Mon 20 Jul 2015, 15:49
Oj,
I mitt eget fall förr jag för omslaget och illustrationerna, vilka i min egen uppfattning håller bland den bästa klassen i rollspelsvärlden.
Varför ska en SL börja spela Coriolis? Huvudsakligen för att det trots sin anmärkningsvärda ålder och "buggar" så är det;
- En riktigt intressant värld med mängder av hooks och idéer för spelledaren. Stor variation på de olika planeterna, intressanta fraktioner och företag, komplett med vapen och utrustningslistor som bör släcka törsten även på den mest utrustningsfixerade.
- Ett förvånansvärt lätt system att skriva egna äventyr till. Inget pillande med mängder av stats utan kort och koncist (dessutom lätt att "höfta" fram SLP's / händelser.
- ÄVENTYREN! Själv har jag endast spellett Ghazalis, Sanningen om station SS-18 och lite på Mahanjis Väktare. Alla riktigt riktigt välskrivna äventyr. Utöver detta har jag i dagslägen spelat uppemot 15-20 kvällar med egenskrivet material.
Varför ska spelarna börja med Coriolis?
- Det är lätt att skapa väldigt intressanta karaktärer med karaktärsskapandesystemet. Fördelar och Nackdelar är allt från häftiga och roliga, till tragiska och dödliga.
- Gillar du sci-fi generellt? Gillade du Firefly/Serenity men tyckte serien blev för kort? Är du trött på den stereotypa polerade "high"-sci-fin? Coriolis spelvärld genomsyras av det exotiska med turbaner och dadlar. Till pariatets korsriddare i animerade rustningar. Det mesta finns tillgängligt, och är det något du saknar eller inte gillar, modda det!
Systemet passar perfekt för ett stridigt spelande om man gillar det med mängder av olika stridsmanövrar och förmågor att t.ex. beordra folk (något en duktig officer använder för att ge andra spelare bonushandlingar). Men det är även lämpat för intrigspelande i den sociala sfären med yrke som Nasare, administratör och till och med kurtisan!
Gillar du ingetdera, kom på en egen planet, välj teknologinivå och folkslag. Vips så har du en cyberpunkplanet a la shadowrun, med bioskulptering, cybernetik och rosa neonskyltar. I slutändan så är det så lätt (och givande) att alla bör prova att skapa något eget, minst en gång.
- Striden ja. Har du någon gång som SL spelat t.ex. DnD eller liknande där stridsrundorna blir hugg - monstrets tur - hugg - monstrets tur? Eller kanske rent av att folk får slut på pilar och bara inte vet vad dom ska göra?
Statisk strid kommer du aldrig återfinna i Coriolis. Du kan meja, undvika, ge täckande eld, kommendera, sikta, hjälp en annan spelare, allt möjligt. Manövrerna är så många att ingen strid kommer kännas tråkig.
Slutligen, varför ska du INTE börja spela Coriolis?
Coriolis plågas visserligen av några få buggar bland annat i strider där ett större antal motståndare statistiskt sätt alltid kommer vinna.
-Gillar du dunderepiska rollpersoner som slaktar sig igenom hela arméer? Det händer inte i Coriolis, stridssystemet är någorlunda realistiskt och således tämligen dödligt. Baksidan? Det går alltid att modda.
-Stundtals kan det ibland vara svårt att minnas alla olika stridsmanövrar som finns. För att RP's motståndare ska uppfattas som intelligenta och taktiska kan det vara värt att plugga på vilka som finns innan striden sker.
- Att det kommer ett nytt Coriolis! Det gamla har sina charm, men med tanke på Fria Ligans kvalitet är jag övertygad att Coriolis 2.0 kommer att bli en värdig arvtagare och säkerligen bättre än så.
Men vad sägs om att slänga ihop ett äventyr i väntan på Kickstartern? Det är alltid värt att Låta din spelgrupp uppleva lite Coriolis och se om dom gillar det.
Mycket nöje!