Krönika - Möte 5
[Jag fortsätter att kalla rollpersonerna för deras labbnamn för läsbarhetens skull.]
Sommar blir till höst men upproret fortsätter.
Uppdraget att hitta ett nytt högkvarter blir omedelbart gruppens första prioritet. Krutov tycker att de ska försöka leta upp en grotta uppe på fjället eller bygga en koja i skogen av något slag. Mikita föreslår att de ska gräva en underjordisk håla i urskogen söder om råttborgen. Schweinsteiger söker av fjället under en jakttur. På fjällsidan hittar han en grotta men öppningen känns för blottad då det inte är någon skog där. I skogen har gruppen bättre tur dock. De hittar en stor rotvälta som man med lite möda kan vända upp eller ner. Mikita börjar gräva ett litet gryt under rotvältan vilken fungerar som maskerad port. De konstruerar fyra tunna rökgångar så de kan göra upp en liten eld därinne. Schweinsteiger lyckas jaga ihop 15 ransoner mat som de lämnar i grytet tillsammans med en del vapen, pilbågar, rep färskvatten och sprit.
Wilhelm 5 spenderar tiden fram till höst med att ströva runt, samla och byta. Frammåt sensommaren hittar han ett förrutnat lik i skogen. Det har sjunkit ner djupt i mossen och han hittar det av en slump då han stötte sin tå på en bit av likets känga. På liket hittar han en revolver med 5 skott. Den är sliten och rostig men han tycker den verkar fungera så han gömmer dyrgripen i sin prylsamling.
Schweinsteiger återvänder efter ett tag till Kaninklanen tillsammans med Ett-Skutt-Dödar. Schweinsteiger har en plan för att förverkliga sin stora dröm om ett kaninharem. Han vill presentera sitt förslag som ett moralhöjande inslag för soldaterna i frihetskriget. Han försöker få med sig så många han kan och lyckas övertala Ett-Skutt-Dödar med flera, men när han ska tala med Rotus blir det inte riktigt som han tänkt. Rotus förklarar, att i det Fria Riket är alla soldater jämlikar och att Schweinsteigers idéer inte faller honom i smaken. Däremot skulle han kunna tänka sig att tillåta Schweinsteiger att bedriva någon sorts dejting-bodega för att para ihop hon och hansoldater när dom är på permis. Det kan inget annat än främja det Fria Rikets framgång i två led, nya soldater och höjd stridsmoral. Schweinsteiger tycker det känns bra även om det inte är precis som han tänkt. Han lyckas ta över en gammal håla i närheten av morotsfarmarna som han inreder med små bås och en bar där man kan servera morotsmust. Han kallar stället för Kärleks-stugan.
Schweinsteiger och Ett-Skutt-Dödar lyckas också med att förvärva några kadunder och lite krut åt upprorets vägnar. De får tag på tre kadunder och 18 skott. Schweinsteiger får en själv, Jacksson 5 och Ringo tar de andra.
Jacksson 5 brygger sprit för allt vad Truffauts lilla campingkök klarar och förser upproret med beska droppar. Efter ett tag får han order av Truffaut att ta med sig campingköket till det nya högkvarteret och börja brygga läkande dekokter.
Mikita och Krutov gör verklighet av sina planer på ledarbyte i mårdklanen. Profetian är tydlig med att Mikita ska leda mårdklanen till frihet. De återvänder samtidigt som trädens löv precis börjar byta färg. De får många misstänksamma blickar mot sig men ingen vågar säga någonting. Krutov har fortfarande stor respekt i reviret. De talar en stund med sina gamla vänner innan de uppsöker Yzerman 33. Han säger att han aldrig skulle riskera klanen genom att gå med i upproret. Mårdklanen har varit mycket utsatta av betraktarna på senaste och många lägger skulden på Mikita och Krutov. När Yzerman blir utmanad om alfarollen säger han att han fruktade att det skulle komma till det. Icke desto mindre måste han anta utmaningen enligt deras gamla sed och Mikita och Krutov har fortfarande många vänner i reviret. Han varnar dock att även om Mikita vinner duellen dom inte ha det lätt. Järvarna har börjat tala om att bryta sig loss för att inte drabbas ytterligare av grävlingars upprorsmakeri och dom bryr sig knappast om någon profetia om Albion.
Duellen sker vid midnatt samma dag. Nästan hela klanen har samlats i grytets största sal. Mötesrummet är grytets centrala nav och många tunnlar mynnar ut under dess kupolformade tak. I en sida av rummet finns Alfaväggen där generationer av klanledare satt sina tassavtryck. Klanens krigare har med sina sköldar samlat sig i en stor ring kring kombatanterna men innan duellen inleds ska den äldsta nåjden hålla tal. Sedan Krutovs syster Rotsega blivit bortförd är det vesslan Sundin 8 som är äldst. Han babblar om urgrävlingarna och hur deras gamla seder ligger till grund för dagens. Priset för en förlorad duell är vanligtvis döden eller exil, så spänningen ligger tät i luften. Yzerman har på sig sin landhajsrustning med fena på ryggen. Han slåss med sköld och en dubbelhövdad yxa. Mikita har Krutovs Hockeyskydd på sig och slåss med sin Klejmår.
Duellen blir en kort och blodig affär. Yzerman är trots sin ålder överlägsen och slåss med fruktansvärd styrka. Mikita tappar all fattning och lyckas inte åstadkomma så mycket som ett skrubbsår på motståndare. Det är en hemsk syn för Krutov som ser sin protigé bli utklassad. Efter tre turer fram och tillbaka med pareringar och anfall träffas Mikita av ett slag som biter djupt och han blir bruten. Mikita krälar runt på det blodiga jordgovlet. Yzerman tittar på med sorgsen blick och verkar tveka om vad han ska göra med sin utmanare. Efter någon sekund har han beslutat sig och stegar fram mot Mikita och höjer sin yxa. Mikitas huvud separeras från hans kropp, Yzerman lyfter upp skallen så alla ser. “Låt detta bli ett exempel. Jag ville inte göra det här men våra seder är äldre än oss alla och betraktarna äldre än så.” Han sular Mikitas huvud i leran och stegar iväg med bestämda steg.
Krutov blir dömd till exil och ger sig genast av utan att tala med någon. Han återvänder inte till upproret utan försvinner mot betraktarnas stängsel i syd.
[Så kan det gå när man låter tärningarna bestämma, Yzerman och Mikita var ganska jämställda regelmässigt så Mikitas spelare hade helt enkelt väldig otur. Vi slog nådastöts-slag på Kyl 2 för Yzerman för att se om han skulle låta Mikita gå i exil eller inte. Vi blev lite chockade när det gick så bedrövligt, Krutovs spelare blev så krossad att han också skrev en ny RP. Mikitas spelare spelar nu en kanin som heter Strimlaren och Krutov en katt som heter Nattskugga.]
Schweinsteiger och Ett-Skutt-Dödar har återvänt från Djuptäppa med en kamrat i släptåg. En krigare och gammal vän till Ett-Skutt-Dödar. Han hade ett labbnamn för länge sedan men nu lyssnar han enbart till Strimlaren. Han är en liten rund filur med hockeymask, kadunder och dubbla knivar. Resten av gruppen blir inte överdrivet road av att göra sällskap med ännu en knäpp kanin men hans värde som slagskämpe går inte att förneka.
FAS III
Då Mikita och Krutov inte återvänder till det nya högkvarteret beger sig resten av gruppen till helikoptern utan dom. De är mycket oroliga över vad som kan han hänt och hoppas att de kanske stöter på sina vänner vid helikoptern. Dom drömmarna krossas dock när de närmar sig sitt mål. En svart rökpelare kan ses över trädtopparna och gruppen beslutar att röra sig snabbare. Sista etappen smyger Schweinsteiger ensam. Han återvänder och berättar att han inte ser några betraktare eller andra varelser men att de måste varit där nyligen. På platsen kan man se hur helikoptern vänts runt och hur marken är svartbränd av laserljus och explosioner. Från skogen kan man se spåren från en mörsares larvband. I helikoptern hittar Kubrik lite krubb och truffauts revolver, fyra av sex skott är avfyrade. Schweinsteiger lyckas hitta spår från minst två individer. En stor björn och en tretåig ödla. De verkar ha rört sig in i skogen i stor hast. Gruppen beslutar att följa efter.
De behöver inte vandra länge innan Schweinsteiger inser att det är någonting konstigt med spåren. Det verkar som om någon gått baklänges för att dölja att man vänt riktning, fast inte skickligt nog. Han märker hur de leder bort bakom en buske, upp för en brant. I samma stund rusar Vildtass ut ur buskaget med spikklubba i hand. “Förbannade förrädare! Kuvade kräk!” skriker hon samtidigt som hon bonkar Schweinsteiger ordentligt i huvudet. Jacksson 5 börjar plötsligt lysa kraftigt och skickar en ljusblixt mot Vildtass som förblindar henne helt. Wilhelm vrålar att hon ska lugna ner sig och frågar var Truffaut är. Vildtass fattar vinken och tar sitt vett till fånga samtidigt som gruppen kan se hur Ringo kommer fram i buskaget uppe på krönet med slunga i hand. Han ser misstänksam ut och frågar var Mikita och Krutov är. Gruppen svarar att de inte vet annat än att de återvänt till mårdklanen för att försöka få med sig dom på upprorets sida. Vildtass snyftar fram att Truffaut blivit bortrövad av betraktarna.
Upproret har krismöte i skogen. Vildtass säger att någon måste tjallat då betraktarna visste att Truffaut gömde sig i helikoptern. De hade ropat hans namn över trädtopparna innan de kom. Betraktarna måste tagit med Truffaut till labyrinten och Vildtass är livrädd att han ska bli förvandlad till styggelse men gör allt hon kan för att dölja sin rädsla och verka modig. Hon har tänkt noga och kommit fram till att dom måste rädda truffaut ur labyrinten. Hon skulle göra det själv men hon blev skadad av betraktarnas vapen under räden och skulle bara sinka resten av gruppen. Alla förstår allvaret. “Man vandrar inte bara in i Labyrinten” säger Ett-Skutt-Dödar varpå Vildtass svarar att “nej, det gör man inte, man klättrar nog”. Hon frågar om gruppen känner till en katt som kallas Grönöga. Han ska enligt ryktet ha rymt från labyrinten efter att ha blivit tillfångatagen och nu bor han i katternas stugby. Det är en vågad plan, men ingen kan hitta på någonting bättre. Det var Truffaut som hade planen med stort P, planen som han jobbat på hela sitt liv. Utan den kommer Upproret rinna ut i sanden.
Katterna är kända för att vara stingsliga och att hålla sig på sin egen kant. Vildtass varnar att de måste vara diplomatiska. Truffaut har tvivlat på att katterna vill hjälpa upproret men nu finns inget annat val. Gruppen ger sig av i gryningen dagen därpå. Vildtass beger sig mot det nya högkvarteret.
Färden till katterna sker utan hinder. Upproret rör sig som tysta skogsmöss genom skogarna mot fjällfoten. Trädens blad är gula och röda och himlen täckt av moln. De har vandrat på hedmarken intill fjället i någon timma innan de närmar sig katternas revir. Schweinsteiger som går först kliver rakt ner i en fångstgrop men de vässade pinnarna i dess botten fastnar endast i hans lurviga päls.
Resten av gruppen ser två katter klädda i mossa och löv reser sig upp från backen. De var närmast osynliga innan. “Halt, vilka är ni?” Gruppen hasplar ur sig att de söker efter grönöga men berättar inte varför. Katterna är misstänksamma mot Wilhelm. Dom säger att han ser råttig ut. Gruppen lyckas inte övertala katterna att dom är pålitliga så dom får alla ge bort sina vapen och överlämna sig i katternas våld efter att vakterna kallat på förstärkning genom att busvissla. En lokatt som heter Nattskugga anländer först på plats och propsar på att dom ska föras till Cassius så hon får bestämma deras öde. De eskorteras in i reviret, ihopbundna på led.
De leds in i den största stugan som är ett enda stort rum förutom hallen och ett badrum. I det stora rummet sitter några katter samlade. En nåjd med tovig svart päls och med massa tingeltangel i håret sitter på golvet och siar med en näve fågelben han kastar framför sig. Cassius själv ligger i en soffa men sätter sig upp när gruppen leds in. Hon frågar vänligt men bestämt vilka dom är och varför dom kommit hit. När hon får reda på att dom letar efter grönöga förklarar hon att Grönöga är förvisad. Nåjden får berätta om hur grönöga eldade upp sin gamla rival med blotta tanken, att betraktarna befläckat honom. Nåjden säger sig också kunna ta reda på var Grönöga är om gruppen är villiga att avslöja sina innersta väsen för honom. Cassius verkar road av spektaklet och låter det hela fortskrida. Hon förklarar att Nåjden heter Glitter och att han är lite knäpp men brukar komma med sanna spådomar. Gruppen får sina tillhörigheter och beger sig till Glitters koja som ligger en bit utanför reviret.
Det är en pyramidliknande koja byggd av pinnar och mossa som Glitter bor i. Han förmodligen bubblar av lycka över att ha så många medlemmar i sin ritual. Ringo får kalla fötter precis när han ska gå in i stugan. Han får vänta utanför med Nattskugga som följde med som vakt och för att kunna rapportera vad som händer till Cassius.
Inne i stugan luktar det konstigt. Ritualen förbereds genom att Glitter rotar runt bland all bråte han har och lyfter fram två mystiska artefakter från den gamla tiden. En roterande boll täckt av små speglar som han hänger upp i taket samt en gammal grammofon han ställer mitt i rummet och vevar igång. Sällsam musik fyller kojan och gruppen känner sig lite nervösa. Till sist tar Glitter fram en gammal tygsocka och en rund plåtburk som rasslar när han skakar den. Från burken sprutar han någonting in i strumpan vilken han sedan för till sin nos. Några djupa andetag senare flackar hans blick tydligt och hans röst blir mjukare och lite sluddrig. Pälsen i hans ansikte har blivit grå och metallisk. Han sprutar lite extra i strumpan och räcker den till Schweinsteiger som lydigt huffar och blir genast bruten, till Glitters enorma förnöjelse. Strumpan går laget runt och den enda som behöver en extra huffning för att slockna är Kubrick varför Glitter blir extra förtjust i honom. De sista minns är hur Glitter virvlar runt i rummet och kastar konfetti i luften.
Utanför stugan diskuterar Ringo och Nattskugga. Nattskugga lyckas få ut från Ringo att gruppen representerar Upproret och att de vill in i Labyrinten för att rädda en viktig upprorsmedlem. Nattskugga inser att Cassius nog vill veta om det varför han tar med sig Ringo dit. En plan kläcks i Nattskuggas huvud. Han har länge velat imponera på Cassius men oavsett hur många jaktbyten han drar hem verkar hon föga intresserad. Att ta sig in i Labyrinten och återvända med de skatter som enligt ryktet ska finnas där måste dock vara det ultimata stordådet. Han talar med Cassius om att hjälpa upproret och att samtidigt kunna få med sig några artifakter till klanen. Cassius säger att hon inte kan tvinga någon att göra någonting så farligt men också att hon beundrar Nattskuggas mod, hon har länge närt ett hat mot betraktarna. Om Nattskugga lyckas övertala några andra katter så har dom hennes välsignelse att ge sig av.
Nattskugga går raka vägen till sin gamle rival Julius och berättar att han ska ge sig in i Labyrinten för klanens räkning och att Cassius sagt att hon tycker han är modig. Julius som inte vill vara sämre och absolut inte fegare än Nattskugga nappar direkt. Nattskugga får också med sig en gammal kattkrigare som heter Brutus. Hans ungdomskärlek blev bortrövad av betraktarna för länge sedan och nu när han börjar bli till åren har han inget att förlora på att försöka ta reda på vad som blev av henne.
Morgonen därpå samlas alla till frukost utanför Glitters koja. De som deltog i ritualen klagar på enorm huvudvärk men den går över när de fått lite frisk luft och käk, silverfärgen sitter kvar länge i pälsen dock. Nattskugga informerar att han och två katter till ska följa med gruppen in i Labyrinten. När de till slut frågar Glitter om ritualen lyckades hitta Grönöga verkar Glitter väldigt förvirrad och säger att ritualen handlade om att hitta deras innersta väsen, Grönöga bor ju i den gamla husvagnen en bit bort. Alla suckar tungt och börjar förbereda färden till Grönöga. Innan de ska dra tar Glitter tag i Kubrick och viskar att han sett Kubricks innersta varelses sanna natur och att den är skinande ljus och mäktig. Han varnar dock för att en i deras sällskap bär på ett oerhört mörker och att Kubrick borde sova med ett öga öppet i fortsättningen. Kubrick vet inte riktigt vad han ska säga utan tackar och bockar. Jacksson 5 frågar om inte glitter har någonting som kan hjälpa honom att bota sin befläckelse. Glitter funderar en stund och hämtar till sist en burk som den de använt i ritualen. Den här burken sprayar dock svart så Jacksson kan täcka sin lysande hud.
När gruppen kommer fram till Grönögas husvagn möts dom av bittra tillrop: “Ge er iväg! Jag vill inte behöva skada er!” Grönöga skjuter ett varningskott med sin armborst i mossen framför fötterna på Nattskugga. Jacksson 5 ropar om att dom bjuder på käk och sprit och bara vill prata lite. När Grönöga får höra det släpper han in dom. Inne i husvagnen bjuder Grönöga på te han brygger på mossa. Han berättar att han lyckats fly från Labyrinten via ett långt schakt som utmynnade på fjället. Efter att han blivit till fångatagen minns han inte mycket annat än att han vaknat i ett tomt rum med bultande värk i hela kroppen och med tankar sega som grankåda. Han minns hur han stapplade runt ett tag innan han hittade stegen till schaktet. Detaljerna är luddiga, han måste haft oerhörd tur säger han med ett sorgset leende. Om det är till Labyrinten de vill kan han visa vägen men han vägrar ge sig in själv.
Slut på spelmöte 5 - Nästa gång: färd upp för fjället och ner i djupet.