Hade lite svårt att placera den här, forumrubrikerna är nog mest till för dom som redan har spelet och dit hör inte jag ännu.

Lite start först så ni vet var jag står, av Fria Ligans produkter har jag endast läst Mutant År Noll, min senaste kontakt, så vitt jag vet med världen Svavelvinter är väl från 87 eller runt då när dom kom ut till D&D, kommer då inte ihåg något av det.

När jag nu för första gången på 20 år har en grupp att spela med så började jag genast gå igenom vad som finns på den svenska spelmarknaden nuförtiden. På 80 talet var det ju väldigt enkelt, BRP låg ju till grund till det mesta så man behövde inte fundera på så mycket annat än världen. Nu verkar det se lite annorlunda ut. Vi spelar just nu Dungeons and Dragons 3.5, en i gruppen hade böckerna man behövde och det finns gott om äventyr vi kan köra vilket jag gillar. Jag vill dock gärna kasta pengar på våra svenska speltillverkare och söker nu efter ett svenskt fantasyspel som vi kan spela.

Så mina frågor är dessa:

Hurdan är spelvärlden? Jag vill gärna ha ett någorlunda klassiskt fantasyspel, hjältarna ska gärna få en chans att vara hjältar samt inte så mycket magi som ska frammanas genom sexorgier och offer av unga pojkar. Vad för slags fiender slåss man oftast mot?

Hur fungerar strider? Om jag gör en liten jämförelse, i DnD så finns det ju som ett litet träd på olika manövrar, magi samt attacker man kan göra i strid. Hur är det i Svavelvinter när helvetet brakar lös? Finns det något som liknar feats och dy.l eller är det endast färdigheter? Jag ser något som heter förmågor på formuläret, vad är det?

Hur går man framåt när man ökar i rang/level/och så vidare? Finns det någon annan ost när man trycker på knappen i slutet av labyrinten eller handlar det mest om att man får mer tärningar att kasta så att säga?

Hur är det att spelleda? Finns det några äventyr? Måste man skapa allt från början själv eller?

Obs, innan någon besöker mig hemma med ett stort svärd för att ta hämnd för att jag förolämpat någon så söker jag mest efter en viss typ av spel för att det passar min spelgrupp. Min fru är väldigt ny i hobbyn medans resten är veteraner, jag söker en viss slags spel för att passa alla. Vad vi spelar om ett tag har jag ingen aning om. Jag tvivlar inte på att det är ett bra spel, frågan är ju mest om det passar oss nu.

Jag såg att det finns en massa artiklar, snabbstartsregler och liknande att ladda ner och läsa, vilket jag kommer göra. Jag skulle ändå väldigt gärna ha svar från er som spelat spelet eftersom det brukar vara det bästa sättet att veta hur det går till runt bordet.

MVH!

Hurdan är spelvärlden? Jag vill gärna ha ett någorlunda klassiskt fantasyspel, hjältarna ska gärna få en chans att vara hjältar samt inte så mycket magi som ska frammanas genom sexorgier och offer av unga pojkar. Vad för slags fiender slåss man oftast mot?

På ett sätt är spelvärlden i Svavelvinter klassisk. Det finns drakar, trollkarlar, demoner, odöda etc. Vad som dock "saknas" från det klassiska är alver, orcher, dvärgar och andra typiska midgård-varelser. Ankorna från gamla Ereb Altor-versionen är inte heller kvar. Som vanligt är det dock upp till SL att bestämma exakt vad man vill ha och inte ha (Har för mig att jag läst någon tråd där man diskuterat hur man kan lyfta in dessa varelser i reglerna på egen hand). Hur mycket offer och sex man vill koppla till magin är nog valfritt. Enda stället i regelboken där det handlar om offer är väl magitraditionen "Måndyrkan", men det är ingen central del i spelvärlden utan kan väljas bort.

Spelarnas "fiender" är inte klassiskt ondskefulla antagonister utan de allra flesta konflikter handlar om olika synsätt och utgångspunkter där ingenting egentligen är solklart rätt eller fel. Den övergripande konflikten handlar om falangerna "skapelsetrogen" och "skapelsevidrig" där den som är skapelsetrogen vill hålla världen i balans och upprätthålla gudarnas skapelse, medan de skapelsevidriga ser världen som ett fängelse med gudarna som allsmäktiga fångvaktare. Det skapelsetrogna skulle kanske förenklat kunna översättas till den klassiska goda sidan som bekämpar nekromantiker och demonologer, medan de skapelsevidriga är just dessa magitraditioner (men även illuisionister som förändrar skapelsen). Att världen inte innehåller den klassiska "ond eller god" tycker jag kan göra spelarnas olika val (och konsekvenser som uppstår utifrån dessa) mer intressanta.

Hur fungerar strider? Om jag gör en liten jämförelse, i DnD så finns det ju som ett litet träd på olika manövrar, magi samt attacker man kan göra i strid. Hur är det i Svavelvinter när helvetet brakar lös? Finns det något som liknar feats och dy.l eller är det endast färdigheter? Jag ser något som heter förmågor på formuläret, vad är det?

Jag har själv aldrig varit förtjust i detaljerade "Hack n slash-strider" (som gärna tar både en och två timmar) eftersom jag tycker den delen av rollspel mest slösar bort tiden från världsbeskrivning, berättelse, rollprestationer och intressanta dilemman. I Svavelvinter gör man egentligen tvärtom. Förmågorna (spelets färdighetsområden) gör det mer godtyckligt vad man kan använda en förmåga till, och sedan blir det upp till spelare och SL att komma överens. Tärningsmekaniken för konflikter i allmänhet (övertalning, hot, jakt, strid etc.) fungerar på ett och samma sätt. Vinnaren i konflikten får redogöra för hur denne vann konflikten utefter eget huvud (med viss översyn från SL om det behövs) och förloraren får ett antal eländespoäng (tvivel, rädsla, utmattning, skada) som kan lindras när förloraren väljer en "konsekvens" (vilket i strid skulle innebära en specifik skada). Jag gillar verkligen att strid inte blir lika centralt och att man faktiskt kan vinna konflikter på andra sätt (t.ex. genom att prata omkull motståndaren).

Hur går man framåt när man ökar i rang/level/och så vidare? Finns det någon annan ost när man trycker på knappen i slutet av labyrinten eller handlar det mest om att man får mer tärningar att kasta så att säga?

Nivåsystemet i Svavelvinter heter "Ödestyngd" och innebär att man blir mer och mer mäktig men samtidigt knyts hårdare in i gudarnas plan. Ödestyngden ökar genom att man nyttjat samtliga av sina "erfarenheter" (självkomponerade händelser från rollpersonens tidigare liv) för att få slå om ett misslyckat slag + att man utfört en "skuggbefallning" från en "skuggmakt" (utsedd SLP som av någon anledning har makt över rollpersonen). Man går alltså inte upp i Ödestyngd genom att döda monster eller bärga skatter, men det kan ju givetvis hända under dessa tillfällen om de hänger ihop med skuggbefallning eller använd erfarenhet.

Hur är det att spelleda? Finns det några äventyr? Måste man skapa allt från början själv eller?

Det finns lite olika typer av äventyr beroende på vad man gillar för spelstil. Den klassiska spelstilen (ett antal händelser som leder fram till ett klimax) finns i modulerna "Tricilve - Lojalisternas tid", "Tramenze - Intrigernas flod" och introduktionsäventyret "I blodvadarens spår" i Världsboken, samt ytterligare några nedladdningsbara scenarion på websidan. För den som gillar karaktärsdrivet spel (där det inte finns någon färdig röd tråd utan ett antal SLP med olika agendor, några platser och en tidspressande händelse) så finns bl.a. introduktionsäventyret "Arhems Sista Dagar", Fenixäventyret "Döds Ände" samt konventäventyren "Griftehjärta" och "Vargamåne". Dessutom finns det tips för hur man spelleder "Den Femte Konfluxen" i Världsboken (men där vill man nog gärna ha äventyrsböckerna från 80-talet). Ytterligare tips är att läsa Erik Granströms romaner i Konfluxsviten som ger mängder med inspiration för eget äventyrsskapande. Slutligen finns det äventyrskrokar på flera ställen i regelböckerna som går att spinna vidare på.

Det finns såklart väldigt mycket mer att skriva om spelet (t.ex. spelmekaniken "Skuggspel" som lyfter äventyr till en ytterligare dimension, fantastiska kartor och Magiregler som låser upp tänket med gamla trist besvärjelselistor), men det får du nog utforska på egen hand. För egen del är detta förmodligen det bästa och mest genomtänkta fantasyrollspel jag någonsin spelat under mina 30-35 år som rollspelare. Kan bara ge spelet mina absolut varmaste rekommendationer.

Efter att ha kört igenom en hel del blandade rollspel genom tiderna, där Drakar och Demoner 91, Dungeons and Dragons 3ed, Pathfinder och Svavelvinter finns med på fantasy sidan. Så är svavelvinter det som jag funnit mest intressant. Pratade just med en bekant om rollspel och den klassiska att "Du kan ju köra djupa karaktärsrollspel i D20 system med!" vi kom fram till att klart det går, men spelare kommer fortfarande hänge sig till händelser och möjligheter som belönas i spelet, i d20 är det oftast exp kopplat till en fiendes död.

I svavelvinter, så som nämdes tidigare är det kopplat till ditt öde, när något går fel kan du slå om tärningar genom att din karaktär påminns om en tidigare händelse han har varit med om, när alla händelser "nyttjats" en gång, så kommer man på en till, nollställer dom gamla och kör samma system igen. Det gör att du spelar mer mot din karaktärs historia och där av försöker binda in den i berättelsen.

En annan viktig del är ju tanken runt spelet, det nämns i boken att du teoretiskt inte spelar en karaktär, du spelar en av berättelsegudarna, dessa gudar ser mönster och former som en spelare inte ska se (kan agera på information som en karaktär inte har, så länge man väver in det som en trolig slump/händelse i karaktärens agerande) det innebär också att spelet i sig inte handlar om karaktärerna, utan om att nyttja karaktärerna till att forma en spännande och intressant berättelse.

Hela systemet om att yrken ger dig kompetens att förstå saker inom ditt yrkes område utan att slå tärningar tycker jag är underbart, samt möjligheten att kunna sätta målet för en konflikt innan det rullar igång.

"Mitt mål under den stora balen är att genom charm och falskspel, ge gruppen tillgång till ett större hus/herrgård vi kan vänta ut dom sista veckorna innan avresan."