Jag har precis börjat spelleda Coriolis och vill gärna ha lite tips på hur jag kan kratta rollspelsmarken innan jag låter dem börja "på allvar" med Ikonernas nåd. Vi har spelat Ghazalis sista färd och nu väntar nya grejer. Jag tycker skulden till en mecenat är en väldigt bra drivkraft i början men känner att den kan bli bortglömd när RP får reda på att Tredje horisontens existens är hotad. För mig är det rimligt att fokusera på att betala tillbaka först, vilket leder till att träffa nya vänner och fiender osv. Därtill är spelarnas koncept utforskare så de vill utforska och ja, Emissarien är riktigt cool, men den passar inte helt in i det som spelarna vill göra först.
Min tanke är att de ska gräva runt i Kua-systemet och angränsande platser och få en naggande känsla av att något är fel. Lite som psionikerna i Stiftelse-böckerna som manipulerar i skuggan (jag gissar på att det är en medveten inspiration). Men drivkraften blir först då "vi måste amortera lånet!".
Mina frågor lyder:
- Vad tycker ni är en rimlig mängd av spelmöten för att betala av skulden? Jag har lite dålig koll på hur mycket pengar är värt fortfarande, gruppens skuld är på runt en miljon birr.
- Har ni tips på hur jag kan väva in små trådar om portalbyggarna, horisonterna, de förstkomna och portalkriget i fornlämningar utan att spoilar hela världen?