Tue 24 Mar 2015, 17:54
SLAGET OM RENINGSVERKET DEL 3
Ilona hör skotten och hur Deizels förvånade skrik tynar ut till en plågad dödskamp. Sedan blir det åter tyst. Reflexmässigt smäller hon ena knytnäven i eken bredvid sig. Det lossnar en en stor bit bark från trädet, men hennes väldiga näve känner ingen smärta. “Så de vill ha krig! Ja, krig ska de få!”, väser hon och greppar tag i jackkragen på Gus, som haft oturen att stå intill henne under Deizels avrättning. “Hjälp mig att samla alla vid vrålåken! Vi kan inte sitta här och gömma oss medan de kommer med sina tunga skjutvapen! Jag har en plan hur kan plocka ned dessa idioter. Men vi måste agera nu!”
Det blir full aktivitet bland motorfolket. Bara inom några minuter är de ute vid sin provisoriska massparkering i skogsbrynet. Ilona går runt och ger order till samtliga motorkrigare. Tyst, så inte gastarna hör. Därpå rullar två tredjedelar av fordonen ut på den leriga slätten kring reningsverket, med strålkastarna släkta. Alla med tydliga direktiv åt vilket håll de ska åka. Bäst att göra som Ilona säger, annars riskerar man att hamna på hennes frukosttallrik i morgon.
Ilona sätter sig själv på sin motorcykel, men gömmer sig i skogsbrynet tillsammans med den resterande tredjedelen. Hennes plan är att genomföra ett skenanfall på en front med bara en liten del ur styrkan, för att få skeppsgastarna att rikta all sin fokus ditåt. Sedan ska motorfolket anfalla från tre fronter, slå på alla lampor och strålkastare som går, för att blända fienden, och köra in i deras led och få striden dit hon vill ha den, och dit skeppsgastarna definitivt inte vill ha den.
Några få ljuskäglor spelar genom slättens mörker när fordonen som agerar lockbete åker ut över den leriga jorden för att möta det stundande kulregnet och sin troliga död. Ilona vet att hon offrar dessa krakar. Därav var hon noga med att välja ut personer som hon inte gillar till detta, såsom uppviglare och ynkryggar, att ingå i skenmanövern.
Fenix ser fordonen komma rakt mot honom. “Vad håller de på med?”, frågar han sig själv. En bil kommer inom skotthåll. Fenix ger åter order om eldgivning. Kulorna viner in i bilen och gör köttfärs av alla som sitter där inne. Dumma jävla mutanter. “De kommer rakt mot oss! Ställ er i rakt led och skjut mot alla som kommer!”
Samtliga skeppsgastar ställer sig så att de kan skjuta bilarna som kommer mot dem. “Vad få de är! Detta blir en enkel strid! Skjut ned dem bara!“, basunerar Fenix ut med galen tunga. Han är så uppe i sin extas över att få tillintetgöra motormutanter att han alldeles för sent hör motorljuden bakom sig och från sina flanker. Inte förrän någon av hans undersåtar ropar i skräck: “En skenmanöver! De kommer från alla håll! Helvete!”, blir han varse om stundande faran.
Fordonens strålkastare bländar de stackars gastarnas ljusskygga ögon, så de måste hålla för sina ansikten när bilar och bågar brakar in i deras led från alla håll. Ilona har fått striden dit hon ville. Från fordonen hoppar vilda mutanter ut med cykelkedjor och dylika tillhyggen. Zonpsgastarna blir så överumplade att de inte hinner skjuta innan de olyckligt nog hamnar i närstrid med de betydligt robustare och aggressivare mutanterna.
Ilona kommer åkandes på sin motorcykel och bokstavligen slänger sig av den, och in i stridigheterna. På sin väg mot en förvirrad Fenix hugger hon ned tre gastar med sitt svärd av bara farten. Därpå står hon öga mot öga med Fenix, som drabbas av panik vid åsynen av den enorma kvinnan som vittrar hans blod. När han försöker fly skiljer Ilona hans huvud från hans kropp med ett enda hugg.
Zongastarnas disciplin rämnar totalt när de ser sin ledare falla. Paniken sprider sig i leden och i besinningslös skräck försöker gastarna ta till flykten. Även det visar sig vara ett dåligt drag. Mutanterna jagar ned gastrana till siste man under ett makabert blodbad. Flera dör från både sidor, men motorfolket står som självklara segrare.
Täckt av blod och med frustande andhämtning kliver Ilona över högarna med lik, fram till Fenix dekapiterade huvud, lyfter upp det över sitt eget huvud och vrålar ordlöst. Hennes segertjut får först motorfolket att stanna upp och bli stumma, sedan stämmer de in med vilda skrin. Så högt att det väcker folket i reningsverket och ger dem kalla kårar.
Med en tydlig gest lyckas Ilona få de flesta att åter tystna. Därpå lyfter hon Fenix huvud ovanför sin mun och vinklar det så hon kan dricka blodet som rinner ur dess hals. Hon ler ett rovdjursgrin, slickar sig om munnen och får motorfolket att jubla i extas.
Efter firandet förskansar sig mutanterna av gastarna fornvapen. De lägger även beslag på bandvagnen med kulsprutan, vilken verkar oskadd. Slaget är vunnet, men kriget har bara börjat. I morgon bitti tänker Ilona själv tala med reningsmutanterna och övertala dem att de borde ge reningsverket till henne.