Fria Ligans forum

Halloj,

På fejarens formulär så står det att han kan använda sina verktyg som vapen med valör 1T10 mot odöda och demoner i både när- och avståndsstrid.

Då blir min fråga, vad består dessa verktyg av? och hur många har han, i avståndsstrid är det typ kulor till flintlåsvapen eller pilar till armborstar, eller rör det sig om knivar som skall kastas.

Eller är det mera ockulta saker som rökelsekar, glaskulor med heligt vatten och amuletter?

Om han behöver använda verktygen på avstånd hur många attacker kan ha utföra innan förrådet är slut?

Hej!

Jag tänker mig att det är en blandning av borstar, kratsar, stavar, knivar, änterhakar, osv osv, mycket obskyra och konstiga saker.

Jag tänker mig att han har så det räcker. Du behöver inte räkna antal, precis som är fallet med pilbågar och andra avståndsvapen - att få slut på ammunition är en Komplikation.

Perfekt. Jag anade att det skulle vara något enkelt eftersom resten av spelet är så strömlinjeformat men 25 års spelande av drakar och demoner och eon hindrade mig från att se den eleganta lösningen

Skrev en liten stämningstext om en skorstensfejare.

"Det hade blivit kväll. Zivka drack av sitt heta te och påtade lite i elden. Regnet smattrade mot de stängda fönsterluckorna och vindsvåningen hon hyrde var kylig. Snart skulle kaminen sprida sin värme och driva bort den fuktiga luften. Tankarna flackade och hon kände den där oron komma. Den som bara infann sig när skuggorna blev riktigt djupa. Den som kom när en glipa mellan den vanliga världen och den andra öppnade sig. Den oro som vaknade när staden Morwhayle fick ännu ett besök från världen bortom. Hon kastade ett öga på sina redskap som hängde på väggen. Att vara skorstensfejare hade inte bara med sot att göra i den gamla staden. Vem var det folk ropade på när demoner och osaliga andar härjade? De åldriga skrået av skorstensfejare hade någon gång långt tillbaka i tiden blivit indragna i kampen mot de ljusskygga. Hur visste hon inte men nu var det hennes lott att beskydda stadens invånare. När den uråldriga Malströmmen under staden låtit något oknytt smita iväg ur sitt inre kom de an på henne att slunga tillbaka det bort från det vanligas värld. Hon tog en mun till av sitt te och öppnade en av fönsterluckorna och kikade ut. Regnet hade slutat och staden låg i dvala. Där ute i skumrasket tassade något omkring bland takpannor och skorstenar. Något som inte borde vara där. Något som om det fick hållas skulle hitta på ofog eller ännu värre. Zivka visste att det kunde kosta på att stå emot det onda. Oron hon kände tog till slut över. Hon knäppte sin rock, svepte runt halsduken, tog sina redskap, klättrade ut genom takfönstret och var borta..."

Tycker Morwhayle passar med lite mörkare tema också även om humor är välkommet.

Fin!