Baldyr
Topic Author
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

S´rid-be-Ghile och Trocuspatemplet

Sat 18 Mar 2017, 17:12

Eftersom spelarkaraktärerna i vår kampanj anlänt till "staden vid den violetta sanden" på Bhannavil har jag haft anledning att fundera på hur staden kan se ut, liksom hur Trocuspatemplet i staden är organiserat.

Medan resten av Bhannavil torde vara befolkad av saniterättlingar som lever sina enkla liv som herdar och fiskare, måhända under bansikans hedersbegrepp (bansikan baseras visst på de algeriska kabyllernas livsmönster, vilket jag helt enkelt importerar), så baseras ekonomin i den urgamla hamnstaden S´rid-be-Ghile på turism. Det vill säga det faktum att stadens tempel helgat till Trocuspa är målet för pilgrimer från kontinentens många hörn. Detta innebär rimligtvis en penningekonomi där valuta av vilt skilda valörer vägs och värderas rutinmässigt. Invånarna torde vara fokuserade på att tillhandahålla varor och tjänster för farsegels besökare och även vara tämligen världsvana. Trots detta tänker jag mig att lokalbefolkningen håller sig på sin kant och ogärna frotterar sig med de tillfälliga besökarna utöver vad som motiveras av utvinning av deras medhavda silver.

Staden torde som sagt vara gammal men ändå väl underhållen, i skarp kontrast till den mera nedgångna metropolen Maravelda på andra sidan sundet. Bebyggelsen skulle kunna bestå av sammanbyggda strukturer i flera nivåer eller våningar vilka tillsammans bildar en solid mur ut mot gatan som effektivt separerar lokalinvånarna från besökare. Handel och kontakter sköts istället i för ändamålet resta bodar i själva hamnen, där främlingarna antas sköta sig själva efter arbetsdagens slut.

Medan den gamla stadsbebyggelsen är enhetligt vitkalkad med blodröda glaserade takpannor och träverk, så kan hamnen vara mera brokig och också sentida. Här har köpmän, skeppare och kondottiärer byggt upp sina egna rörelser och förråd, liksom värdshus, krogar och bordeller kantar gränderna. Livet i hamnen domineras måhända av ett välbesökt kapell tillägnat Anxalis. Nattetid kan det området gärna vara tämligen laglöst och man rör sig gärna i samlad tropp för gemensam säkerhet.

Från hamnen och förbi den gamla staden leder en bred allé kantad av ekar till övningsfälten bortom staden. Själva Trocuspatemplet angränsar Det skriande gräsets Kisalmakhu och har växt till en hel myllrande stadsdel. Tempelkomlexet ombesörjs av en armé av lekmannapräster som hjälper och dirigerar de många soldater, krigare och munkar som anländer från när och fjärran. Inom tempelområdet finns såväl sovsalar och skänkrum där var och en får sina behov tillgodosedda utifrån hur frikostiga donationer man lämnar till lekmännen. Tempelstaden är också känd för sina hantverkare, inte minst vapen- och rustningssmeder. Här marknadsförs även souvernirer och amuletter, liksom så gott som alla exemplar av den så kallade Blodsboken som finns i omlopp härrör från templets skriptorier och bokbinderier. Texter från den religiösa urkunden kan också köpas på såväl pengament som broderade på textilier, allting tillverkat för hand utan några nymodiga tryckmetoder. Otaliga guruer och vapenmästare från skilda skolor har fått lov att etablera sig inom tempelområdet, vilket skänker stor prestige åt dessa läromästare.

Kärnan i komplexet är själva Trocuspatemplet som utgör dess äldsta del. Prästerna har rykte om sig att uttöva den ursprungliga formen av bansikan som anlände till ön med saniterna i forntiden. Man accepterar förmodligen inte utomstående elever ens mot betalning utan vägen till insikt går istället genom att man lyckas bli invigd till präst inom templet. Detta innebär också att flertalet av templets invigda präster inte ursprungligen kommer från Bhannavil, även om en majoritet troligen stammar från Palamux och dess närområde.

Tempelbyggnaden imponerar måhända inte i relation till mera nytida diton tillägnade gudomar som Shamash, Enki eller Kastyke men hyser iställlet en forntida artefakt. Själva tempelsalen är nämligen formad som en kon utan tak, och under öppningen hänger en tubformad kristall med ett metallstycke hängande i ett rep genom dess dess mitt. Denna används som kyrkklocka och ger ifrån sig en klang nästan men inte helt olik en gong. Sanningen är att kristallen är ett stycke ädelis, det vill säga hjärtat från en glaciär i fjärran Sanitshid, men det är det ingen som längre minns. Kylan som artefakten utstrålar får dock fukt att kondenseras på dess yta, vilken ansamlas i droppar som samlas en bassäng. Det heliga vattnet har liknande egenskaper som Domonas källa på berget Biletand på Marjura, men detta är någonting som prästerskapet inte delar med sig i onödan.

Något sådant. Tankar, förslag? Mina egna spelare anländer förresten till Trocuspatemplet i jakt på svar om svärdet Blåbite, som man fick av isjättarna i kampanjens första del. Sinevanerna i Nastrôl hävdade nämligen att runorna på bladet var på gammal sanitiska och skvallrade om att svärdet smidits på Bhannavil. Min tanke är däremot att svärdet är besläktat med de harkamoniska dolkarna från romanen Vanderland vilka anlände från Sanitshid med saniterna. Om prästerna på Bhannavil inser kopplingen tordes de inte vilja att svärdet lämnar Trocuspatemplet...
 
User avatar
Brior
Posts: 934
Joined: Sat 09 Apr 2011, 10:59

Re: S´rid-be-Ghile och Trocuspatemplet

Sun 19 Mar 2017, 09:38

Låter bra alltsammans!

Vore det inte spännande att låta något av skammen över hur saniterna svek sin ed och lämnade artefakt till de grå eminenserna i Voag Aspede leva kvar? De gamla kanske antyder en påtaglig skam vars orsak man inte längre minns och skyller på folkets melakoliska läggning. Mystiska lämningar och inskripitioner i staden stöder detta. Min tanke var att spelarna får intrycket av att det finns en uråldrig hemlighet bevarad någonstans, fast det ju egentligen handlar om fördömelse och minnesförlust ålagd av gudarna. Kanske finns en hemlig orden i staden som svurit att komma hemligheten på spåren, unga ättlingar till saniterna som känner av en obestämd ärvd skam, uppfinner en utmaning och en lösning för att de inte står ut med detta obestämda. Någon kanske till och med tar rollen som skurk i detta – så att behovet av upprättelse föder en situation. Kanske kommer en sinavan från Nastrôl till platsen för utbildning och finner obegripliga paralleller. Kanske varnar någon välmenande farsegels präst spelarna för att gräva i detta – i all välmening fast det tolkas som en konspiration. Jag vädrar intressanta sidospår helt enkelt.
 
Baldyr
Topic Author
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: S´rid-be-Ghile och Trocuspatemplet

Sun 19 Mar 2017, 13:29

Ja, någon form av äventyrlighet borde jag nästan ha i bakfickan - ifall spelarna fastnar för platsen och min beskrivning av denna. Blåbites bärare har faktiskt redan besökt "tuppens kloster" på ön, som alltså är sinavanernas ursprungliga ordensborg. Numera befolkas denna enbart av "väktaren av den eviga lågan" som är en gammal munk från Nastrôl som symboliskt håller hemmets härd vid liv i invånarnas frånvaro. Eftersom sinavanerna är förbjudna att sätta sin fot på ön har den gamle frivilligt förblindat sig själv och därmed inte kunnat se den gamla hemön. Detta innebär att han heller inte sett de gamla fresker som avbildar sanitshiner som anländer över havet med sin ark innehållande en skatt eller artefakt av något slag...

Det är som sagt inte omöjligt att hitta fler spår och ledtrådar i S'rid-be-Ghile - och kanske framför allt i akademibiblioteket i Maravelda. Men det är spelarnas nästa resmål...

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 1 guest