MogulCasimo
Topic Author
Posts: 39
Joined: Wed 11 Mar 2020, 14:42

Re: Den femte Konfluxen 2.0

Mon 27 Jul 2020, 07:43

Inne i järntornet finns en mängd böcker som skulle kunna ha ett värde till ett bibliotek, bland annat Necronomicon, den galne nekromantikern Borellus testamente. Ni hittar även en guldkammare där en stupad zombie verkar ha suttit och räknat, där inne finner ni 3100 gm (15,5 kg), 9500 sm (47,5 kg), 11900 km (59,5 kg). (200 mynt väger 1kg oberoende av typ)

Inne i tornet finns även ett antal personer som ni hittar i olika celler, alla är i ganska så dåligt skick. Två kvurerjägare, fiskarkvinnan Gonerild från östra Marjura med sina två barn, Balowod som är en inköpt slav, den trakoriske underofficeren Kabristo, den galna mannen och unga flickan från källarvåningen, och Lurifix fyra medfångar som alla har gröna utväxter i olika storlekar på sina kroppar. Människorna är utmärglade och vanställda av tumörerna. Ingen av personerna ni finner är i så bra skick och kommer inte att kunna hjälpa er frakta era skatter från järntornet, snarare så kommer de själva att behöva er hjälp om de skall kunna ta sig levande härifrån. Kvurerna och orcherna lämnas vid järntornet.

Gruppen väljer att fokusera på sig själva och packar på sig extrakläder och stuvar om sin packning för att kunna få med sig så mycket av rikedomarna som möjligt. Alla kopparmynt lämnas kvar. På morgonen beger de sig ut på glaciären. Dock så går det långsamt med så tung packning och fångarna från järntornet hamnar på efterkälken konstant. Vid lunch så inser Nairanne att de rört sig åt fel håll och ändrar riktning (misslyckad orientering följt av fummel!). De rör sig över en oändlig isvidd, det starka ljuset som reflekteras i snön sticker gruppen i ögonen. Vid middagstid faller gruppen dödstrött ned, fångarna är nu i uselt skick och orkar knappt höja sina huvuden, de har inte fått någon mat på hela dagen och erbjuds inte heller någon middagsmat. Under natten försvinner flickan och den galna mannen ut i natten, ingen reagerar på att de förvinner ut i mörkret, snarare känner vakten en lättnad av att de försvann. På morgonen dagen efter så rör sig inte de fyra fångarna med gröna bölder, Kmorda har tagit emot deras själar.

Än en gång tar Nairanne ut en riktning, det verkar dock aldrig vara samma riktning och gruppen rör sig över glaciären. En bit in på förmiddagen sjunker Gonerild med sina barn ned på knä, orken har lämnat dem. Hon ber äventyrarna att avsluta deras lidande. Bryskt lyfts Gonerild upp av Azpilicueta som säger åt henne att ta sig samman. Barnen placeras på en säck full med silvermynt som gruppen drar bakom sig. De ger även barnen en halv matranson att dela på. Walltraude beklagar sig lite och säger att ju mindre barnen äter desto lättare är barnen att dra på ju. Men hennes klagan faller på döva öron. Natten faller, och på morgonen så reser sig varken Gonerild eller Balowod. Den trakoriska officeren är också i dåligt skick. Nu väljer gruppen att dela med sig av sina knappa resurser och barnen och Kabristo får dela på mat. Resten av resan är tung och hård men alla tar sig levande tillbaka till Arhem.

Väl tillbaka så firar gruppen sina framgångar. De betalar av sina böter med en liten del av sin nyvunna rikedom. Vapnen levereras till motståndsmännen och Willhelm planerar för sitt lönnmord/sabotage mot svavelträsken. Dock så bryts deras vardag efter drygt 4 veckor. En odöd härold vandrar in i Arhem med en beväpnad trupp kring sig. Trakorierna hånar den odöde och kastar okvädesord, men ingen vågar närma sig. Härolden proklamerar något på ett okänt språk innan han vänder och lämnar Arhem. Lurifix tog fram Demens som tolkade meddelandet, som framfördes på Ithilgroms tunga (det gamla språket i Curi). Kung Ottar kräver Arhems underkastelse, eller så skall han utplåna allt liv i staden med omnejd. De har ett månvarv på sig att ge upp innan de rättmätiga ägarna av Curi (Majura) kommer tillbaka.

Äventyrarna inser riskerna. Men deras varningar faller på döva öron. De tar sin tillflykt till den enda andra större ”staden” på Majura. En ö på Majuras östkust, Clusta Noba. Där de tar sin tillflykt och inväntar svavelkonvojen. Arhem hamnar under belägring och öns befolkning försöker fly i panik. Men gruppen lyckas få platser på konvojen och lämnar nu ön, förhoppningsvis för evigt.

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest