Hej!
Jättekul att du gillar!
Båda de där frågorna är vanliga bland dem som börjat gräva i texterna — du är i gott sällskap!
Svaret är att du är en lika god läsare som jag, så jag sitter inte inne med någon sorts facit här. Men vad jag *minns* finns det ingen text som direkt och otvetydigt motsäger din läsning.
Nedan en liten reflektion som andra läsare gärna får komplettera och bygga vidare på!
N.d.g. Tsaren är han ju i många texter förknippad med just en lejonsymbolik, och C S Lewis (pappa till ett annat berömt lejon) nämns i kap 1 i Oktoberlandet och i förordet till Lintovaffären. I Lintovaffären finns ett lejon tecknat på sidorna 99 och 216. På det första stället är det i ett religiöst sammanhang, dvs. när Zokar predikar för orkerna. På det andra stället är det i den hierarkiska bilden av Oktoberlandets fefolk. Notera att det där är *tre* figurer som står överst, varav lejonet står i mitten. Om Tsaren är ett lejon, vem har hanfen på djurets högra sida? Notera även att det på nivån under finns en älva som håller en liknande målning som den som finns på sidan 99. Knepigt värre! Ännu knepigare blir det när man beaktar texter som Then Swarte Tsarens Tijd i den nya utgåvan av grundboken (s. 183f). Där har ju Tsaren en kusin, förförs av feer m.m., samtidigt som han ryter. På många ställen talas det också om lejonklor, men i Livet i Ordning i Lintovaffären (s. 222) står det att Landets måttsystem grundar sig i »Tsarens egen tumme avgjuten i guld med vikten ett halvt pund«
. Kolla även in Lintovaffären s. 147-149 och s. 217-220. Under åren har jag sett flera olika lösningar på detta i olika spelgrupper. En del ser Tsaren som en alv som är förknippad med en lejonsymbol och ofta talas om i termer av lejon och avbildas som lejon istället för att avbildas direkt. Andra ser Tsaren som en alv som kan förvandla sig till lejon när han vill. Åter andra tänker att Tsaren är en zhivot, och ytterligare andra menar att Tsaren har två samtidiga gestalter — en alv och ett lejon. Det finns säkert fler lösningar!
Västersjön och platser bortom Oktoberlandet är en annan vanlig fråga som inte bara upptar spelare utan även feerna i Oktoberlandet! I Lintovaffären finns en passage i början av »Hurusom landet ligger« (s. 41f) som talar om detta, och i Projekt Mir i nya grundboken sägs det att landet är omgivet av gränsdimma (s. 109ff). Samtidigt är det tveklöst så att det i Landet finns dem som påstår sig ha kunskap om andra feländer — både »Feire« och »Draklandet« nämns i Hurusom landet ligger, och i Slobovitjs facit (Lintovaffären) får Landet besök av furst Oberon! I flera sammanhang nämns gränsvärldsvarelser, och det allra största tecknet på att någon nått bortom Oktoberlandet är väl att Baba Yaga med en stor mängd feer givit sig ut i Gränsvärldarna utan att (ännu!) komma tillbaka! Även här har jag sett många olika funderingar. I en del spelgrupper är man stenhårda på att Oktoberlandet är ett slutet rum, punkt. I andra spelgrupper behandlar man det som finns utanför lite som rymden — dvs. att feerna tror att det finns nånting out there, men man vet inte vad, och man är rädd för det. I åter andra spelgrupper uppfinner man hela världar, kanske befolkat av andra feer, av dockor, av mekaniska varelser eller något annat. I ytterligare andra knyter man ihop Oktoberlandet med vår egen värld.
Så summa summarum: It’s up to you! Det roliga med Oktoberlandet är att försöka få världen dit man vill ha den, utan att utesluta eller bortse från någon av texterna. I min erfarenhet är det detta som gör att folk blir oktoberbitna. Men kom ihåg att du inte behöver slå fast en tolkning från början som du sedan måste hålla dig till. Det är bättre att från början säga att ni som spelgrupp kan komma att revidera efter hand.
Hälsar
Christian