"I himlens södra ände finns en sal som är den skönaste av alla och lyser klarare än solen. Den heter Gimle. Den skall stå när både himmel och jord har förgått, och på det stället skall goda och rättfärdiga människor leva i alla tider."
Bakgrund
Det här är lösa idéer om en övergripande kampanj som kan väva in alla av Fria Ligans kampanjer och egna kampanjer. I korthet handlar det om hur RP dras in i enklavmakternas intriger och en desperat kamp att skydda Arken, Folket och alla nytt liv att fortsätta sin egen väg utan sina skapare. Det är tänkt att den tar vid när alla officiella kampanjer är färdiga.
Denna idé kom sig av en givande diskussion i en annan tråd där jag fantiserade hur jag kunde göra Gotland som zon intressant, men mina idéer växte snart bortom detta så jag skapar en egen tråd för detta.
Motivation
Jag gillar att M0 har som fokus på små kampanjer som faktiskt går att spela klart inom rimlig tid. I M:UA så försökte jag som spelare klara ut kampanjen två gånger med olika grupper, utan lycka. Och vi spenderade ändå år på det. Att just spelet är så snabbspelat (eller går att få igång snabbt) och pusselartat lockade mig som spelledare så jag inte behöver förbereda så mycket, det ironiska ligger så klart i att jag nu sitter här och kokar ihop något episkt.
Trots att jag gillar både Vägen till Eden och Flykten från Paradiset som idéer så skulle det kännas tryggt att luta sig tillbaka till ett övergripande narrativ som jag kan hinta om i de andra kampanjerna. Men det är också byggt som ett pussel och kanske inte är menat att ta längre tid än en av Fria Ligans kampanjer. Jag tänker mer att det är massor med hintar som strösslas i det officiella materialet.
Som jag förstår M0 så expanderar spelet med ny spelmekanik, lore samt möjliga narrativ med varje modul. Dessa integreras ihop och bildar en större del av pusslet. Nästa gång spelarna återvänder till samma värld efter en kampanj har en del av spelet blivit upplåst (t.ex. djurmutanter i den gamla zonen eller i Arken). När allt detta är introducerat så har nog vilken spelgrupp som helst sett och upplevt mycket i världen, men jag föreställer mig att berättelsen inte har nått ett slut. Det kanske den aldrig behöver heller, men jag tror att jag skulle gilla ett episkt avslut vid det laget. Jag tror inte de individuella kampanjerna ger detta. I avsnitt 19 av Signaler från Zonen nämns det ju även att det diskuteras om en meta-metaplot efter Maskinarium och Exodus.
Jag förstår självklart svagheten i en meta-metaplot när jag inte ens själv vet alla kommande kampanjer, kanske är den överflödig när den riktiga meta-metaploten kommer? Den verkar ju dock vara långt fram i tiden. Jag vet inte om jag orkar vänta så länge.
Ledmotiv
Som jag tolkar M0 så är det ett spel där RP inte räddar världen (det känns dumt att behöva säga, men vi har ju en viss tradition inom rollspel att vara episka), det är en värld full av desperation där överlevnad står över att vara heroisk. Denna metaplot handlar om överlevnad. Vissa av de tankar jag har kanske ter sig för episka för formatet, men jag vill understryka att det inte är min avsikt.
För mig är okunskapen för den gamla världen en av de största lockelserna med post-apokalyps, men i synnerhet Mutant. Även om det här var tänkt att RP är något stort på spåren är det aldrig tänkt att de egentligen förstår innerst inne vad som sker, snarare som att de är schackpjäser för gudarna.
För mig handlar post-apokalyps och M0 (bland annat) om att revoltera mot gammal destruktiv logik och skapa en ny värld. För mig handlar denna kampanj om pånyttfödelse.
Pacifism och "fredsvapen"
Jag har länge funderat över tillkortakommandena med pacifism; hur kan du vara fredlig i en värld där andra kanske vill döda dig? Hur kan du nedrusta i en värld där alla rustar upp? Jag tror det finns en enkel logik som driver vår egen värld till farliga ställen: utan vapen är du försvarslös, och vem ska egentligen ta första steget att slänga sina vapen? Jag har fantiserat om "fredsvapen" vars enda uppgift är att oskadliggöra "riktiga" vapen, som EMP eller varför inte stora energisköldar och hackande av drönare. Tänk om vår värld rustade med anti-vapen istället för vapen, det reducerar sannolikheten att du själv blir dödad då du kan försvara dig, men du kan heller inte döda någon annan. En slags terrorbalans av anti-våld. Nog om flummig idealism, mer sci-fi!
Enklavmakten Gimle och Projekt Balder
Låt oss säga att det fanns en enklavmakt som hette Gimle (bästa mytologiska placeholder jag hittade). Gimle var ett nätverk av enklaver som till slut insåg det fruktlösa i kapprustningen och försökte stoppa den. Detta kom i uttryck av ett mäktigt fredsvapen, liknande ett EMP-vapen (i detta fall NNEMP t.ex.) i ett försök att få till en forcerad nedrustning i Skandinavien. En desperat sista handling som skulle slå ut alla enklavers vapen. De andra makterna gick ihop och bombade denna enklavmakt från ytan. Om RP återupptar deras idé så kan en ju säga att Folket på sätt och vis är deras ideologiska ättlingar.
Gimle är på sätt och vis en anakronism i sin tid, även under år noll och främst i vår egen värld. Det är nog det jag gillar med idén. Namnet kommer från den fornnordiska mytologin som är en plats där de överlevande efter Ragnarök kommer vistas. För att spä på det mytologiska ytterligare så citerar jag återigen samma Wikipedia-artikel:
Gimle är alltså [...]där Historien kan börja om – men nu rensad från de konflikter och spänningar som ledde till den gamla världens undergång.
Ragnarök
Som jag ser det finns det en slags dramaturgisk upptrappning om en ser på Eden och Paradiset; enklaverna spelar en större och större roll. Och det antyds ju att det är en desperat kamp, jag tycker att det är en logisk utveckling av deras beteende att de kraftsamlar för en sista strid, då långintensiva konflikter riskerar att slita ut dem. Rollpersonernas roll i det hela blir helt enkelt att undvika att bli indragen i konflikten, för om bomberna faller kommer Arken och den brokiga skara som lever där bli förintade. En kan säga att insatserna har blivit högre, då Folket har lyckats med det basala.
Balder är en artefakt från en svunnen tid som kan hjälpa RP att överleva stormen genom självförsvar. Var Balder finns vet ingen, det är inte ens säkert att vapnet fungerar längre. Det blir en slags desperat kamp för att finna den heliga graalen. Det är samtidigt inte tänkt att endast vara en skattjakt, för det tror jag blir svårt att bygga en kampanj runt, men vissa av dessa detaljer har jag som ni förstår inte kommit på än.
Meningen är dock att RP kan behöva Balder för att överleva mot enklaverna som är övermäktiga och kanske samlar sig för ett sista slag - ragnarök! Det är inte tänkt att makterna ska puckla på RP och Folket för de ses som myror. Tänk på det snarare som en berättelse där de "civila" tar saken i egna händer inför krigsmakter som bara bryr sig om segern och inte folket. RP kan aldrig besegra dessa makter, men kanske i vilket fall kan undvika konflikten i deras närhet, för bomberna kommer falla.
Skuggspel och skattjakter
För att återkoppla till de officiella kampanjerna så tänker jag att den kretsar runt klasserna: muterade människor, djurmutanter, robotar och människor. Alla behövs för att klara detta undertagande. Alla har säkerligen ett delat agg för titanmakterna. Detta gör det enklare att knyta an till tidigare äventyr utan att behöva ägna sig åt en massa retcon-fasoner. Och det krävs ingen invecklad ursäkt varför alla sitter på samma taverna.
Utan att det skulle bli för krystat eller powergamer-aktigt så tänker jag att gruppen skulle behöva alla klasser, kanske spelarnas gamla favoriter som de spelat i tidigare kampanjer? En blandad skock med delat mål. En del av kampanjen skulle då handla om det politiska spelet mellan de olika faktionerna, så en kan säga att RP blir som ambassadörer för var sin klass. Kanske slits spelgruppen inifrån från skiftande och motstridiga beslut som SL skapar. Jag tycker det vore intressantare än ett rent rälsat skattletande, och kan knyta an till det som År Noll började med, d.v.s. att spelarna är medkreatörer, kanske har de ett visst politiskt inflytande över sina folk vid det laget? Kampanjen skulle ju kunna börja med att spelarna hittar på det politiska klimatet, så det blir som ett lager ovanpå det de byggde innan, d.v.s. Arken.
Fortsättning följer...
Ja, det var en start. Jag inser det befängda i att förbereda något som kan ta flera år innan det sätts i rullning. Men jag tänker att i och med jag ska snart ut på en lång resa med min spelgrupp i de officiella kampanjerna så kan jag lika gärna börja nu att strössla och förbereda. Mer tankar och bilder kommer sen.
Säg gärna vad ni tycker.
