Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 29 Jul 2012, 22:00

Vad jag menade, var snarare att man skulle kunna ha en minsta tidsenhet för varje skuggrunda. Jag inser också fördelen med flexibla rundor, i tid sett. Men samtidigt borde det kanske också finnas en övre gräns för när en skuggrunda rimligtvis skulle behövas - säg minst en i veckan i er kampanj.

Poängen är alltså att man inte ska känna sig "tvungen" att ha någon skuggrunda om den tid (speltid) som förflutit sedan förra spelmötet inte har passerat det lägre taket, säg en dag eller två. Och om karaktärsspelet har utvecklats till ett väntespel så kanske en extra skuggrunda borde hinna spelas mitt under spelmötet. Om inte annat så skulle det kunna få fart på karaktärerna!
Jag kanske uttryckt mig klumpigt men vårt problem är inte att karaktärerna inte har något att göra, tvärtom! De flesta spelarna hinner inte med allt de vill göra.

Problemet är helt enkelt att skuggspelet känns överflödigt - intrigerna flyter på, öden ställs på prov och allianser skapas och förloras. Skuggspelet är bara ett mekaniskt bihang just nu.

Problemet är ju lätt ordnat. Vi kan bara strunta i skuggspelet. Men just nu kör vi som sagt så nära originalet som vi kan. Jag tycker din idé är intressant men tror knappast den behöver kodas regelmässigt, det bör vara ganska enkelt att helt enkelt vänta med skuggspelet tills det känns passande.

Problemet, igen, för oss är att vi då aldrig skulle köra något skuggspel. Att Petrus ökat sitt inflytande i Hamnen eller att Gurnella mobiliserat sina resurser ger oss ingenting användbart i karaktärsspelet. Större delen av detta är säkert vårt eget fel, både i upplägget i kampanjen och skapandet av karaktärer och skuggmakter men reglerna verkar helt enkelt inte kugga tag i varandra helt enkelt.
 
User avatar
Henke
Posts: 1639
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 29 Jul 2012, 22:01

En av sakerna vi gjort för att komma tillrätta med detta är att lägga skuggspelsrundan sist i spelpasset, istället för först. Vår förhoppning är att jag som spelledare då ska får lite andrum att förbereda till nästa spelpass för att tydligare föra in skuggspelets faktiska ”händelser” i spel. Tidigare har jag förberett prövningar och så vidare men eftersom karaktärsspel är ganska intensivt och det flyger bollar att spela på hela tiden så har jag haft nog med att fokusera på de prövningar jag redan gjort och vad som faktiskt händer vid spelbordet. Detta ändrade vi förra spelmötet så det blir en utmaning att se om jag lyckas levandegöra skuggspelet tillräckligt mycket för att det ska kännas meningsfullt.
Precis detta har jag själv funderat över. Speciellt i den MUA-kampanj som jag nämnde där vi omöjligt hinner skapa PG-löpsedlar i förväg om skuggspelet spelas innan karaktärsspelet. Precis som du skriver ger detta tid för Berättaren att reflektera över händelserna och deras inverkan på karaktärsspelet.

Tack förövrigt för en grundlig genomgång av dina karaktärer. Det enda jag egentligen har att tillägga när det gäller spelarnas vilja att spela skuggspel är mina spelare fick mer känsla för skuggspelet när de fick agera som skuggmakter i karaktärsspelet. Under dagens spelmöte så gjorde t.ex. en av mina spelare en underbar tolkning av Krystalokrat Manzola som krävde (skuggbefallning) att den stackars orakel-jägaren skulle lämna över alla gruppens orakel. Dessutom fick han sig några rejäla avhyvlingar vad det gällde gruppens skuld till att två av två orakel man hittills försökt rädda hade dött på kuppen. :-)
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Gunslinger
Posts: 23
Joined: Sun 01 Jul 2012, 22:40

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 29 Jul 2012, 22:04

Grymt att läsa! Jag ser fram emot fortsättningen. :)

Vidare antar jag att med mer beskrivna komplotter blir det lättare för berättaren att dra in komplotterna i scenerna. Kanske hittar de en kropp, kanske blir de vittnen etc etc.
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 29 Jul 2012, 22:28

Tack förövrigt för en grundlig genomgång av dina karaktärer. Det enda jag egentligen har att tillägga när det gäller spelarnas vilja att spela skuggspel är mina spelare fick mer känsla för skuggspelet när de fick agera som skuggmakter i karaktärsspelet. Under dagens spelmöte så gjorde t.ex. en av mina spelare en underbar tolkning av Krystalokrat Manzola som krävde (skuggbefallning) att den stackars orakel-jägaren skulle lämna över alla gruppens orakel. Dessutom fick han sig några rejäla avhyvlingar vad det gällde gruppens skuld till att två av två orakel man hittills försökt rädda hade dött på kuppen. :-)
Inga problem och tack för tipset. Kampanjen känns ändå mogen för att skruva upp temperaturen lite så jag tror det är dags att låta skuggmakterna bli lite mer handfasta.
Grymt att läsa! Jag ser fram emot fortsättningen. :)

Vidare antar jag att med mer beskrivna komplotter blir det lättare för berättaren att dra in komplotterna i scenerna. Kanske hittar de en kropp, kanske blir de vittnen etc etc.
Tack Gunslinger, det är kul att veta att krönikan uppskattas. Det gör arbetet med den lite lättare.

Förra spelmötet, vars krönika kommer upp imorgon eller så, var första gången vi implementerade båda dessa förändringar; att lägga skuggspelsrundan sist och dessutom motivera och beskriva komplotterna mycket mer.

Jag har inte satt mig ned och funderat igenom nästa spelmöte ännu då jag ville få krönikan ur vägen först men det ska bli intressant hur det påverkar nästa spelmöte.

Tack för era kommentarer!
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Sun 29 Jul 2012, 22:53

fortsättning Spelmöte 3
Alla närvarande


Spelpass 3
Skuggspelsrunda 3


Digos agenter lönnmördar Jaffin när denne besöker de östra Tassemarkerna. Tydligen hade Jaffin blivit ett hot mot Tricilves stabilitet vilket ger styrka till det gamla trakoriska ordspråket – ”satsa aldrig pengar på den fattige”. Jaffins skuggmakt försvinner följaktligen direkt ur spel och dennes skuggbefallning (som ännu inte blivit uppfylld) faller även den bort.

Petrus hamnsjåare skrämmer upp hederligt folk och ökar därmed sitt inflytande till 1 i Stenstaden.

Gurnella ökar sitt inflytande i Sumpstaden till 2.

Digo misslyckas med att öka sitt inflytande i västra Tassemarkerna.

Petrus mobiliserar sin Vindhäxa.

Petrus ökar sitt inflytande till 3 och dominerar Nya Stuvan

Petrus misslyckas med att använda sin mutfond till att öka sitt inflytande i Västra Garnisonen.

Kommentar
Vi använde spelpjäser (från Carcassonne) vilket fungerade bra. Det blev mycket tydligare för alla om två skuggmakter eller resurser var i samma sfär.

Karaktärsspelsrunda 3
Scen 1 – tumskruvarna dras åt
Officeren och gentlemannen Pranos Bolnahir gör entré både i vår historia och på den Vulgäre Enhörningen där Horst befinner sig. Hanze är som vanligt där även han. Pranos presenterar sig för Horst och börjar ställa en mängd obekväma frågor till apotekaren. Det verkar inte bättre än att Pranos Bolnahir leder en undersökning om droghandeln runt Hundparken i allmänhet och de mystiska och ofta mycket blodiga händelserna i Myrstacken den senaste tiden. Horst svettas och berättar nog mer än vad han borde för den skarpe officeren.

Scen 2 – Belbozza och Petrus
Jag kommer faktiskt inte ihåg vad som skedde i denna scen. Någon av spelarna får mer än gärna fylla i.

Scen 3 – hämnden serveras på den Vulgäre Enhörningen
Mitt under sena middagen slås dörrarna till den Vulgäre Enhörningen upp med en smäll och in stormar en lång, blond och muskulös krigarkvinna med ett spjut i handen. Hennes blick hugger genom den plötsligt tysta lokalen tills hon ser Hanze som precis börjar uppfatta att någonting är på tok.

- Du! Du och jag på Hundparken om ett kvartsur!, skriker hon i utmaning till den väldige Hanze.

Med ett vrål rusar Hanze upp.

- Varför vänta!!

Lupejo är inte sen att dra profit ur denna oväntade underhållning och snart liknar korsningen utanför Enhörningen en improviserad gladiatorarena och Lupejo springer av och an i vimlet med ölkrus och stånkor. Dranos, Belbozza och Horst står och hejar på sin vän. De två krigarna brakar samman och Hanze har till en början svårt att värja sig för spjutet men snart nog ligger kvinnan utslagen på marken och massan skanderar Hanzes namn även om de inte förmår lyfta upp honom på sina axlar. Hanze hinner precis se hur hans gamle bekant Bosper försvinna i mängden.

Scen 4 – Horst och flickan
Även denna scen saknar jag anteckningar för. Jag lovar att anteckna noggrannare i framtiden.

Scen 5 – Digeta Longa
Dranos söker upp Digo för att diskutera hur de kan utveckla sitt samarbete och båda lämnar mötet med nya möjligheter för ögonen.

Scen 6 – Horst dinglar på kroken
Ytterligare en sen kväll på Enhörningen där samtliga våra vänner befinner sig. In stegar ingen mindre än Pranos Bolnahir! Efter att ha munhuggits ett slag ”råkar” han undslippa att hans mannar inom kort ska undersöka Horsts hem ursäktar sig Horst plötsligt för att uppsöka utedasset. Så snart han är ute i gränden springer han så snabbt hans ben bär honom mot Myrstacken och hans hem alltmedan han sänder en bön upp till vilka makter som nu vill höra att han inte ska vara för sent ute.

Scen 7 – Horst säljer sin själ
Dessvärre vill det sig inte bättre än att stadsvakter och soldater bryskt rotar igenom hans ägodelar. Horst stannar på håll och funderar på vad han ska göra. Försiktigt smyger han sig närmare och på baksidan av sitt hus verkar det inte som soldaterna har hittat hans lönnrum ännu. Vad ska han ta sig till!

När Horst står där i mörkret i gränden och vrider sina händer hör han plötsligt hur två vakter närmar sig. Tyst som en svart katt gömmer han sig i skuggorna. Soldaterna rundar kröken och fortsätter gränden utan att se Horst när plötsligt en av dem märker det lilla fönstret. Tillsammans lägger vakterna ihop två och två men innan de hinner gå tillbaka in för att hitta lönnrummet kanaliserar Horst all sin ångest och ilska i en svart nekormantisk våg som fullkomligt förintar den ene olycklige soldaten. Medan små askflagor sakta faller i gränden sänder Horst iväg ytterligare en våg av död mot den andra soldaten som fortfarande försöker pussla samman vad som precis hänt. Den nekromantiska kraften träffar honom i ryggen och slungar vakten mot väggen med en dov duns men det är inte tillräckligt för att döda honom och i blind desperation gör vakten ett utfall mot varelsen med sitt spjut. Horst tvingas värja sig med sin arm som blir obrukbar men lyckas ändå framkalla en sista dödsbringande besvärjelse som får soldaten att förtvina och falla död ner. Horst skyndar iväg och lyckas igen undvika någon vidare inblandning från vakterna.

Men innan han tar sig tillbaka till Enhörningen måste han göra något åt sin blödande arm. Han bultar på dörren till sin ”kompanjon” Leo Cario. Denne öppnar dörren motvilligt och än mer motvilligt skänker han en klädtrasa som Horst kan skyla sin förbundna arm med.

Scen 8 – Ovälkomna gäster på den Vulgäre Enhörningen
På Enhörningen har Pranos Bolnahir under tiden suttit bekvämt tillbakalutad medan han alltmer retat upp sällskapet med sina frågor och sitt överlägsna sätt. Både Belbozza, Dranos och till och med Hanze känner dock instinktivt att denne man är ingen man bör ge sig på lättvindigt. När Dranos och Pranos hamnar i ett dämpat samtal vid bardisken passar Hanse istället på att hamna i bråk med Pranos vakt. Den olycksalige vakten som visserligen är nog så stursk och inte helt oskicklig har ingen chans mot den väldige Hanse som snart sänder honom i marken så det dammar. Pranos tar det hela med ro när han strax därefter beger sig därifrån.

Pranos blir dock stoppad i dörren av den alltid lika vänlige Dranos som undrar om officeren inte glömt något när den vilt flåsande och medtagna Horst rusar in på Enhörningen efter sitt ”toalettbesök”. Med en sista blick på Horst som inte kan låta bli att droppa blod på golvet förklarar Pranos att han nog sett vad han behövt för den här gången.

Scen 9 – Fängslad!
Våra vänner har knappt hunnit sätta sig ned och andas ut förrän dörren än en gång slås upp på Enhörningen. Denna gång strömmar soldater in och Hanze som ju ska hålla ordning på stället ser sig genast tvingad att förklara för dem vem som bestämmer. De är dock för många och efter en snabb och brutal strid lämnas Hanze blödande på det smutsiga golvet med Horst förs bort i bojor till det Västra Garnisonshögkvarteret.

Scen 10 – Varma känslor på kajen
Efter ett reguljärt möte bland hamnkaptenerna i Tricilve passar Belbozza på att påkalla Petrus uppmärksamhet. Belbozza föreslår att de slår sig ihop vad det gäller deras mer ljusskygga verksamheter. Efter en stunds schackrande fram och tillbaka närmar de sig en överenskommelse precis när Belbozzas dåliga balanssinne spelar honom ett spratt och han drattar i vattnet. De två skiljs i alla fall som vänner.

Scen 11 – Räddare kan ingen vara
Plötsligt befinner sig Dranos öga mot öga mot en hiskeligt ful karl. Han har ett långt ärr över hela ansiktet och ena örat är avskuret. Det mest skrämmande med honom är dock armborstet han håller i handen. Mannen väser åt Dranos att han ska hålla sig ifrån Petrus och Dranos som väntar sig att ett armborslod ska bita honom i bröstet när som helst lovar att hålla sig undan. När äntligen mannen och hans armborst försvinner sjunker Dranos ner i leran djupt skakad.

Kommentar
Horst spelare fick vid två tillfällen när han dödade soldaterna utanför sitt hem bakslag nummer 2. Exakt vad detta resulterar i kan ni läsa om i nästa krönika (som kommer inom kort).

Något jag som spelledare haft en del bryderier kring är bifigurernas allmänna styrkenivå. Hittills har jag gett en normal bifigur som vet vad de håller på med 3 i relevant blod och en eller två förmågor med en expertis vardera. Redan detta är en ganska kraftfull utmaning för karaktärerna och ibland känns det som jag ”sätter dit” karaktärerna/spelarna när jag skapar en prövning med en konflikt. Detta blir ännu mer tydligt när reglerna för Status, Rykte och Kännedom används.

Å andra sidan kanske spelarna får skylla sig själva när de inte kämpar mer med att öka sin ödestyngd?
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4896
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 30 Jul 2012, 08:39

Spännande fortsättning! Kul att Enhörningen har blivit ett så etablerat "nav" för kampanjen.

Angående bifigurernas komptensnivå: För att få till en jämn konflikt med liten fördel för karaktären brukar jag sikta på att lägga bifiguren på ungefär samma nivå som karaktären. Om han har en användbar erfarenhet (som ger omslag) så ökar ju hans segerchans i konfliktslaget till 75% eller däromkring (beroende på vem som är angripare), vilket är rätt lagom. (Om konflikten blir utökad i flera rundor kanske det inte finns erfarenhet till varje slag, men hey - utökade konflikter ska vara farliga!)

Angående ödestyngd: Erfarenhetssystemet är rätt krävande, eftersom det kräver att spelarna själva aktivt använder sina olika erfarenheter. Om man bara "spelar på" utan att tänka på detta, finns risk att det tar lång tid att öka ödestyngd. Ett tips är att hjälpa spelarna och fråga om de har användbara erfarenheter efter förlorade konfliktslag - även om de inte har någon blir de påminda om erfarenheternas betydelse! :)

Angående skuggspelet: En lite viktigt grej man ska komma ihåg är att skuggspelet ska vara kul i sig - en chans att spela makthavare och påverka hela kampanjsettingen! Skuggspelet är inte enbart tänkt som ett verktyg för att skapa stoff till karaktärsspelet, även om det kan ha den funktionen också. Som du säger är ju er kampanj fullpackad med drama ändå! Om spelarna inte gillar skuggspelet så mycket i sig, och mest tycker att det tar tid från karaktärsspelet, så är det bara att avstå. :)
Fria Ligan
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 30 Jul 2012, 12:12

Spännande fortsättning! Kul att Enhörningen har blivit ett så etablerat "nav" för kampanjen.

Ja, det är något vi alla tycker var ett genidrag.
Angående skuggspelet: En lite viktigt grej man ska komma ihåg är att skuggspelet ska vara kul i sig - en chans att spela makthavare och påverka hela kampanjsettingen! Skuggspelet är inte enbart tänkt som ett verktyg för att skapa stoff till karaktärsspelet, även om det kan ha den funktionen också. Som du säger är ju er kampanj fullpackad med drama ändå! Om spelarna inte gillar skuggspelet så mycket i sig, och mest tycker att det tar tid från karaktärsspelet, så är det bara att avstå. :)
Detta är ett bra påpekande som jag tror vi kanske glömt av. I vår iver att fokusera på och lyfta karaktärsspelet har vi/jag sett allting i Svavelvinter som ett sätt att höja rollspelet.

Tack för tipsen!
 
Bladerunner_35
Topic Author
Posts: 94
Joined: Tue 24 Apr 2012, 18:46

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 30 Jul 2012, 14:17

Spelmöte 4
Dranos spelare kunde ej vara med. Detta förklarades med att Dranos blivit så rädd efter mötet med den hiskeligt fula karlen (i scen 11 det förra spelmötet) att han inte vågade sig ut på flera dagar.


Spelpass 4
Karaktärsspelsrunda 4

Detta är det första spelmötet där vi prövar att lägga skuggspelsrundan sist

Scen 1 – Horst Boss vs. Pranos Bolnahir
Horst befinner sig i källaren till det Västra Garnissonshögkvarteret. Rummet är fyrkantigt och på det vitkalkade väggarna sitter gamla intorkade fläckar som Horst helst inte vill veta mer om. Han sitter fastkedjad vid en rejäl trästol framför ett enkelt träbord med än mer fläckar och ärr. Mitt emot står en lika enkel trästol och bakom den en bastant dörr.

Så gott Horst kan gissa är det tidig morgon när dörren väl öppnas och en bister vakt i svart uniform kommer in och ställer sig vid sidan om dörren. Strax efter vakten anländer Pranos som på vanligt utstuderade manér drar av sig sina svarta läderhandskar och slår sig ned i stolen.

Pranos ber Horst berätta om den senaste tidens händelser. Horst hoppas kunna undvika sina mörkare hemligheter och berättar utan omsvep om sin medverkan i droghandeln runt Hundparken. Han säljer ut Gurnella utan minsta tvekan. Pranos nöjer sig dock inte med detta utan pressar Horst på de mystiska händelserna som skett precis utanför hans bostad. Horst bedyrar att han inte vet någonting och försöker resonera med Pranos.

Pranos lägger dock fram den senaste tidens händelser sakligt, en efter en och Horst inser att han inte har något att vinna på att fortsätta ljuga utan erkänner även att han är en nekromantiker. Pranos blir för första gången på mycket länge osäker på vad han ska göra. Han inser vad han borde göra men samtidigt kan han inte säga nej till möjligheten som erbjuds honom. En livs levande och tam nekromantiker! Detta kan göra hans karriär! Efter att Horst dyrt och heligt lovat att inte använda sig av svartkonst släpper Pranos honom och börjar omedelbart sätta sina planer i verket. Som en sista avskedsgåva, och för att frisläppandet inte ska verka alltför märkligt, får Horst en rejäl omgång av Pranos skickliga vakter.

Scen 2 – Blåa tatueringar
Hanze känner sig mer åtgången och sliten än på mycket länge. Med tunga steg släpar han sig tidigt på morgonen, strax innan lunch, mot Sumpstaden. I utkanten av denna stad i staden ligger ett litet och oansenligt skjul. Efter att ha bultat på ett gott slag tränger sig Hanze på och finner hans gamle tatuerare kargomiten Yxxmoffa liggandes i sin säng.

Vresigare än vanligt går kargomiten med på att ge Hanze både en massageomgång och några gratissvar på Hanzes frågor. För gamla tiders skull. Beväpnad med mjuka muskler och information om sin nya fiende Bosper da Vingefins beger sig Hanze nöjd därifrån.

Scen 3 – Den hiskeligt fule mannen
Det knackar på hos Belbozza och på andra sidan dörren befinner sig ingen mindre än Jago den fule, en av Petrus betrodda män och dessutom samme man som hotade Dranos till livet. Belbozza berättar att han har gömt drogerna hos Lupejo som Petrus begärt.

Scen 4 – den olycklige sjömannen
Strax efter att Jago gått knackar det på nytt på de gistna dörrarna till Belbozzas bostad. Det är Hanze som behöver hjälp att lokalisera sjömannen Keirom som Yxxmoffa tror kan veta mer om var Bosper kan hålla hus. Belbozza vet allt om alla i hamnkvarteren och de två styr sin kosa mot hamnkrogen Hinden där diverse vinddrivna existenser dricker dåligt öl. Efter att ha gjort sig vän med den gravt alkoholiserade Keirom får Hanze reda på att Bosper ska hålla till i Stenstaden där han har en älskarinna.

Belbozza som kanske ser sig själv i Keirom tar hand om sjömannen och bjuder på mat och dryck och ett erbjudande om mer nästa dag.

Scen 5 – Horst säljer ut ännu en person
Blåslagen och medtagen tar sig Horst till Gurnella där han berättar….valda delar av historien med Pranos och erbjuder henne ett sätt att komma åt den självsäkre officeren. Gurnella lovar sin drogmakare att tänka på saken innan hon skickar iväg honom.

Scen 6 – Hämnd!
Horst pressar sin sargade och utmattade kropp ännu lite till och söker upp Hanze. Horst tänker konfrontera sin gamla kära kompanjon Leo Cario och tror sig behöva lite extra tyngd i argumenten. Hanze är inte sen att hjälpa en vän i nöd och följer med Horst till Leos bostad.

Leo vägrar till en början tala men bryter snart ihop inför åsynen av Hanze och erkänner att han berättat allt för Pranos. Horst låter honom leva men tar allt hans silver (varav mycket ändå var Horst från början ändå).

Scen 7 – en god gärning
Så bjuder Belbozza med Keirom till den Vulgäre Enhörningen dit alla törstiga äro välkomna. Belbozza betalar både hans mat och öl, ett arrangemang som passar både Keirom och Lupejo utmärkt. Det enda Belbozza ber Keirom att göra är att hålla ett öga och öra på de som passerar tavernan och berätta för Belbozza vad som sagts om vem.

Scen 8 – Hemliga brygder
Äntligen hemma kan Horst konstatera att vakterna upptäckt hans lönnrum men inte källaren där hans trolovade vilar i sin kista så fin. Stärkt av detta kokar Horst ihop diverse preparat som han sedan låter sin svårt medtagna kropp ta del av både invärtes och utvärtes. Efter detta känner sig Horst stark nog att ta sig an en oförlåtande värld.

Scen 9 – En vänlig värdshusvärd
Hanse som länge känt att han borde göra något för Lupejo som ju gett honom både jobb och husrum. Efter att ha pratat en stund med Hängbuken får Hanse en snilleblixt. Han ska elda upp de välkända värdshuset Kungsgripen i Stenstaden. Lupejo har ju sagt att han gärna skulle utöka sin verksamhet med ännu ett ställe i ett finare område. Om Gripen blir eldhärjat säljer de säkert billigt till Lupejo.

Scen 10 – flickan som visste för mycket
Sagt och gjort, Hanse tar sig till Gripen och tänder eld på stallet (han vill ju inte skada någon på riktigt). Det hela går finfint ända tills Hanse är tillbaka på Enhörningen där en av hans favoritflickor vaknar upp när Hanse smyger sig in i köket. Hon undrar var han varit men nöjer sig med att Hanse till svar vältrar sig ned i den farligt knakande britsen bredvid henne.

Scen 11 – ett litet bakslag
När Horst som bäst vilar upp i sin bostad känner han plötsligt något oförklarligt, en märklig känsla han inte kan placera. Han tar sig ut på gatan utanför men Myrstacken ligger öde.

Där är något, längre bort på gatan. Horst tar sig närmare med en krypande känsla av obehag. En levande död! Varelsen som uppenbarligen levt för inte så länge sedan kommer stapplande mot honom och Horst bestämmer sig snabbt för att fly fältet. Det visar sig dock att en ansenlig mängd odöda vaknat denna natt och alla vill komma till tals med Horst! Kanske tror de att han kan hjälpa dem, kanske vill de äta hans hjärna och ögon?

Horst flyr upp på taken där han stöter ihop med den vettskrämda Robb som snabbt tyr sig till Horst för att ta sig igenom denna mardrömslika natt. Som hans vana är när fara och färde hotar tar sig Horst mot den Vulgäre Enhörningen. Flykten går via taken, alltmedan en växande grupp odöda snubblar efter honom på marken nedanför. Närmare Enhörningen har en patrull stadsvakter fattat posto och möter där gruppen av odöda. Medan en avvaktande och långsam strid tar sin början passar Horst på att smita in på Enhörningen med Robb hack i häl.

Scen 12 – den sista striden?
När Horst och Robb kommer inrusande på Enhörningen vaknar Hanse och övriga folk. Hanse har svårt att köpa Robbs svamlande historia om döda som går igen utan ger sig ut på gatan för att själv se vad som står på. För första gången i sitt liv känner Hanse hur dödens likblecka benfingrar kniper om hans hjärta och med ett gällt skri flyr han in på Enhörningen igen efter åsynen av striden därute. Sällskapet barrikaderar sig på Enhörningen och framåt morgonen bultar det ånyo på Enhörningens dörr.

Det är fler soldater som kräver att få komma in i lagens namn! Hanse blir tokig och vägrar bestämt att låta någon mer sätta sin fot på hans domän. I tumultet som uppstår smyger Horst iväg medan Hanse gör livet surt för soldaterna. Efter en rejäl holmgång dukar dock Hanse under för övermakten och ligger återigen blödande på Enhörningens skitna golv.

Scen 13 – Belbozza skaffar nya vänner
Belbozza tar sig till Kungsgripen där han fått höra att en man vid namn Tidrastus ska hålla till. Denne Tidrastus är högt uppsatt i en organisation som är motståndare till Petrus och Belbozza hoppas kunna snärja Tidrastus i ett dubbelspel.

Scen 14 – en ny man
Efter att ha hamnat ur askan och i elden och in i ytterligare en eld har nu vår gode svartkonstnär fått nog. Då solens strålar verkar ha lagt band på horden av odöda skyndar han sig hem för att ta med sina viktigaste ingredienser. Därefter tar han sig ut genom stadsporten och till Tassemarkerna där han hittar ett tomt skjul att ligga lågt i. När Horst konstaterat att ingen förföljt honom väljer han ut en glasbägare med en genomskinlig vätska i och så börjar han sakta och metodiskt hälla syran över sitt ansikte. Snart kommer ingen längre känna igen den man som en gång var apotekaren Horst….

Skuggspelsrunda 4
Leffin är den nya skuggmakten som tagit över efter Jaffins frånfälle. Även om namnen är snarlika så är de inte släkt.

Leffins råsällar bränner ned Belbozzas timmerverkstad i Nya Stuvan och efter denna chockartade kraftuppvisning ökar han sitt inflytande i denna sfären till 1.

Gurnella försöker få soldaterna i Västra Garnisonshögkvarteret intresserade av hennes speciella varor och får flera nya kunder. Hon dominerar därmed denna sfär!

Petrus sprider pengar omkring sig från sin mutfond i Karniback men de fattiga och utslagna låter sig inte köpas så lätt och Petrus misslyckas med att öka sitt inflytande. Kanske minns de ännu med värme Jaffin?

Digos agenter gör razzior i östra Tassemarkerna och ökar sitt inflytande där till 2. Kanske letar de efter en försvunnen svartkonstnär?

Leffins stödmedlemmar ligger lågt i Karniback och mobiliserar fler medlemmar.

Gurnellas gatubarn invaderar Hundparken med sina flinka fingrar och Gurnella ökar därför sitt inflytande till 1.

Petrus kustridare tränar och vilar i Hamnen och ökar därför sin slagkraft (mobiliserar).

Digos infiltratörer i västra Tassemarkerna gör sig män med rätt slags folk och ökar därför den hemliga polisens inflytande där till 2.

Leffigs vapenbröder i Myrstacken övar pliktroget med sina påkar (mobiliserar).

Grunella kidnappar ännu fler olycksaliga gatubarn till sina gäng i Sumpstaden (mobiliserar).

Petrus hamnsjåare i Hundparken trakasserar prostituerade och värdshusvärdar men lyckas inte öka respekten för Petrus i någon nämnvärd omfattning (misslyckas att öka inflytande till 2).

Petrus egen vindhäxa försöker frammana ett regnoväder för att släcka branden som Leffigs anhang orsakat i Nya Stuvan men lågorna vägrar låta sig kväsas (Petrus misslyckas med att dominera sfären).

Kommentarer
Nästa spelmöte bör ske någon gång i nästa vecka. Nu är det upp till mig att göra skuggspelet angeläget och intressant. Det ska bli en spännande utmaning! Tack igen för alla råd, tips och kommentarer.
 
Patrik
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 30 Jul 2012, 22:59

Hade ni verkligen missat att det fanns en bok som hette Tales from the vulgar unicorn? Det är ju fantastiskt!

Men ni har verkligen fångat stilen på originalets taverna perfekt, det är precis samma typ av hak och era rp hade platsat utan att någon hade lyft på ögonbrynet.

Tack för en schysst krönika. Den har gjort mig sugen på att testa spelet och då är fantasy ändå inte min grej.

Vänligen,

/P
 
User avatar
Kosta
Site Admin
Posts: 1532
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:04

Re: Den Vulgäre Enhörningen

Mon 30 Jul 2012, 23:27

Näe - den finns ju tom översatt som Tjuvstaden i den gamla gamla Drakar och demoner-pocketserien, men jag antog att det liksom va meningen ;)
Fria Ligan

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 2 guests