Din egen spelrapport var, minst sagt, sedelärande... Funderar på att inleda med något enklare intermezzo vid själva ankomsten till Tricilve. Jag misstänker att karaktären kamperar hos saltfursten i Myrstacken inledningsvis. Annars torde själva perukmakeriet bli såväl hemmabas som skådeplats för mycket av spelet. Utflykter ut i staden och slummen blir nog just utflykter ut i en mer eller mindre främmande miljö. Över huvud taget gillar jag persongalleriet och intrigerna på perukmakeriet. Just nu lutar jag dessutom åt att låta Labran, alltså Ingolmos egen mor, vara förrädaren. Det blir en bra avslutning på alltsammans, tror jag.
En tanke är också att låta karaktären vara uppvuxen på Tricilves baksida - innan omständigheterna föranledde ett byte av scen. På så vis känner denna till viss geografi men saknar i mångt och mycket egna kontakter i staden. Kontaktnätet byggs så att säga upp under spel. Vidare öppnar detta för oväntade men intressanta möten med barndomsvänner - som gärna gjort karriär inom andra fraktioner eller ligor i slummen. På så vis kan man introducera konkurrerande ligor liksom intriger som inbegriper dessa.
Min egen inspiration till karaktärskonceptet kommer från teveserien Boardwalk Empire, där en IRA-man skickas till Atlantic City för att agera den (irländska) maffialedaren högra hand. Det han saknar i kontaktnät kompenseras genom lojalitet och garanterat inga kopplingar till konkurrenterna.