Sun 01 Jun 2014, 10:34
Nu är ju frågan redan löst, men jag tänkte ändå göra ett inlägg i frågan eftersom jag lite hastigt och lustigt blev tvungen att bli expert på svensk väguppbyggnad i höstas pga jobbet...
De svenska vägarna är knappast byggda för att hålla i hundratals år utan underhåll, det de skall klara är frostskador, slitage och belastning. Ju mer belastning (dvs bilar per dygn) den skall klara ju kraftigare är vägen, mindre vägar är så klart mindre. Underst finns ett bärlager och därefter grus och makadam som utgör vägkroppen och slutligen ett slitlager i form av asfalt. Asfalten är ett par centimeter tjockt för små vägar, motorvägar tjockare, och om den dessutom har renoverats ett par gånger kan lagret vara 10-15 cm tjockt.
Asfalten har inte många decenniers livslängd ounderhållen, det är bara att titta på parkeringen jag ser ifrån min balkong. Den är lagt 1968 och är så lappad och lagad så det börjar bli fånigt. En trottoar bredvid (som aldrig används) är snart helt invaderad av gräs som vuxit över och upp ur sprickorna. Jag skulle tro att den asfalten är 2-3 cm tjock utan att gå ned och mäta. Jag har svårt att se att asfalt skulle bytas ut i första taget, det består av tjära och grus tagen ifrån billigaste stället nära vägbygget. Tjäran fungerar som bindmedel. Det som gör att det skulle bytas ut är nog att det kommer något som är ännu billigare (svårt att se) eller att politikerna bestämmer att dinosaurier inte skall användas till att bygga vägar.
Tjocka motorvägar kan mycket väl vara helt farbara, särskilt som de säkert kommer att användas av diverse monster och djur som behändiga stigar, och de kommer inte ha mycket till tjälskott men väl sprickor. Jag skulle inte vilja köra på dem i 110 med en låg sportvagn... Det ligger nog en hel del fallna trädstammar, klängväxter och liknande - men de har nog inte helt försvunnit, mest naggats i kanten då det inte är någon som underhåller vägrenen. Landsvägar finns nog kvar under gräset och mossan, men smala vägar är nog svåra att hitta. Nedfallna löv ruttnar till jord som ger grogrund för allehanda växter.
Där bytesdjuren går finns det flora och fauna som vill äta dem...
De flesta dokument som styr hur svenska vägar skall byggas är offentliga och kan laddas ned ifrån Trafikverkets hemsida, börja att leta efter "Vägars och gators utformning" (VGU). Vägkroppens utformning finns inte med där, det verkar vara upp till entreprenören och de lokala egenskaperna, men hur breda vägar skall vara etc. finns med.