senaste Fenix.
Men Svavelvinter funkar lika bra till klassiskt spel, där karaktärerna bildar en grupp med i huvudsak gemensamt mål. Den kommande modulen
Tramenze - Intrigernas flod som kommer ut under hösten innehåller utöver kampanjmaterial ett långt äventyr i klassisk stil.
Efter Tramenze kommer
Tricilve - Lojalisternas tid, som utspelar sig på skuggsidan av den trakoriska huvudstaden under den oroliga tiden efter slutet på romanen
Slaktare små. Modulen, som är skriven av Erik Granström själv, innehåller också ett fullängdsäventyr i klassisk stil.
Längre fram har vi planer på en kampanjbok om Fontra Cilor, som blir en lös fortsättning på Tramenze, och därefter en avslutande del i denna palamoxiska trilogi. Planer finns också på en saphynsk kampanj bestående av en serie äventyr. Och så ser vi förstås fram mot att bita tag i romanen Bladverk - del tre i konfluxsviten - och mjölka den på spelmaterial, när den kommer.