User avatar
Klas
Posts: 286
Joined: Sun 04 Nov 2012, 19:17

Hiltres ekonomi

Sun 08 Jan 2017, 01:52

Hej på er. I kampanjen vår har Hiltre hamnat i fokus och det har blivit nödvändigt att fundera lite på hur eländet egentligen fungerar. Hiltre är ju ganska medeltida jämfört med resten av Paratornas renaissanceliknande miljö. Således:

Hiltres ekonomiska system bygger på skulder där nästan inga pengar egentligen cirkulerar. Jägaren eller bonden tar det hen behöver från lagerbodar, tempel, et.c., och det ristas i en liggare hur mycket motsvarande silver personen är skyldig. Personen med skulden bedriver en näring och betalar vid säsongens slut tillbaka skulden i pälsar, havre eller något annat. Familjen Gomba lägger sig av lättja aldrig i olika produkters silvervärden utan prenumererar på listor från diverse trakoriska handelshus.

Som en konsekvens av detta accepteras silver inte av personer som inte bedriver handel "utsocknes". Den stora majoriteten vill ha betalning i varor som återfinns på de cirkulerade listorna. En resenär får därmed ofta problem att betala för sig eftersom hen sannolikt inte är "registrerad i systemet". Vanligt folk har bara diffusa idéer om hur ett giltigt silvermynt egentligen ser ut och plirar misstroget på sådana som vore de bedrägligt krimskrams.

Som en konsekvens av det är det ett förfärligt komplicerat, årligt, spektakel att betala truppernas skulder till lagerbodarnas och templens föreståndare. Mängder med varor måste tas in via beskattning och sedan omdistribueras i hertigdömet.

Även mycket av den externa handeln som hertigdömet bedriver är i former av "tit-for-tat" enligt listorna. Faktiska mynt används sällan i transaktionerna. Detta förklarar den relativt mycket blygsamma mängden guld- och silvermynt som återfinns i familjens skattkammare på Helterhem.

Eftersom detta system fungerar (om än med stora obekvämligheter) bryr sig familjen inte om att exploatera de malmfyndigheter som återfinns i Hesiphamassivet. Gruvor finns visserligen för guld, silver och koppar, men har aldrig producerat några betydande mängder malm. Anledningen till detta spåras tillbaka till staten: Den vill helst vara den huvudsakliga tillhandahållaren av mynt just när det gäller Hiltre. Om hertigdömet skulle börja bedriva storskalig gruvdrift så är det nästan garanterat att orsaka en reell värdeminskning av ädelmetaller på Paratorna och försätta stora handelshus i kris när ett överflöd av mynt måste tas emot och varor ges i gengäld. Trakoriens ekonomi fungerar (delvis) för att Hiltre är fattigt, eller åtminstone ålderdomligt.

Moderna statliga banksystem har alltså ännu inte uppfunnits i vår kampanj. Henrik II av England tillskrivs ofta den stora uppfinningen:

  • Låt en handfull banker låna ut en mycket stor summa pengar till staten. (I exemplet handlar det om 1.2 miljoner pund.)
  • Låt bankerna få ränta på lånet (8% årligen). Att räntan betalas är ett bevis inför bankerna att systemet fungerar. Någon annan funktion fyller det egentligen inte (förutom att årligen utöka ekonomins storlek i form av mynt).
  • Låt bankerna använda lånets värde som bas för att utfärda fiatvaluta (mynt präglade av staten) och låna ut denna till kunder mot ränta. (De engelska bankerna gjorde alltså förtjänst på det statliga lånet åt båda hållen.)
  • Staten kräver sin befolkning på skatt denominerad i fiatvalutan. Detta skapar en cirkulation av fiatvaluta som i sig är bra för den produktiva ekonomin: Du kan betala på din skatt genom att omvandla enklare tillgångar till mer avancerade och sedan sälja dem, därmed få tillgång till fiatvaluta och så kunna betala din skatt.
  • Staten kommer aldrig att betala tillbaka lånet till de ursprungliga bankerna eftersom det skulle ta undan basen för hela det monetära systemet och orsaka en ekonomisk krasch.

Nackdelen är förstås att systemet bara fortsätter fungera så länge förädlingen av produkter kan fortgå men vår egen samtid vittnar om att det tycks kunna ta mycket lång tid innan något sådant händer. I otäcka scenarion kan förstås ytterligare förädling bli omöjlig eller meningslös. Till exempel för att man till slut avverkat all skog och alltså inte längre kan förädla virke till, säg, möbler.

En annan konsekvens av ett sådant ekonomiskt system är att man ständigt behöver utöka den monetära basen (silver) för att ekonomins storlek ska kunna växa. Kör man slut på sina silvergruvor får man alltså också problem. Om nu inte utfärdaren av fiatvaluta är så innerligt betrodd att det räcker att trycka Radassabars granna nuna på en bit papper så klart. Den dagen den sorgen.
 
Baldyr
Posts: 802
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Hiltres ekonomi

Tue 10 Jan 2017, 21:26

Det låter riktigt trevligt och torde också ha gett er kampanj ett större djup.

Annars kan man tänka sig att befolkningen är fattig helt enkelt i avsaknad av just en fungerande penningekonomi i länet. Men det är ju en mycket tråkigare variant!
 
User avatar
Klas
Posts: 286
Joined: Sun 04 Nov 2012, 19:17

Re: Hiltres ekonomi

Wed 11 Jan 2017, 01:34

Jo va :) Men fattigdom föder sig självt, eller hur nu maximen går. Rollpersonerna har dock inflytande och kommer säkerligen att börja trassla till allt genom att försöka resa folket ur dyn. Det kommer att stöta på massivt socialt motstånd hos i princip alla enligt följande logik:

  1. En konsekvens av skuldkarusellen (och Trakoriens kultur i övrigt) är att en hel del människor måste vara reducerade till slaveri eller något liknande. Om jag, utanför systemet med bodar och tempel, vill köpa något av dig på kredit torde jag väl kunna lämna min son som pant? Grabbens arbete på ditt jordbruk blir ränta på lånet och lyckas jag inte betala tillbaka så kan jag alltid omvandla panten från "mänsklig ekonomi" till "kommersiell ekonomi" genom förslavning och därmed lösa min skuld. Detta är en lönsam industri som inte får petas för mycket på.
  2. I en mänsklig ekonomi är en persons kreditvärdighet kopplad till heder snarare än rent materiella tillgångar. Heder, i sin tur, definieras av social klass, storleken på personens hushåll, om hen brukar göra rätt för sig (både socialt och kommersiellt), hur väl personen kan skydda sin familj och sina underordnade från skada och skam, m.m. Att försöka rationalisera/kommersialisera sådana saker genom att öka tillgången på mynt kommer att skymfa nästan varenda kotte eftersom det insinuerar att en persons mänskliga värde kan reduceras till kommersiella värden utan att personen satt sig i knät på en kredithaj.
  3. De där höghaltiga gruvorna som redan finns men ligger i träda gör det av anledningar som redan berörts. Familjen Gomba och Radassabar är tummis och åt helvete med den som försöker göra hertigdömet en tjänst genom att modernisera dess ekonomiska system.

De har, kort sagt, alla möjligheter att bli lynchade för sina humanitära avsikter.
GZIP: Off