Forum

Hej,

Efter fyra år med Mutant: År Noll så är jag och gruppen sugna på att ta en paus från zonen och dra ut i rymden. Vi börjar med Ghazali och jag vill justera en del efter min smak och gruppens ambitioner (de är utforskare). Jag vill fokusera ännu mer på det psykologiska dramat mellan karaktärerna och har tagit ganska mycket inspiration från filmen Pandorum (2009), om ni inte sett den än kanske ni inte ska läsa tråden. Varför jag skriver på forumet är för att jag gärna tar emot feedback på mina justeringar, tack!

---

Jag utgår från samma bakgrund som i boken men det viker av hur Ghazali förliser. RP befinner sig i sitt eget skepp på den bakre delen av Ghazali, på grund av någon anledning (jag inte klurat ut) så befinner sig RP i stas på sitt dockade skepp istället för ombord. Kaptenen på Ghazali har sett till att sköldarna är extra starka därbak för att kompensera det svagare skyddet mot strålning. Som jag tolkar texten har vissa av skeppen dockat utanpå eftersom de "blåser bort" senare. Hursom så kastas Ghazali och RPs skepp in i portalfältet men de kommer så klart inte in i Taoan utan förloras tillfälligt i rumstid. Ghazali kraschar efter några timmar ner på en avlägsen del av Hamura-planeten och strandas runt 20 meter under vattnet (inget sticker alltså upp). RPs skepp går förlorat i mörkret i 2 veckor och materialiseras sen på en klippö jämte det drunknade Ghazali, på Hamura.

Sabetha Pour (smugglaren) överlevde också i sitt egna skepp, men hennes last finns kvar i djupet. Hon har funnits på ytan (klippön) i tre dagar och är personen som räddar RP från sitt skepp. När RP varknar från stas så håller hon på att släcka en brand i deras skepp. Branden skadade både kommunikation och motor så RP är fast på ön. Sabetha har en form av tillfällig retrograd amnesi (d.v.s. kommer inte ihåg sig själv eller tidigare minnen innan uppvaknandet) p.g.a. olyckan med stas och strålning. Hennes skepp är också kvaddat, mer så än RPs, hon har dock en spårare på sig som pekar femtio meter ner under vattnet. Hon kommer vagt ihåg att hon hade ett uppdrag att flytta 20 människor i stas, men inte att det var illegal smuggling, så hon ser sig själv som räddare. Hon vädjar RP att hjälpa henne och påpekar att skeppet som finns därnere antagligen har utrustning de behöver för att ta sig därifrån. Nästa storm på Hamura sker om två dygn så de har inte lång tid på sig innan Ghazali sveps djupare ner och deras små skepp spolas bort.

På skeppet lider överlevande av samma typ av amnesi som Sabetha, men de har varit vakna i över en vecka. Rädda och ovetande tror de att de är fast i mörkret mellan stjärnorna (det finns inga stjärnor att se i djupet) och skeppsdatorn Suleiman yrar lika mycket som besättningen vilket inte hjälper situationen. Nekatra dog av strålning kort efter kraschen, men de är fortfarande rädda för att träffa på dem (Suleiman tror att de lever). När RP och Sabetha kommer ner med skalexon så lever samma individer som i originalboken, men konflikterna är lite annorlunda. Det handlar mer om att bestämma sig för vad som är verkligt eller ej och de litar inte på RP.

Äventyret går därmed ut på att försöka hitta lasten, överleva diverse förstörda områden, interagera med resten av besättningen samt reparera Suleiman (så den kan bekräfta att de är i havet). Gradvis över äventyret får alla tillbaka sina minnen (amnesin var alltså inte allvarlig, så den faller in i tropen som Pandorum använder också) och särskilt Sabetha förvandlas från en bundsförvant till en mer självisk person, men hon försöker ju bara överleva. Hursom är fokuset lite större på lasten. Hur de tar sig därifrån blir också intressant med tanke på vattnet, jag har inte klurat mer här.


---

Jag tycker originaläventyret är bra men ville anpassa det mer till en pacing jag gillar och som passar en grupp utforskare. Med detta så blir storyn lite mer "in medias res", d.v.s. att en skippar första akten, som ett klassiskt sci-fi skräckdatorspel (typ System Shock) där du pusslar ihop storyn efteråt. Först hade jag tänkt att spelarna skulle söka efter det förlista Ghazali med Sabetha som uppdragsgivare, lite som första säsongen av The Expanse där de letar efter ett skepp och en person, men jag vet inte, känns som det är svårare att få spelarna att stanna kvar i Ghazali om det går åt pipsvängen då.

Det var idén i stora drag, tar gärna emot tankar.

Checka upp den tyska ’generationsskeppsfilmen’ Cargo oxå på samma tema. https://en.m.wikipedia.org/wiki/Cargo_(2009_film)

Checka upp filmen Cargo oxå på samma tema.

Tack för tipset! Den har jag sett några gånger, det är klart att människosmuggling har en del gemensamt med den filmen. Jag föreställer mig dock att detta äventyr mer handlar om perception (är vi i rymden, mellan stjärnorna eller i havet?) och att vissa karaktärer är mindre själviska när de tappat minnet (de kan starta om från noll så att säga).