Terraz
Posts: 27
Joined: Thu 21 May 2015, 20:31

Diverse sällskap och grupperingar.

Fri 12 Jun 2015, 19:52

En sak som hade varit lite roligt i genlabb alpha hade varit att ha lite mindre grupper än bara klanerna. Så jag skrev en.

De maskerades sällskap.
“För den maskerade!”

För inte så länge sedan hittade några ungdjur ett antal färglada forntids böcker, böcker som innehöll sagar från en svunnen tid. Detta var en fantastiskt fynd. Inte bara var böckerna underhållande, de visade för djuren världen som den en gång var, och människan. Innan detta hade de knappt sätt en människa, och då bara som någon illustration på en gammalk skjorta eller någon pryl. Dem här böckerna var fulla av illustrationer.

I de flesta fallen skulle det hela sluta här. Ungdjuren skulle läsa igenom böckerna(om de ens kunde läsa), kanske dela med sig av dem till folk hemmavid, och det skulle vara det. I detta fall hände något annat. Ett av djuren, en hund numer bara känd som Den Maskerade blev rörd av berättelsena han lästa, av Hjältarna från den svunna världar som stred för att rädda den. Han var akut medveten om deras misslyckade, Han kom till slutsatsen att människorna I den svorna världen, nu ej inte bara myt och legend för honom, var fullt medvetna om risken att de skulle gå under, och försökte inspirera sig själv och andra att kämpa för sin överlevnad. Någon gång då svor han att det inte skulle vara helt för intet.

Han övertygade sina kamrater att hålla böckerna hemliga, och att gå med honom I en egen grupp.

De maskerades sällskap var fött.

Deras agenda är enkel. De vill rädda liv. De vill inspira andra att rädda liv. De vill överleva, och inte bara sig själva, men alla.

Deras aktiviter har än så länge varit begränsade. De har skrivit ett antal slagord och graffiti på diverse ytor runt fjällhotellet, I några ruiner, och hos mårddjuren. De har jagat ned en vild krypskytt som hade blivit galen och börjat jaga apor specifikt. De har assisterat ett stackar djur att fly sin klan innan han blev uppspöad. Det är bara en tidsfråga till någon av dem blir allvarligare skadad eller dör.

Trots detta har de vunnit en viss nivå av ökändhet.

Det är maskerna. Dem täcker alla sina ansikten med tygpåsar, eller med forntidsmasker av plast dem hittat någonstans. Dem håller sin identitet hemligt.

Ironiskt nog har detta gjort att folk kommer ihåg dem. De har börjat få fler följeslagare, folk som också har bestämt sig för att bära masken. Inte alla som helt förstår poängen. De försöker lära upp dem så gott det går.

I gruppen har en viss spänning börjat uppstå. Det finns dem som vill gå helt med Upproret, som anser att det är nu det gäller, och dem som anser att detta vore självmord, att de borde kämpa mot upproret för att upproret kommer bara få sig själva och dem omkring sig dödade, och dem maskerade är till för att rädda liv.

Den maskerade själv är kluven. Innerst inne är han nog sympatisk till upprorets sak, men han vill inte I onödan splittra vad han kommit att se som sin nya klan, och många av upprorsmakarna han talat med är för hatiska och angra. Det får honom att tvivla på att om upproret skulle ta fart på riktigt, att det verkligen skulle leda någonstans bra.

Han hoppas att när det kommer ned till det, när den press som håller på att laddas upp slutligen väller över, om han fortfarande är vid liv vid det tillfälligt, att han kommer att kunna göra rätt val.

Att vara medlem I de maskerades skara:
Mod skattas högt. Man måste vara modigt. Man kan inte vara rädd för att dö. Man kan inte låta rädsla binda ens handlingar. Man måste vara villig att riskera sitt liv.

Det gäller att inspirera folk. Man skall sträva för att vara bättre än den man är. Man skall vara en rollmodell. Någon för andra att sträva att efterlikna. Man får inte vara rädd för att hålla något inspirerande tal, även om folk tittar på en underligt, eller tycker man är fånig. (Fast man behöver ju inte vara en idiot med det heller. Om man stor I ett habitat och skriker ut en massa slagord över hela stället blir man ju bara bortjagad, eller nedslagen, eller satt I bur. Sånt gör man först efter att man har gjort det man kom dit för).

Man skall rädda liv. Skydda oskyldiga. Detta är viktigt. Ge alltid folk man slåss mot chansen att ge upp. Även om de är fler. Särskilt om de är fler. Skada inte fångar. Om man reser med folk som bara vill mörda när de slåss, försök övertyga dem att inte göra det. Även här behöver man inte vara dum. Även om hjältarna I de gamla berättelserna aldrig dödade andra, så är det ju fortfarande sagor. Det är ett ideal att sträva efter, inte en verklighet. Om folk vägrar att ge upp, och försöker döda dig, så är det okej att döda dem. Inte bra, men okej. Det viktiga är att man verkligen försöker att rädda liv.

Att komma med: Att gå med I de maskerades sällskap är relativt enkelt. Man letar upp en medlem på det ena eller andra sättet och ber att få gå med. Så länge man verkar genuint tro på deras ideal, och inte är en uppenbar psykopat låter de en nog gå med. Efter att ha blivit medlem gäller det att visa vad man går för. Så länge man räddar liv, visar sig modig, och försöker inspirera andra, så har man kamrater villiga att riskera livet för en.

Fördelarna för medlemmar är att man skyddar och riskerar saker för varandra. Nackdelarna är att vanligt folk tycker man är skum, sällskapet har börjat bli smått ökänt, och man lever rätt farligt.

Övrigt:

Artefakt: Serietidningar
Detta är en koffert, fylld med gamla, färglada forntidsböcker. Inte bara en serietidning, detta är en hel samling, bevarad I perfekt skick. Ett antal av dem är bevarade I egna individuella plast fickor.

En gång per dag om man läser igenom en av böckerna kan man slå tre pryltärningar. Läk en stress eller tvivel per lyckat. En person kan ta med sig en av böckerna som en liten pryl för att göra detta på direkten, han behöver inte bära med sig hela kofferten. Dock kan han då bara göra detta en gång.

Ger: +1T6 kultur.
Tung pryl.
GZIP: Off