Forum

Under ett spelmöte härförleden besökte min spelgrupp för första gången folket i DEN ANDRA ARKEN. Vi spelar i BRON ÖVER SKROTSUNDET och den andra arken var placerad på andra sidan skrotsundet, vilket jag plötsligt insåg betydde att de var "danskar" så att säga. Detta ledde till roliga stunder då jag som SL bröt på danska vid gestaltandet av Ordföranden och hans underhuggare och samtliga spelare såklart vill göra sin insats och dela med sig av sina egna danska språk-kunskaper. Många samtal övergick till grötiga och oförståeliga meningsutbyten innan jag valde att tala normalt och bara informerade spelarna om att "han talar fortfarande danska, men ni förstår honom".

Låt mig introducera en av spelarnas karaktärer som är särskilt involverad i denna anekdot. "Svansa", en Boss som efter mycket spel lyckats införa Envälde och nu styr Arken mångt och mycket efter eget tycke. Nya ledare från Folket har startat en Tribunal för att "avlasta" Arkens Härskares skyldigheter, men är i nuläget inget större hot mot Svansas fortsatta regim. Svansa själv är en pyrokinetiker, med eldrött hår, rävöron och inte mindre än fyra rävsvansar (varje gång en mutation snedtänder med en kosmetisk effekt som följd växer en ny ut). Hon klär sig i aftonklänning och combat boots, med tillhörande superhjälte-mantel och Rayban-solglasögon.

Hur som helst hade Svansa, i egenskap av Arkens härskare, tagit sig själv, sitt gäng och allierade och de andra rollpersonerna till den andra arken. De anlände i stil på sitt nybyggda luftskepp (http://frialigan.se/forum/viewtopic.php?f=22&t=1417) i hopp om att bilda en allians om ömsesidigt skydd. Folkets antal hade under tiden sedan spelet startade minskat till ungefär 70 mutanter, (50 män och 20 kvinnor) pga tid (dagens dödstal), sjukdom (BLÖDARFEBERN HÄRJAR), invärtes stridigheter, eller stupat under Det Stora Vattenkriget mot zongastarna i reningsverket (DEN SISTA DROPPEN) och Svansa kände pressen av att hitta en lösning på problemet. Föga anade Svansa att Den andra arken fullkomligt svärmade av unga mutantbarn och att Ordföranden besatt förmågan att fortplanta sig. Så fort detta blev tydligt begav sig Svansa tillbaka till Arken, lastade luftskeppet fullt av de kvinnor som återstod och sedan tillbaka till Ordföranden för att befrukta arkens kvinnor. Som Arkens härskare gick Svansa också med på att vara den första som blev befruktad.

...

Vid det här laget var vi tvungna att ta en liten paus. Vi satt där i sofforna och tittade konstigt på varandra. Ingen såg något fel i Svansas spelares resonemang. Arken hade inget folk och inga barn, och här fanns en man inom en dagsfärd med luftskeppet som kunde förse dem med en hel generation av nya mutanter. Ändå hördes ett och annat "Alltså..." från gruppen. Vi var tvungna att fråga varandra, "Undrar om Fria Ligan tänkte att det här skulle hända, och har de själva haft ett spelmöte med liknande tema. Finns det någon spelgrupp där ute som spelar MUTANT där något liknande hände vid upptäckten av Ordförandens fertilitet?"

Mord och tortyr är något som jag vågar påstå att de flesta rollspelare inte har något problem med, men när det kommer till sex och erotik är det skillnad. Även i min spelgrupp, då vi har haft ungefär samma kärnmedlemmar i tio år och spelat med varandra en gång i veckan under den tiden, är folk snabba att säga "jaja, men vi kan hoppa över den här delen" ackompanjerat med ett obekvämt skruvande i soffkudden och pillemariska leenden på läpparna. Jag vågar dock ändå säga att vi är "bättre" än majoriteten (och har blivit bättre på att gestalta sex och relationer i och med spelande av just MUTANT: ÅR NOLL där det haft betydligt större fokus än tidigare kampanjer) och vi försökte ta oss genom det hela med värdighet. Jag kände ändå att situationen krävde mer än "Ja, ni har sex. Och sen..." utan att för den delen gå till överdrift (a. la "och sen går den in och ut, och in och ut, och han drar dig i håret..."

Jag beskrev sålunda händelseförloppet så här:

"Ordföranden ber dig att inta den heliga livgivande positionen, på händer och knän. Du klär av dig och intar positionen och Ordföranden ställer sig bakom dig, och precis när du förväntar dig att han ska "börja" så att säga, kommer två män in, klädda endast i kalsonger och vitmålade i ansiktena. Så du står där på sängen med ändalykten i vädret, och de nya männen går bort till en bulkig apparat som du känner igen som en musikspelare, ungefär som den Volt har men den här går på elektricitet. De pillar lite med maskinen en stund innan ljuv körsång plötsligt fyller rummet. (Danska nationalsången "Der Er Et Yndigt Land" https://www.youtube.com/watch?v=oSwV-DJivQU).

Männen ställer sig sedan på var sida om sängen och börjar unisont citera vad som låter som heliga verser om Ordförandens storhet. De kallar honom "Källan till liv", och du inser att de håller Ordföranden som någon sorts levande gud eller vandrande avatar, och detta pågår i några minuter.

Sedan visar det sig att "Vattnet" i de stora kopparfaten inte är vatten, utan olja, och männen börjar smörja in både Ordföranden och dig med oljan. De gör det väldigt varsamt, med vördnad, som att det är en otroligt viktig uppgift och moment som inte får lov att gå fel, och hela den proceduren tar typ 10 minuter till. De är väldigt noggranna att smörja in hela kroppen i oljan.

Efter det ställer de sig och sjunger med körsången från musikapparaten och Ordföranden sträcker ut armarna till sidan och ser upp i taket med andakt. Hans läppar rör sig som om han pratar med någon, och detta tar några minuter till. Männen fortsätter att sjunga bredvid under själva akten, som dock går ganska fort.

Efter akten behöver Ordföranden vila för att återhämta sin gudomliga kraft, och Svansa erbjuds en rosa bomullsrock. Ett band i siden plockas fram och knyts runt hennes midja med en rosett. Sedan leds hon till ett annat rum på samma våning med mjuka soffor. I mitten av rummet står en stor bägare av järn med glödande kol i som värmer rummet ordentligt, och en sötsliskig rökelse fyller luften i rummet. Tre manliga slavar bjuder dig på mer torkat kött, och vatten ur en ornamenterad, förgylld bägare. De baddar mjuka handdukar i vatten och tvättar dig ren från oljan och sedan masserar de dina fötter, svansar och hårbotten."

Svansa blir tillsagd att stanna där under resten av dagen. Vid det här laget har Ordföranden nämligen fått reda på exakt var rollpersonernas ark ligger och att de inte har mer än 50 mutanter kvar där som skyddar den, och han skickar Rebeth med 50 krigare och alla deras bepansrade lastbilar att invadera Arken och säkra deras krubbförråd för den närmsta framtiden...

***

Orelaterat till incidenten ovan, men ändå i samma tema...

Jag är säker på att de flesta rollspelare går med på att ett spels fokus på sex har gått för långt när det förlås regler för processen. Ändå har det under vår kampanj uppstått ett par exempel på sådant, allt i enlighet med att skapa en trovärdig spelvärld såklart! Jag skriver det här under viss pinsamhet, men också något som givit oss en del (omogna?) skratt under kampanjen. En grupp män som gestaltar kvinnor i lesbiska förhållanden i Skandinavien efter undergången... Det är därför man borde streama sina spelmöten!

Svansa, som Boss, har lätt att ta tvivel och behöver ofta sätt att återvinna KÄNSLA. Svansa skaffade sig tidigt i spelet en flickvän och till en början brukade det bara gå ungefär så här:

"Okej, du lyckas dra in ytterligare 3 ransoner krubb och 4 patroner, men du ser att det tär på folket och du känner att du kanske berövat de förmågan att skydda sig själva eller återstoden av deras krubb. Du tar 2 tvivel."

"Okej, ja Svansa mår dåligt av det och söker tröst i Kaskas armar. Hon går och har sex med henne."

Till en början var det inga problem, men efter ett tag började jag känna att Kaska (Svansas flickvän) inte kändes som en riktig person, bara en sexleksak i Svansas lya. För att få in lite, ja lite rimlighet, så bestämde jag mig för att Kaska kanske inte ALLTID ville ha sex med Svansa, så jag bad Svansa rulla 1T6. I de fall tärningen visade ☣ ville hon helt enkelt inte. Såklart kände jag ju direkt att ☢ också borde göra något, och eftersom den oftast är bra för rollpersonerna bestämde vi oss för att den betydde att hon var "extra" villig och då återställde 2 tärningar KÄNSLA...

Det har också funnits slöa dagar i Arken då Svansa behövt återställa MÅNGA tärningar KÄNSLA och haft för avsikt att bara spendera hela dagen i säng med sin kära Kaska. Något inom mig fick mig då till att be om ett slag mot KÄMPA PÅ, där varje ☢ återställde en tärning.

Oj oj. Ja, jag vet inte hur det här inlägget får vår grupp att se ut i andra forumisters ögon, men det hade varit kul att höra om det finns andra grupper därute som har några roliga historier om vad de känner är lite "ovanliga" situationer från deras egna spel.

Ja, sex är ett väldigt svårt ämne.
I andar spel har vi ofta löst det som du själv har.
Inte mycket mer än att om karaktären har sex med någon har vi bara slagit något sorts slag för att avgöra om det är en bara eller dålig kväll.
Ett par korta ord som beskriver akten från SL och kanske något tillrättavisande av RP. Eller tvärt om.

Hur kände sig den som spelade Svansa vid din beskrivning av "ritualen"?
Att vara hos ett folk som ingen av RP egentligen känner och ställas inför den situationen kan ju knappast ha varit helt enkelt. Åtminstone väldigt stelt och ansträngt.
Hur reagerade dina spelare?

Gällande Svansas flickvän så om du som Spelledare känner att hon bara är en sexleksak så kanske det är vad hon själv känner att hon är med.
Kanske dags att låta Flickvännen ha en diskussion med Svansa om vart deras relation är på väg?
Flickvännen kanske har egna mål i livet som hon vill förverkliga med eller utan Svansas hjälp.
Eller så vill hon verkligen inte att Svansa fortsätter att riskera sitt liv på massa resor utanför arken. Svansa behövs här för henne och för arkens folk.
Kanske vill Svansa leda en Zonexpedition?
Eller starta en bar i arken?
Eller så har hon en affärsidé om att börja låta färjor gå mellan de två arkerna.
Eller så vill hon vara Arkens ambassadör och Svansas förlängda arm i den andra arken.

Oavsett så kommer det nog att ge flickvännen lite djup tror jag.

Hur kände sig den som spelade Svansa vid din beskrivning av "ritualen"?
Att vara hos ett folk som ingen av RP egentligen känner och ställas inför den situationen kan ju knappast ha varit helt enkelt. Åtminstone väldigt stelt och ansträngt.
Hur reagerade dina spelare?

Jag fick intrycket att alla runt bordet (Svansas spelare inkluderat) var okej med vad som hände. Jag pausade i beskrivningarna med jämna mellanrum och frågade om Svansa tillät det som hände, om hon var okej med det osv, och det var hon, trots att hon tyckte att Ordföranden var en jääkligt mysko kille, men det var ju för Folkets framtid... Vi är alla ganska nära kompisar som spelat rollspel med varandra länge så jag var ganska säker på att det hela var inom gruppens gränser. Ingen av oss har väl ett problem med sex och så i spel (inga amerikaner i gruppen) Det är nog bara så att det inte så ofta kommer upp i andra spel, men då KÄNSLA återfås genom närhet med andra mutanter så har just relationer varit ett större inslag i just den här kampanjen.

Gällande Svansas flickvän så om du som Spelledare känner att hon bara är en sexleksak så kanske det är vad hon själv känner att hon är med.
Kanske dags att låta Flickvännen ha en diskussion med Svansa om vart deras relation är på väg?
Flickvännen kanske har egna mål i livet som hon vill förverkliga med eller utan Svansas hjälp.
...
Oavsett så kommer det nog att ge flickvännen lite djup tror jag.

Det här hände för ett tag sedan nu och vi har spelat en hel del sen dess. Vi har faktiskt spelat färdigt meta-ploten och funderar nu på att ta paus (kanske lite muterade djur som omväxling). Kaska, som var Svansas flickvän, blev snart en (i mitt tycke) djup och realistisk karaktär med sina egna mål. Tyvärr gjorde de två slut snart efter ovanstående händelse då Kaska fick nys om att Svansa varit otrogen. De fortsatte bemöta varandra hövligt men deras förhållande blev aldrig vad det en gång varit, vilket fick Svansa att istället söka sig till Saram av klan Marak från Överlevarna i slukhålet.

Låter som en underbar grupp och historia det här!
Jag har själv flyttat en hel del vilket har gjort att jag har haft turen att få testa på ett flertal olika grupper med olika bra och dåliga sidor.
Jag har dock aldrig spelat med några så länge att jag hade klarat av att köra det här utan att någon i gruppen hade tyckt att det va obekvämt.
Sex är och förblir ett ämne som många inte vill vara helt öppna med. Inte ens när det gäller ens karaktär i en fiktiv spelvärld.

Ni verkar ha gjort det på ett exemplariskt sätt.

Spännande diskussion!

Detta knyter an till det som brukar kallas "lines & veils" på utrikiska, oftast i indiespelskretsar - "lines" är absoluta gränser för saker som man inte vill ska förekomma alls i spelet, och "veils" är grejer som får vara med, men som inte beskrivs i detalj. Tanken är att spelgruppen är överens om vilka "lines & veils" som ska gälla under en session eller en kampanj, och helst bör man diskutera det i förväg, om man det att det kan förekomma känsliga ämnen.

Det låter som att ni har hanterat det på ett bra sätt!

Det låter nästan som om Lars von Trier spelleder den här kampanjen... Hur som helst: kul att läsa!

Förresten, Ven ligger ju inte så långt borta. Funderat på att göra ön till en zonsektor? Borde ju vara en intressant plats.

Jag hade en spelledare i MUA som ville beskriva en sexakt i detalj en gång. Det funkade inte alls... Ja, bra att diskutera lines and veils innan, så alla är på samma våglängd. Kul kampanj verkar ni ha också.