Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 31 Jul 2012, 19:46

Hade ni verkligen missat att det fanns en bok som hette Tales from the vulgar unicorn? Det är ju fantastiskt!

Men ni har verkligen fångat stilen på originalets taverna perfekt, det är precis samma typ av hak och era rp hade platsat utan att någon hade lyft på ögonbrynet.
Kul att höra att vi förvaltar traditionen!
Näe - den finns ju tom översatt som Tjuvstaden i den gamla gamla Drakar och demoner-pocketserien, men jag antog att det liksom va meningen ;)
Vi spånade fram värdshuset och namnet mest på skämt under rollpersonsskapandet. Eftersom namnet kändes ganska trakoriskt så körde vi på det.....

Det är en liten värld....

Image

;)


Tack för en schysst krönika. Den har gjort mig sugen på att testa spelet och då är fantasy ändå inte min grej.

Vänligen,

/P
Tack för dina vänliga ord Patrik! Det är ett mycket intressant och utvecklande rollspel att spela. Jag tror dessutom att reglerna är relativt enkla att lyfta ut från Trakorien och fantasyelementet och med mindre modifieringar anpassa till vad som helst som passar karaktärsdriv.

Så här på rak arm tror jag det enbart är de relativt enkla vapentabellerna samt naturligtvis alla förmågor och expertiser och magiskolor och besvärjelser som behöver byggas om. Systemet är dock mycket enkelt så det bör vara en smal sak, det största arbetet skulle nog bli alla nya förmågor och expertiser. Eventuellt skulle något nytt subsystem behöva utformas, för exempelvis rymdstrid, men eftersom systemet använder samma konfliktresolution i alla handlingar så lär det vara ganska enkelt det med.
 
User avatar
Kosta
Site Admin
Posts: 1514
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:04

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 31 Jul 2012, 21:04

Skön bild - håller med - mkt trakorisk :lol:
Fria Ligan
 
User avatar
Brior
Posts: 899
Joined: Sat 09 Apr 2011, 10:59

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 31 Jul 2012, 21:37

Skön bild - håller med - mkt trakorisk :lol:
Fast frågan är om den tekniskt sett är en enhörning längre ...? Hur som helst knappast sorten som fromt lägger sitt huvud i sköna jungfrurs knä ... eller så är det precis tvärtom!
 
Patrik
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Thu 02 Aug 2012, 00:08

Som om inte symboliken i den vanliga enhörningen var tydlig nog.... ;-)

Jag tror allt jag ska testa Svavelvinter som det är utan att försöka flytta det till en annan miljö. För det är ju egentligen dussintråkmedeltidsfantasy jag inte gillar. Intelligent renässansfantasy är ju apballt i Warhammer så det funkar nog här med.

På tal om smala genrer alltså. Kul att det finns två spel i den nu.

Renässansen är ju alltid mycket bättre, hörs på namnet.

Vänligen,

P
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 07 Aug 2012, 11:34

Vi har kommit fram till att vi/jag varit lite för snälla med elände och därför gör vi följande förtydlingar:

Det har varit för enkelt att använda och ignorera elände. Elände är knutet till ett specifikt Blod och typen av konflikt bestämmer vilket elände som får användas. En god motivation kan ge en möjlighet att använda ett annat elände.

När en karaktär blivit knäckt måste/bör nästa scen vara en viloscen.

En viloscen får/bör inte innehålla något konfliktslag.

Jag kommer också att vara tydligare med vilket syfte en konflikt har och försöka ge varje konflikt en rimlig omfattning. Förhoppningen är att detta ska göra att konflikter mer dramatiska samtidigt som det finns en reell möjlighet att eskalera eller stävja en konflikt av en viss typ till en annan typ av konflikt. Exempelvis genom att ta till våld när talföret tryter eller tvärtom.

Just att få till rätt syfte och omfattning i en konflikt har jag upptäckt är minst lika krävande och subtilt som att få till bra öden och förbannelser.
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4548
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 07 Aug 2012, 13:12

Låter vettigt!

Är dock lite nyfiken på vilka upplevelser ni har haft som lett fram till dessa förtydliganden?
Fria Ligan
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Tue 07 Aug 2012, 13:22

Låter vettigt!

Är dock lite nyfiken på vilka upplevelser ni har haft som lett fram till dessa förtydliganden?
Det har inte kommit ur en enskild händelse utan är en erfarenhet som vuxit fram under ett par spelmöten.

Problemet har varit att framförallt vilken typ av elände och konflikt vattnats ur i och med att jag som spelledare varit alltför generös med att låta karaktärer och bifigurer utnyttja elände lite hur som.

Genom att göra det tydligt att det är konfliktens blod som styr vilket elände som kan utnyttjas i den konflikten blir det också viktigt vilken typ av konflikt som väljs och det blir också meningsfullt att "eskalera" en konflikt.

Om du är på väg att förlora en retorisk konflikt är det ju ingen mening att påbörja en närkampskonflikt om motståndaren kan utnyttja ditt tvivel mot dig även i den konflikten. Då ligger du ju redan under från början. Det kan ju ändå finnas en anledning om du är duktig på en viss konflikt men att vi tydliggör detta kommer leda till "bättre" konflikter helt klart. Det kommer även fortsättningsvis vara ok att använda elände från andra blod i olika situationer men då krävs det en bra förklaring.

Som spelledare har jag helt enkelt varit lite för lös och ledig, med både det ena och det andra.

Det har också gått att "ignorera" elände och till och med knäckta resultat och tagit viloscenen när det passat. Att förstärka viloscenens nödvändighet kommer också göra att varje enskild konflikt blir mer dramatisk, hoppas jag.
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 12 Aug 2012, 20:22

Spelmöte 5
Horsts spelare var sjuk men det var enkelt att förklara Horsts bortavaro med tanke på de tidigare händelserna. Horst är förövrigt en av Tricilves mest jagade män just nu. Belbozzas spelare har tackat för sig och hoppat av kampanjen. Han tyckte att kampanjen blev för splittrad och att det var för mycket solospel. Han kan dock tänka sig att spela Svavelvinter igen med rätt kampanjfokus så systemet var det inget fel på. Närvarade gjorde således enbart Hanzes och Dranos spelare. På grund av detta valde vi att inte spela någon Skuggspelsrunda.


Spelpass 5
Karaktärsspelsrunda 5


Scen 1 – Dranos ligger lågt (viloscen: rädsla)
Efter att ha blivit hotad till livet av Jago den fule (Karaktärsspelsrunda 3, scen 11) och rejält skärrad ligger Dranos lågt och vågar sig inte ut på flera dagar annat än för att skaffa mat. När så rummets mörker och fyra väggar börjar krypa alltför nära inpå vänds hans rädsla till indignation och kallt raseri mot den låga man som vågat hota honom, Dranos da Takest! Betydligt lättare till mods beger han sig så ut i den arla morgonstunden.

Scen 2 – Hanze vilar på Enhörningstronen (viloscen: skada)
Med ett blodfläckigt bandage över sin enorma bröstkorg och stridsstaven lutad över axeln sitter Hanze likt en av kargoms barbarhövdingar på sin förstärkta stol mitt i stöket och smutsen i Enhörningens kök. Medtagen och tvär blänger han surt mot alla som vågar sig nära alltmedan han gnager på flottiga benrester som han blir tillstucken av skänkflickorna för att han ska hålla sig lugn. Vid sin sida har han en väldig bägare till brädden fylld med slattar som han då och då stilla läppjar från.

Scen 3 – Dranos konfronterar sin rädsla (retorisk konflikt)
Så går han där glad i hågen längs gränderna i Stenstaden. Solen värmer hans ansikte och vår gode Dranos är på det hela taget nöjd med sin tillvaro. När han rundar en krök sprider sig en isande kyla i honom då han plötsligt befinner sig öga mot öga med Jago den fule och hans armborst. Jago kan inte hålla tillbaka et hånleende och det är tydligt att han känner sig vara herre över situationen men Dranos vägrar att falla till föga ännu en gång.

Jago vill att Dranos ska gömma Hanzes stridsstav men Dranos lurar honom att prata på tills han kan kasta sig bakom hörnet. Jago blir osäker och efter att ha mottagit en svada av Dranos bästa okvädningar flyr Jago bort i gränden.

Scen 4 – Hanze ställs inför de stora frågorna (viloscen – rädsla)
Solen kryper över himlavalvet men Hanze känner sig inte bättre. Han har visserligen slutat blöda men attacken från de odöda lämnade honom rejält skakad. För första gången på mycket länge, kanske sedan han stod öga mot öga mot döden på arenan som gladiator, ställs Hanze inför sin egen dödlighet. Hans tankar växlar långsamt och tungt spår och den väldige ställer sig själv samma frågor som mången trakorier och säkert även en del farsegels folk ställt sig själva sedan berättelsen en gång började.

Hanze blir inte mycket klokare av detta och istället drar han sig till minnes några övningar som han fick lära sig under sin korta tid som Banzikanmunk. Han tar sin stridsstav och beger sig till Hundparken där han med blottad överkropp i utstuderad långsamhet sveper järnstaven omkring sig i väldiga cirklar i jakt på någon slags inre frid.

Scen 5 – Hanze konfronterar Dranos rädsla (närkamp)
Hanzes blåa tatueringar snirklar och ringlar sig över hans kropp medan svetten lackar och en inte oansenlig publik stannar upp i sina göromål för att se vad denne märklige och numera smått berömde man tar sig för. Men någon med mord i sinnet smyger mellan tiggarbarnen, fiskmånglarna och alla de andra och plötsligt vrålar Hanze till när ett armborstlod djupt begraver sig i hans blekfeta lekamen!

Jago, fortfarande skärrad av sitt möte med Dranos en stund tidigare, fattar mod och kastar försiktighet över bord. Han drar sin lilla och välanvända kniv och går beslutsamt mot Hanze som ännu inte upptäckt lönnmördaren. När så de känsliga tiggarbarnen studsar från Jagos omedelbara närhet ser Hanze denne man, denne mygga, som vågat stinga honom.

Utan vett och sans svingar Hanze sin stridsstav i dödliga cirklar men Jago vet hur denna dans går till och han hoppar och duckar och dansar tills han kommit tillräckligt nära för att hugga ett rejält jack i Hanzes ansikte. Ännu en gång skakar Hundparken av Hanzes vrål och blodet droppar som regn över de som inte haft vett att komma ur vägen.

Så träffar Hanzes järnstav rätt och rent och dansen är slut, Jagos berättelse är till ända i en blodig röra av hjärnsubstans och lera. Förlorad i det röda raseriet hoppar Hanze upp och ned på denna lilla fluga tills det inte finns mycket kvar. De lika delar chockade som hänförda åskådarna börjar lågmält skandera den väldiges namn och snart växer Hanzes rykte än mer.

Scen 6 – Hanze lappas ihop (viloscen – skada)

Fortfarande i raseri marscherar Hanze iväg med svett- och bloddroppar farande efter sig, raka vägen mot Stenstaden där han vet att Bosper gömmer sig någonstans. Hämndens timma är slagen! Turligt nog för Bosper, eller kanske Hanze, så springer han ihop med Dranos som förfärad undrar vad som står på. I ungefär samma stund säckar Hanze ihop av blodförlust och utmattning. Dranos lyckas, med visst besvär, släpa med Hanze till en läkare han känner till som lyckas lappa ihop hans vän någorlunda. Efter att ha blivit körd till den Vulgäre Enhörningen kan Hanze fylla på sitt blodförråd genom att dricka stora mängde billigt öl.

Inte utan att notera ödets ironi lämnar Dranos tillbaka Hanzes järnstav till honom som han gått och burit på sedan den väldige fallit ihop. Efter att han fått höra historien och försäkrat sig om att Hanze nog kommer överleva så lämnar Dranos sin vän i gott förvar.

Scen 7 – Dranos tar sig in i det Västra Garnisonshögkvarteret (retorisk konflikt)
Dranos tar sig med raska steg till högkvarteret där han ämnar besöka Digo. Till sin förvåning blir han dock stoppad i porten av två simpla vakter som till på köpet kräver honom på en muta för att släppa in honom! Dranos låter förstå att han känner rätt personer och inte är en person att bråka med.

Scen 8 – återigen på Enhörningen (rikedom)
Fortfarande medtagen och med i princip hela överkroppen bandagerad diskuterar Hanze med Lupejo om hur affärerna kan förbättras. Lupejo berättar att trakinerna inte rinner in riktigt lika fort som tidigare efter alla de märkligheter som hänt i och omkring värdshuset den senaste tiden. I ett infall föreslår Lupejo att Hanze ska börja ställa upp på gladiatorliknande strider på bakgatorna bakom Enhörningen för att öka kassaflödet. Den alltid lojale Hanze tycker det låters om en utmärkt idé.

Hanze lyckas även avstyra att stackars Keirom blir utslängd av Lupejo eftersom Belbozza inte betalat hans kredit. Istället tar Hanze på sig denna nobla uppgift och lovar Lupejo att jobba extra hårt för honom. Lupejo som blivit lite tagen av Hanzes blodssvinn ger honom ledigt från allt framtida utkastar jobb på Enhörningen mot att han ställer upp och går matcher för honom. Hanze får även lova Lupejo att noga akta sig för att skada sig fler gånger.

Scen 9 – Dranos spelar spel
Väl inte i högkvarteret tar det inte Dranos lång tid förrän han återigen befinner sig mitt emot Digo på dennes kontor. Dranos vill ha information om den hiskeligt fule mannen som varit efter honom och det tar inte Digo lång tid att förstå att det måste röra sig om Jago den fule. En av Tricilves mer notoriska lönnmördare som den senaste tiden jobbat en del för Petrus da Relhart.

Digo å sin sida vill att Dranos ska berätta för Pranos Bolnahir att det finns en gömma med opiander på värdshuset den Vulgäre Enhörningen. Sagt och gjort, Dranos söker upp officer Bolnahir i hans kontor i en annan del av högkvarteret. Bolnahir förklarar att hans manskap just nu är sträckt till bristningsgränsen mellan alla märkligheter och brottsligheter som pågår i hans område just nu. Möjligen kan han titta lite på Enhörningen om bara den hemliga polisen kan hjälpa honom att lokalisera en viss känd svartkonstnär. Dranos får finna sig i att än en gång springa mellan dessa två mäktiga män i hjärtat av garnisonshögkvarteret. Han stålsätter sig och blickar framåt mot belöningen; båda männen har gett honom vaga löften om att återinsättas som officer om han spelar sina kort rätt. Just nu är det allt Dranos behöver.

Scen 10 – fruktansvärda nyheter
På Enhörningen sitter Hanze och väntar och till sist dyker Keirom upp. Han har goda nyheter; han har tagit reda på exakt var i Stenstaden Bosper ska hålla hus och han har även fått reda på lite mer kring överfallet. Det ska ha varit en betald lönnmördare men Keirom kan inte säga vem eller varför som betalt honom. Hanze är dock på det klara med att det måste vara Bosper.

Just som de ska höja bägarna och skåla för hämnd och blod stelnar Keirom till. Det är en sista nyhet som han precis glömt att meddela sin store vän. Plötsligt nedstämd och till och med räddhågsen för hur Hanze ska reagera drar sig Keirom undan en bit innan han berättar att Belbozza har blivit innebränd. Enligt ryktena som går ska det ha varit en ny gangsterboss vid namn Leffin som med denna dramatiska gest stigit in i spelen om Tricilves undre värld. Hanze blir utom sig men sansar sig snart och skjuter undan denna den senaste i en lång rad smärtsamma händelser på en kort tid. Nu är det Bosper som gäller.

Scen 11 – de dödas fotspår (retorisk konflikt)
Dranos söker upp Leo Cario, Horts gamle kompanjon, för att genom honom få en väg in att infiltrera Gurnellas gäng. På vägen dit blir han dock stoppad av två grupper män som utanför en ölkrog av sämre snitt upphetsats försöker komma fram till om Jaffin eller Leffin är bäst. Dranos låter sig dock inte dras in i pöbelns diskussion utan tränger sig med hjälp av sin barracksröst helt sonika igenom gruppen.

Efter att han hittat till Leo och de två har förhandlat en god stund går Leo med på att presentera Dranos för Gurnella.

Scen 12 – Hanze kastar in istället för ut
Med enbart det bästa för Lupejo för sina ögon beger sig Hanze ut i de omkringliggande kvarteren och berättar för alla som vill lyssna, vilket är svårt att låta bli då Hanzes lungor är stora och starka, att det nu råder ”Hanzes frid” på den Vulgäre Enhörningen och att den senaste tidens oroligheter inte kommer upprepas. Hanze lyckas faktiskt ganska bra, han är ju berömd nu, men tar i gengäld ut sig och hans färska sår börjar ånyo blöda. Men det var det säkert värt.

Kommentar
Vi diskuterade om vi skulle ställa in men beslöt oss för att köra på. Efter spelmötet var vi alla väldigt nöjda med att vi bestämt oss för att spela och med all respekt för Horst och Belbozza så märktes det knappt att de var borta. Något jag är övertygad om beror på Svavelvinter i sig själv och karaktärsspelet. Just nu lutar det åt att vi slår ihop Petrus och Digos skuggmakter och att den spelare som tidigare styrt Petrus tar över Digo men detaljerna är inte helt klara. I berättelsen betyder detta givetvis att den hemliga polisen slutligen har valt sida och ser den något mer återhållsamme Petrus som ett bättre alternativ till gängledarna Grunella och Leffin.

Hanze blödde som en stucken gris större delen av spelmötet men vi beslutade att så länge en spelare väljer att lägga en hel viloscen på att återhämta sin skada så behövs det inget slag för att förbinda såret utan det går automatiskt (så länge det beskrivs trovärdigt i scenen). Slag för att förbinda sår sparar vi till mer dramatiska ögonblick under brinnande strid och liknande.

Det är sällan ett stort problem men efter att ha förstått hur viktigt det är med bra omfång och syfte för varje konflikt var jag osäker på om det var rimligt att Jagos syfte med den retoriska konflikten mot Dranos (scen 3) var att tvinga Dranos att gömma Hanzes stridsstav. Efter att ha diskuterat det hela kring bordet så körde vi på och det blev bra men jag känner fortfarande att omfång och syfte är minst lika viktigt som att få till bra öde och förbannelse. Här skulle jag gärna ha sett lite mer stöd i boken.

Jag försökte verkligen levandegöra skuggspelet i karaktärsspelet (exempelvis genom att låta två korrumperade vakter i behov av pengar till droger stoppa Dranos) vilket gick ganska bra även om det är en utmaning. Jag tror att spelarna upplevde att det blev betydligt mer levande än tidigare i alla fall.

Eftersom spelarna lite grann glömt bort möjligheten att öka sin ödestyngd så beslöt vi att samtliga automatiskt kunde öka sin ödestyngd (de var någon erfarenhet var ifrån att uppfylla kriterierna) till nästa spelmöte. Mest för att jag vill se hur det fungerar i spel och att vi har enbart två planerade spelmöten kvar.

Hanzes karaktär som hade helt slut på ödestärningar efter sin mycket hårda strid med Leo (en konflikt som förövrigt blev väldigt bra, det var nära att Hanze strök med) bad att få spela Leo i hans scen med Dranos. Detta blev nog spelmötes bästa scen, eller en av dem i alla fall. Som spelledare var det extra roligt att luta sig tillbaka och se spelarna spela ut sina roller mot varandra. Med vetskapen om Leo från tidigare scener och en kort faktaruta från mig så spelade Hanzes spelare Leo minst lika bra (eller bättre!) än vad jag som spelledare hade gjort. Det var verkligen häftigt att se.

Vi avslutade eftersnacket med att jag ställde frågor direkt till spelarna vad de respektive deras karaktärer vill ha ut av nästa spelmöte. I mina förberedelser där jag letar efter flaggor och allt möjligt annat slog det mig att det enklaste är att helt enkelt fråga spelarna direkt, istället för att försöka gissa sig till vilka scener de skulle vilja ha eller tycker är häftiga. Vi har också börjat fundera så smått på slutet som ju närmar sig med bara två spelmöten kvar. Det ska bli riktigt coolt att se om, och i så fall hur, allt faller på plats det sista spelmötet – eller hur allt faller ihop kanske.

Ett gott betyg för systemet är att vi även börjat diskutera möjligheterna att spela ytterligare en kampanj Svavelvinter till hösten. Den som lever får se…
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4548
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 13 Aug 2012, 09:47

Spännande!

Gillar hur ni använder viloscenerna för att skapa rytm i berättelsen, och utrymme för karaktärsutveckling mellan konflikterna.

Trist att ni tappade en spelare. Samtidigt bra att känslorna kommer till ytan och att man inte spelar vidare i en kampanj man inte uppskattar. Karaktärsdrivet spel skiljer sig rätt mycket från klassiskt rollspel, och passar inte alla.

Kul att ni klurar på ny kampanj! Nån särskild inriktning?
Fria Ligan
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 13 Aug 2012, 10:08

Spännande!

Gillar hur ni använder viloscenerna för att skapa rytm i berättelsen, och utrymme för karaktärsutveckling mellan konflikterna.
I ärlighetens namn har jag/vi inte så mycket med detta att göra utan snarare du/ni. Viloscenerna kommer där de kommer på grund av att karaktärerna tar elände och blir knäckta.
Kul att ni klurar på ny kampanj! Nån särskild inriktning?
Hanzes spelare vill gärna spelleda Svavelvinter till hösten och funderar faktiskt på att köra samma kampanj så eventuellt blir det Den Vulgäre Enhörningen 2. Men mycket återstår innan det blir av, dock handlar det om logistik och livspussel och inte om systemet.

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 3 guests