Jag gillar delvis de gamla äventyren från ÄS och jag gillar verkligen de nya reglerna till rollspelet Svavelvinter. Men själva Trakorien-Argond i sin nyare tappning inspirerar mig tyvärr inte så mycket som jag önskade. Där för tänkte jag använda romanerna och de gamla äventyren för att porta den Femte Konfluxen till Trudvang.
Min premiss är att förflytta första och sista delen av Konflux-sagan till Trudvang. Vilket innefattar gamla äventyret Svavelvinter och delar från händelserna i romanen, introduktionsäventyret Arhems Sista Dagar ur rollspelet Svavelvinter, och delar ur äventyret Den Femte Konfluxen som avslutning. Kampanjen kommer så gott som helt utspela sig på ön Marjura med kanske några få avstickare. Exempelvis en visit i Helgaard från äventyret Snösaga istället för Bythos.
Saker som måste förändras:
Marjura - Jag har funderat på om ön ska ligga nordöst om Vildland i Rimhavet eller nordväst om Fjal i Vilorehavet. Jag tror det kommer få bli väster om Fjal. Ön är för kolonialiserad av Stormehansan som utvinner svavel som säljs främst till länderna i Vastermark. De infödda invånarna är religiösa fritänkare/kättare från Viranne. Kvurerna finns kvar. Dvärgarna på ön är grådvärgar(bojornikka) och jag tänker nog behålla jättarna som de är i Svavelvinter istället för att ersätta dem med rhimtursar eller istroll. Kvurerna är bra som de är. En variant av vildfolk avlägset besläktade med amurerna i Fjal. Vargmännen/Snapphanarna kommer finnas med. Kmordadruiderna är mer eller mindre desamma såsom de tidigare beskrivits. Jag vill även ha med blåhudade isbarbarer. Ett vildfolk som troligen korsats med rhimtursar i en svunnen tid. Istället för Inashatar har de en liknande eldsdyrkan som thoorkarlerna i södra Vastermark. Orcher på Marjura ersätts med en lokal variant av gråtroll med vit borst.
De trakoriska öarna - Själva ögruppen ligger i Vilorehavet söder om Marjura. Men själva öarna kommer spela väldigt liten roll i handlingen. Stormehansan styr över större delen, Samma områden som Trakoriska Riket. Öarnas namn kommer nog bytas ut. Stället är mer en backdrop och har ingen stor politisk betydelse utöver att de säkrar svaveltraden. En del folk såsom rungler, tolgulder, sälingar, barbosker, kargomiter, fågelfolket, träskmän,vargmännen i Vulferveden, Klagga etc kan finnas kvar om än modifierade(kanske till och med ankorna i Ruhl). Kishatet är en utpost för den nidendomska kyrkan på öarna som tidigare dominerade de områden som inte dominerades av vildfolk. Karasma/Maravelda har en kultur som är tämligen lik den i Silvtrunder. Öarna har som som tidigare en bakgrund som delar av det forn-cruriska riket. Öarna som tidigare ansetts vara av tämligen mindre betydelse för Viranne har nu dock blivit ett öppet sår för Ovus anseende sedan Stormehansan övertog större delen av öarna.
Ransard - Dessa är stromländarna som slagit sig ned vid Fjals västkust. En stor del av dessa är helbrotrar och således det närmaste man kan kalla kätterska inom den gerbanska samfälligheten. Det är inte omöjligt dessa att även dessa använder sig av tämjda gripar från Fjals slättland och Jarngands berg. Har intressen av ön Korjulme (som får ersätta namnet Sapfyna helt) som kornbod till Stormehansan förtret. Hansan har på Phatúr´s(Pater) direkta order upprättat ett handelsembargo mot helbrotrarna i Fjal. Speciellt för att de utropat en falsk Phatúr.
Rabdo-Rhana - Dessa är en sekt dulgadråpare som är svurna till koasguden Hlökk. Kan ha inflytande överallt där helbrotrar ansamlas. Konspirerar i den gerbanska trons högborg Stormklippa i Vortland och har visst inflytande bland helbrotrarna i Fjal. Shagul kan använda dem genom falska visioner från Hlökk.
Det Heliga Kishatet - Detta är helt enkelt den nidensdomska kyrkan i Viranne med sitt säte i Ervidden. Mycket förgrymmade över stormländarnas upptäckt av svavelträsken på Marjura. Ervidden håller sin hamn öppen för de hedniska handelsmännen från öst till stor del pågrund av Stormehansans handel med svavel. Som i dagsläget är nödvändigt för att framställa effektiva extrakt för att motverka pesten som närmar sig från Vistergalp. Med troligt ursprung från de ohälsosamma dunster som tränger upp ur de jordskrevor som börjar bryta sönder det av Gave övergivna landet. Trotts gavlianernas maktböner räcker det inte till för att stävja pesten.
Shaguliterna - Kanske ett alternativt namn. Dessa är fortfarande en nekromantisk sekt. Morkvitaljor. Deras agenda är mer lik den i orgianläventyret än romanen. Shagul, som jag inte vet om jag ska döpa om, är en oerhört mäktig vitnertämjare som nystat ut sin ödestråd från Ödesväven. Därför kan Trudvangs gudar inte ingripa direkt mot honom då de inte kan klippa av eller styra något som de inte har tillgång till. Har har via profetsior lyckats fastställa att Den Svarta Solen,Oskopnir, kommer inom en snar framtid manifesteras på eller nära Marjura. Via att placera sig rätt när den svarta malströmmen manifesterar kan han via kontrollen över sin ödestråd återfödas genom Oskopnir till den slutgiltiga inkarnationen av Den Svarta Solen, och få kontroll över dess inflytande över Trudvang för oöverblickbar framtid.
Istället för horndemoner funderar jag på att de på något sätt klurat ut arkernas hemlighet att skapa tornödlor.
Remuntradyrkae - Offer för en ickefysisk ioi. En vansinnesdemon.
Kacklunen - Osäker på denna.
Sleppet Bladverk och Meleana - Osäker på denna.
Arn Dunkelbrink - Kan figurera. Arvtagare till ett av Silvtrunders riddarhus. Alternativt från Tronland. I så fall är hans namn antagligen en pseudonym och med stor sannolikhet en Sköldväktare. Istället för bansikan är han en utövare av Drakaspekterna.
Blatifagus - En logedrake, synnerligen kultiverad sådan. Funderar på att döpa om till Blùtilfare eller något dylikt.
Har fler funderingar men måste sluta här så länge.