User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Tue 29 Dec 2015, 18:25

Jag vill börjar med att varna för att det troligen kommer förekomma spoilers angående Hotell Imperator i denna tråd. Det kan mycket väl förekomma spoilers från andra zonkompendium eller särskilda sektorer här i framtiden också.

Min spelgrupp har samlats under hjul och skapat nya RPs samt en ny Ark. Vi spelade igenom Genlabb Alfa i somras varför vi valt att introducera dom muterade djuren och deras sysslor till År Nolls övergripande setting med zonfarande och arkbyggande. Dom första mötena kommer kretsa kring den särkilda sektorn Tivoli som publicerades i Zonkompendium 4 nyligen.

Jag har en tendens att skriva på tok för mycket till kostnad av att jag antagligen kommer av mig och inte orkar skriva klart men jag kan inte hjälpa det. Det blir som det blir, håll till godo :)
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Tue 29 Dec 2015, 18:28

Detta är utskicket jag gjorde till min spelgrupp för att sätta stämningen och ge dom ett hum om vad dom ska skriva för RPs.

TIVOLI

I Arken spreds ryktet blixtsnabbt efter att zonstrykarinnan Annakka återvänt från sin senaste färd. Annakka är djupt respekterad som Arkens äldsta och mest erfarne zonstrykare och hennes ord väger tungt i det offentliga samtalet. Hon har medelat att den gamla ruinen som varit känd som Skrotparken har blivit bosatt för en tid sedan, minst ett år, och är nu en blomstrande handelsplats. Hon är övertygad om att platsen har blivit välsignad av det stjärnfall som föll där förra sommaren och vill återvända dit så snart hon kan.

Dom klaner som bosatt sig där kallar nu platsen för Tivoli och Annakka har berättat om det otroliga välstånd som uppnåtts. Mutanter och folk hon aldrig sett förut, lockade av rykten om mat, handel och trygghet har dom samlats för att försöka få sin del av kakan. Vatten och krubb finns i överflöd, saftiga köttstänger och mustiga grytor säljs till bra priser från små håliväggen som har öppet närmast dygnet runt. Akrobater, eldslukare och trollkonstnärer ställer till med hisnande spektakel om kvällarna och på dagarna idkas en livlig prylhandel under översyn av Tivolis härskare, den respektingivande Andros.

Annakka har aldrig sett någonting liknande och hon har för avsikt att bege sig tillbaka inom kort. Till saken hör att ett fartyg som kommit från andra sidan havet ligger ankrad i Tivolis hamn. Fartyget kallas för Silverfisken och dess besättning har tagit med en fantastisk artefakt som de planerar att ha som pris i en storslagen pokerturnering. Insatsen är 5 patroner och artefakten, en vattenrenare som drivs av solens strålar, är första pris. En ovärdelig dyrgrip som Annakka tycker borde tillfalla Arken.

Ni har ställt upp på att följa Annaka tillbaka till Tivoli för att vara med i turneringen. Färden dit är lång och turneringen kommer pågå i flera dagar varför hela arken har gått ihop för att utrusta expeditionen. Chansen att få tag på en vattenrenare är något som ingen vill riskera att missa.
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Tue 29 Dec 2015, 19:22

Image

Arkens Historia så som den beskrivs i gryningsvalvet.
Människorna försvann för länge sedan. I undergångens sista skälvande dagar skapade människan Folket i sin egen avbild och gav dom mäktiga krafter så de skulle kunna överleva i den nya, hårda världen. Den gamle var den sista av sitt slag och därför hamnade ansvaret på honom att leda Folket mot sin framtid. Han har alltid varit tydlig med att Folket är mänsklighetens sista hopp och att det vilar en tung börda på deras axlar.

Arken var till ytan en ganska blygsam bosättning, men det fanns mat i form av ett enormt lager med konserver och i källaren fanns ett rör med rinnande, drickbart vatten. Källaren under masthuset är mycket stor, med många sidorum och korridorer. Till en början bodde folket där nere. Även om det var mörkt och trångt var det att föredra framför alternativet. På denna tid var luften alltid brungul och tjock av röta men allt eftersom åren gått har smoggen skingrats i takt med att Folket växt upp.

Äventyrliga mutanter tröttnade på mörkret och trångboddheten i källaren och gav sig upp på ytan. Man byggde först kojor, sedan en mur för att hålla zongastar och raggbestar på avstånd. En vattenälskande mutant vid namn Campara upptäckte att det fanns ätbar fisk i vattnet utanför arken och hon lärde sig själv och sedan andra att lägga nät och bygga flottar. En av dom första att ge sig ut i vildmarken på riktigt var Annakka. Hon upptäckte den stora vägen i söder och var den förste att se en zongast. Den gamle förklarade att Zongastar är farliga monster som äter allt dom kommer över, till och med varandra. Från vraken på den stora vägen hittade man mycket plåt och skrot med vilket man kunde förstärka murar, tak och torn. Även om arken ligger mitt i en skog har träden först de senaste åren börjat växa livskraftigt så mycket av byggmaterialet är plundrat från fordonskarosser.

I samband med att Folket började utforska området runt arken så inrättade den Gamle Gryningsvalvet. Tanken var att alla fynd som hittades i zonen skulle föras dit. I gryningsvalvet skulle den gamle hålla till och förklara fornfyndens natur samt lära Folket att läsa och skriva. Tillsammans skulle de kunna återskapa historien och all kunskap som gått förlorad. Det fungerade mycket väl till en början men när den Gamle gick bort och Folket blev äldre upphörde traditionen.

Den gamle försvann för några år sedan. Han dog på natten i sin säng i gryningsvalvets innersta. Det blev starten på en tid fylld av tumult och nya ordningar. I maktvakuumet som skapades trädde snart fem starka bossar fram. Den första var Golgi, en växtlik mutant som var den gamles trognaste lärjunge. Han var den som upptäckte att den gamle dött och berättade det för folket. Golgi tog över gryningsvalvets drift och många tydde sig snart till honom för råd och hjälp. Det dröjde dock inte länge innan Tybal-Tina utmanade honom. Som en av arkens mäktigaste mutanter förklarade hon att hon inte erkände Golgis anspråk och att hon inte kommer lyda honom eller lämna fornfynd till gryningsvalvet. Den tiden dog med den gamle förklarade hon. Arken delades upp i två grupper och spänningen ökade för varje dag. Många började tala om att lämna arken. Konserverna började tryta och missnöjet över Golgis hårda ransonering spred sig.

Det hela hade antagligen slutat i en ny undergång om det inte vore för djuren. Det var under en dag på sommaren som spanarna uppe i masten sett en skara komma vandrande på andra sidan vattnet i öst. Golgi, som var mycket rädd för zongastar ville först inte kontakta vandrarna men Tybal-Tina tog med sig några vänner och gav sig ut för att ta sig en närmare titt. När hon återvände hade hon över hundrafemtio djurmutanter med sig. De sade sig komma från olika platser i bergen långt i norr, ättlingar till de varelser som befolkade världen innan människan förstörde den. De sade att det funnits flera platser, alla med olika klaner av djur som tvingats samarbeta efter att ha hittat varandra på färden söderut.

En överenskommelse skapades mellan Tybal-Tina, Golgi och djurens ledare, den mäktiga myskoxen Guran, att samarbeta. Tybal-Tina och Golgi lovade att dela med sig av rent vatten och det krubb dom hade kvar och i gengäld lovade Guran att hans folk skulle hitta nya källor till krubb och bygga ut arken till en bosättning som kunde rymma dom alla. En leguan som tagit sig namnet Magaluffe var djurens starkaste jägare och fick uppdraget att bilda arkens jaktlag. Han lärde sina knep till alla som ville veta och inom kort tid så lyckades dom skaka fram mer käk än någon trodde var möjligt ur de mörka skogarna kring arken. Jakt, fiske och samlande till trots är det fortfarande inget överflöd av mat i arken. Det ryktas också om att vattnet som rinner ur röret i källaren har börjat droppa långsammare. Både mat och vatten ransoneras därför fortfarande hårt.

Det har gått några år sedan djuren dök upp. Maktbalansen i arken är till synes stabil och tillvaron har varit dräglig för de flesta, mer än dräglig beroende på vem man frågar. Man har också upptäckt att Folket inte är de enda mutanter som finns, det existerar åtminstone ett “Folk” till, antagligen flera. Någonting som ytterliga urholkat Golgis auktoritet. Att folket inte kan få barn är också någonting som försiktigt börjat uppmärksammas efter att djuren anlänt och redan börjat proliferera. Man talar helst inte om det, men många inser att Folket är på väg att dö ut. De blir färre för varje år.

Bossar:

Golgi - Muterad Människa
Mutationer: Mänsklig planta, Sporsäckar
Gryningsvalvets väktare och förmedlare av den gamles anda. Våldsamt intelligent och driven, kan mer om forntiden än någon annan i arken. Har på många sätt tagit över den gamles roll men utmanas och ogillas av vissa. Har motvilligt frånsagt sig ansvaret över vattenkällan efter påtryckningar från de andra bossarna. Det är allmänt känt att han och Tybal-Tina ogillar varandra och att han önskar att allt kunde bli som när den gamle levde igen. Anser sig fortfarande ha anspråk på de fornfynd som folket hittar i zonen men gör inte mycket för att samla in dom, och folket har nästan helt slutat lämna in dom frivilligt. Är besatt vid det mytomspunna EDEN.

Tybal-Tina - Muterad Människa
Mutationer: Elektrisk
Driver nu arkens bodega, har monopol på framställningen av sprit. Hennes lojalaste hantlangare ser till att snoka upp och slå sönder alla försök till bränningsapparater. Hon är trots detta ganska omtyckt. Dom som dricker sprit tycker om samvaron i bodegan och dom som inte dricker sprit tycker om att brännandet och konsumtionen är begränsad. Slående vacker på ytan men iskall på insidan, hon har krossat många hjärtan genom åren.

Campara - Muterad Människa
Mutationer: Amfibisk, Sonar
Campara var en av de första att våga sig ut från masthusets källare. Nu basar hon över fiskeriet och har lärt ett gäng mutanter hur man fångar fisk och knyter nät. Håller generellt en låg profil jämfört med de andra bossarna i arken. Hennes fiskare är mycket lojala och ser på sig själva och sitt arbete med stolthet.

Guran - Muterad Myskoxe
Djurförmågor: Horn, Stor, Lurvig
Guran är en erfaren ledare. Han ledde sitt folk bort från sitt ursprung i bergen långt i norr med en vision om ett bättre liv. Han är något av en fadersfigur för många i arken och är djupt respekterad, speciellt hos djuren. Har tagit över ansvaret för att ransonera vattnet från en motvillig Golgi efter stöd från de andra bossarna. Guran har ofta tankarna på praktiska problem angående arkens överlevnad. Byggandet av hus, förstärkande av murar, reparation av tak.

Magaluffe - Muterad Iguana
Djurförmågor: Svans, Giftig
Magaluffe börjar bli gammal men är fortfarande arkens bästa jägare, hans rundor blir dock färre och färre och numera alltid i sällskap med andra jägare så han kan lära dom om snaror och spår. Är djupt respekterad för sin kunskap och visdom. Verkar leta efter en efterträdare.
Last edited by Jumbojanne on Sat 23 Jan 2016, 20:26, edited 1 time in total.
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Tue 29 Dec 2015, 19:44

Första mötet kunde endast tre av fem spelare delta, dessa är Hans-Otto, Fröding och Paxus.

Spelarnas rollpersoner:

Hans-Otto
- En muterad mus och zonstrykare, gillar att gå klädd i mantel och pryder ansiktet med en stor mustasch. Drömmer om att få tag på ett fett vapen så han inger lite mer respekt. Mutationer: Liten och Nattsyn

Fröding - En muterad älg och Jägare. Lång och smal med stora horn, avslappnad personlighet. Drömmer om att döda den största besten. Mutationer: Insektvingar och Horn.

Paxus - Muterad lokatt och krönikör. Klär sig i trenchcoat och har sin smutsiga päls uppsatt i ett knippe långa dreadlocks på huvudet. Har ungefärlig kunskap om många ting men kan uppfattas som lite virrig av vissa. Drömmer om att ta över driften av gryningsvalvet. Mutationer: Blixtsnabb och Nattsyn.

Johnny M - Muterad människa och Fixare. Känd i arken som en riktig snygging och är arkbodegans vassaste korthaj. Går klädd i en utnött gammal grå kostym. Drömmer om att bli sin egen boss och bara fixa åt sin egen räkning. Mutationer: Sprinter

Furgus - Muterad Hund och Krossare. Extremt stor och raggig varelse som inte backar från en fajt. Har ett rykte i arken som en snubbe man inte muckar med och har därför blivit uppsökt av Johnny M som vill ha en livvakt. Dom båda har mot förmodan blivit bra vänner och Furgus följer numera Johnny M som verkar dra till sig fajter som en magnet. Drömmer om att hitta en värdig motståndare. Mutationer: Reptilsk och Stor.


Spelmöte 1:

På kvällen innan man ska ge sig iväg ut i zonen så sitter alla i Arkens bodega. Bartendern Dunk, en muterad orangutang med gott humör, serverar sprit i små plastglas medans Annakka går igenom färdrutten. Hon förklarar att det rör sig stora flockar med strykarhundar öster om arken, och i ruinstaden i söder så frodas Zongastarnas många klaner. Vägen måste alltså gå längs kusten. Det är inte så väldigt långt till Tivoli men hon räknar med att det kommer ta två-tre dygn i alla fall. Det beror på vilket humör Zonen är på, förklarar hon. Först ska expeditionen ta riktning mot Västra Zontornet. Väl där så får man gå i sydlig riktning tills man kommer till en gammal bro så man kan ta sig över till ön där Tivoli ligger. De ska ge sig av imorgon bitti, tidigt.

Alla samlas utanför den stora porten. Expeditionen som leds av Annakka består i övrigt av Zonstrykaren Hans-Otto, Jägaren Fröding, Krönikören Paxus, Nåjden som kallas Tankesmedjan och hans lärling Leska, Skrotskallen Tetris samt arkens korthaj och fixaren Johnny M och hans livvakt Furgus.

Från stora Vakttornet hörs en liten trumpetsalut medans porten rullas åt sidan. Först går färden mot sydöst och den stora vägen. Den är totalt nedlusad med fordonsvrak som är plundrade på användbarheter sedan länge, många motorhuvar förstärker Arkens murar. Fornfolket verkar alla ha velat lämna sina enorma städer samtidigt då fordonen står uppradade i två långa led, alla i samma riktning, så långt ögat kan nå. På andra sidan vägen är det inga fordon alls. Plötsligt hörs ett motorbrummande och innan någon riktigt hunnit reagera har en svartklädd figur susat förbi ovanpå en lika svart motorcykel. Hela expeditionen kastar sig i buskarna för att inte bli sedda och spionerar sedan storögda efter fartdåren innan man samlar sig och vandrar vidare. Det spekuleras i om resenären var på väg mot Tivoli precis som dom.

En timme senare hör Hans-Otto hur någon slamrar med skrot bakom krönet lite framöver. Han smyger fram och inser att det är två skrotletare från Arken som håller på med någonting vid ett bilvrak som står mitt i skogen. Den ena är en stor muterad orangutang som heter Luigi och den andra är en liten Schimpans som heter Einstein. Hans-Otto viftar till sig resten av gruppen och ropar ner mot skrotletarna. Dom blir mycket lättade när dom inser att det är deras Arkfränder som smugit sig på dom och inte nån bandit. Paxus tycker att det verkar som att Einstein döljer någonting när han säger att dom inte hittat något bra skrot så han pressar honom lite och får reda på att det ligger ett lik under bilen de skrotar med. Luigi blir märkbart upprörd över att Einstein avslöjar hemligheten men det är inget att göra åt. Einstein pekar under under bilen och mycket riktigt så kan man se någon slags vapen intill liket. Alla hjälps åt att flytta på bilen och Hans-Otto är snabbt på plats för att dra ut liket och vapnet som det har i sitt döda grepp. Det är ett spjutgevär, eller en harpun av något slag. Hans-Otto vill ha geväret och lyckas lura Einstein och Luigi att det inte fungerar och erbjuder sig att köpa det för fyra patroner. Aporna går med på affären då dom är desperata efter patroner att köpa käk för. Annakka tycker inte om att Hans-Otto luras men säger ingenting.

Efter ytterligare några timmars vandring i skogen så byter vinden riktning och med det så hörs ett rop på hjälp och hundskall. Paxus smyger fram för att kolla, det är en paddaktig mutant som står på taket av en liten bensinmack. Han har en lång pinne med en tröja fastbunden i toppen, han använder den som en flagga medans han ropar på nöd. Runt bensinmacken så springer ett tjugotal strykarhundar i stora cirklar. Paxus berättar detta för gruppen som genast misstänker att paddmutanten är Vild-Hasse, en skrytig Zonstrykare från Arken. Annakka blir lite halvnöjd, hon misstänker att han försökt hinna före dom till Tivoli för att sprida elaka rykten om Annakka då dom är fiender sedan länge. Fergus som också hatar Vild-Hasse tycker att dom ska lämna honom åt sitt öde. Leska fattar inte hur dom kan föreslå att dom ska lämna en av sina egna åt Strykarhundarna och Paxus håller med och tycker att dom ska angripa hundarna och försöka jaga bort dom. Annakka tycker det är för farligt och vill inte riskera någonting för Vild-Hasse som är en riktigt oskön typ. Ingen lyckas producera någon alternativ plan så man bestämmer sig för att lämna honom åt sitt öde och vandra vidare.

Det börjar komma Zonsmog med dom nya vindarna. Den är gulbrun och luktar väldigt fränt, ögonen tåras och det smakar surbeskt i munnen när man andas. Gruppen bestämmer sig för att försöka slå läger någonstans då man ändå inte kan se västra zontornet. De lyckas inte hitta någon riktigt bra plats men när mörkret faller så sitter alla ändå ihopkurande i ett ruinhus med tak över huvudet men bara tre väggar. Hans-Otto tar första vakten och medans han sitter och vakar så börjar det regna och blixtra. Han kan se hur en ensam zongast rör sig bland ruinerna en bit bort, den springer iväg när den märker att den är sedd. Hans-Otto väcker Annakka som säger att det antagligen inte är någon fara, om gastarna anfaller så är dom massvis och skulle inte visa sig för gruppen innan. Medans de pratar så dyker det plötsligt upp sex morrande byrackor. Dom håller sig precis utanför lägereldens sken men går plötsligt till attack. Hans-Otto skadeskjuter genast en av dom med sin harpun innan striden ens dragit igång på riktigt. Tre av hundarna kastar sig in bland sovsäckarna och försöker släpa med sig Leska ut i mörkret men de lyckas bara få med sig stora bitar av hennes sovsäck. Paxus vill skydda Leska till varje pris och lyfter upp henne på sina axlar. Fergus förintar en av hundarna med ett välriktat knytnävsslag innan resten hinner fly ut i natten.
Morgonen därpå så leder Hans-Otto vägen mot zontornet. Den går förbi hamnen i öst. Längs en gata så hittar han ett underligt lik. Han kollar lite snabbt och inser att den suttit här länge, men han har hört historierna om vandrande lik i arkens bodega så han vill inte gå nära trots att den verkar hålla ett litet fornfynd i sin hand. Tetris som blivit lovad att få ett fornfynd som betalning för resan låter sig inte stoppas, han går fram till liket trots gruppens varningar. Han sparkar till den men får ingen respons, liket verkar dött… Han tar fornfyndet som visar sig vara en kompass, en riktig dyrgrip.

Resan går vidare, Annakka förklarar att hon har ett gömsle här i närheten med lite krubb och vatten undangömt. Det är på vägen mot zontornet så alla tycker det låter som en utmärkt plan. Vädret är bra och färden går fort, när de kommer fram så ryter Annakka till. En Raggbest står och mumsar i sig hennes gömsle! Alla börjar genast röra sig bort men de hinner bara några meter. Tystnaden bryts av en gevärsknall från mycket nära håll vartefter en mänsklig skepnad med yvigt rött hår kastar sig ut ur buskarna. Efter henne kommer raggbesten med ett fruktansvärt rytande. Den kastar sig genast över Hans-Otto men lyckas inte göra någon skada på den lilla musen. Raggbesten förvandlas omedelbart från jägare till jagad och blir dödad av Fergus medans den försöker fly. Den rödhåriga kvinnan presenterar sig som Fransisca och förklarar att hon också är på väg mot Tivoli för att möta upp med sin kompanjon som väntar där. Hon är uppenbart ovillig att avslöja för mycket om bosättningen hon kommer från och ställer i sin tur många frågor om var expeditionen kommer ifrån och deras Ark. Paxxus är uppenbart misstänksam, han tycker Fransisca verkar skumm men säger inte emot förslaget att röra sig mot Tivoli tillsammans. Tetris viskar lite med Hans-Otto om att han inte gillar hur Fransisca tittar på flickebarnet Leska, han tycker att hon påminner om ett rovdjur men erkänner också att han aldrig varit så bra på att tyda folks avsikter. Fransisca säger att hon också sett motorcyklisten när det kommer på tal. Hon hade dock sett två personer totalt, dels en svartklädd med svart motorcykel och dels en med bruna kläder och lite skraltigare fordon.

Snart kommer gruppen fram till västra zontornet. Det är ett högt torn som ligger mitt på en stort fält med lågt buskage. I tornets topp häckar en stor flock med zonkråkor. Annakka säger att man borde slå läger i skogen en bit bort och alla håller med, det börjar skymma om någon timma. Efter att ha fått i sig lite krubb och vatten så bestämmer sig Paxxus och Fröding för att undersöka tornet lite närmare, Annakka varnar och säger att det vilar en förbannelse över det. Hon har aldrig varit in i det då en gammal vän försvann där, det var dock många år sedan nu. Äventyrarna låter sig inte hindras utan vandrar iväg ensamma mot tornet men när de är halvvägs framme så ser dom hur kråkflocken i tornets topp lyfter och börjar cirkulera några varv innan dom anfaller i en storm av svarta näbbar och klor.

De återvänder till lägerplatsen med ett präktigt Jaktgevär som Paxus hittat och sedan gett till Fröding då han faktiskt är jägare på riktigt. Tetris saliverar avundsjukt när han får se den mäktiga pjäsen. Efter att ha talat lite om pokerturneringen så berättar Fransisca att en av deltagarna i pokerturneringen kommer bli utvald att spendera ett år på havet med Silverfiskens besättning. Detta är nyheter för expeditionen och resultatet är vilda spekulationer om turneringsarrangörernas motiv. Ingen verkar vara särskilt lockad av tanken på att tvingas med ut på vågorna.

Dagen därpå så kommer gruppen fram till bron som ska ta dom till ön där Tivoli ligger. Precis när de kommer fram kan de se hur en brunklädd figur på ett skraltigt fordon svänger av bron på andra sidan och åker vidare i riktning mot Tivoli. Fransisca säger att det var samma som hon såg tillsammans med den svartklädda motorcyklisten.
Väl framme på ön så stöter gruppen på två jägare som presenterar sig som Niko och Frisken. Dom förklarar att dom jobbar för storjägare Freden. Fransisca flikar in att ryktet går över zonen om stordådet som är Tivolis jaktlag och att det alltid finns färskt kött att köpa där. Niko och Frisken låter sig smickras och säger att Tivoli bara ligger några kilometer i väst och önskar gruppen lycka till i Pokerturneringen.

Slut på möte 1
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4128
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Tue 29 Dec 2015, 22:58

Cool rapport, tackar!
Fria Ligan
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Sat 09 Jan 2016, 15:44

Det här mötet spelades söndagen 3e januari 2016.
Alla var med utom Paxus spelare som var tvungen att jobba.

Rollpersoner: Johnny M, Fröding, Hans-Otto, Paxus och Furgus.
Spelledarpersoner som ingår i arkens expedition: Annakka, Tetris, Tankesmedjan och Leska.


Möte 2 - Turneringen inleds
Expeditionen har efter några dagars zonfärd nått sitt mål. Utanför tivoli finns ett tältläger befolkat av små lurviga vita kaniner. Dom stirrar misstänksamt på gruppen när dom passerar förbi på väg mot entrén.

Innan man får komma in på området måste man registrera sig i luckan. Framför grinden står två bjässiga krossartyper med stora överkroppar och små huvuden. I luckan sitter en gammal getkvinna som förklarar reglerna. Alla patroner måste växlas om till poletter i enlighet med Andros dekret. Skarp ammunition är för farligt och opraktiskt som valuta. Alla fornfynd som ska säljas måste registreras hos Anti vid fyndtorget och varje gång ett fynd byter ägare måste en polett lämnas in där. För att vara på tivoli längre än en dag måste man bli medborgare vilket i praktiken inte verkar innebära mer än att man skriver upp sig på en lista.

Getkvinnan i luckan heter Fridolfina och tipsar gruppen om att de borde gå till kasinot ifall de vill vara med i pokerturneringen och till fyndhörnan om de vill registrera några fynd. pokerturneringens första runda spelas redan ikväll, klockan nio.

Direkt innanför grinden öppnar sig ett litet torg kantat av bås och tält. Fransisca ursäktar sig och säger att hon ska söka upp sin partner och försvinner in i vimlet. Plötsligt lyses toppen av Tivolis högsta torn upp av en strålkastare. I ljuset står en man klädd i kalsonger och en svart mantel pyntad med fjädrar samt en skatmask på huvudet. Han utstöter ett avgrundsvrål, spexar lite med manteln, och sprutar ut ett stort eldmoln från maskens näbb innan han kastar sig ut i ett halsbrytande dyk. Gruppen ser inte var han landar på grund av folksamlingen vid tornets fot men Furgus som stegar fram får se hur han kliver ut ur en liten balja med vatten och kraxar högt i triumf. Furgus vill ge honom en polett med stoppas av Johnny M som tycker det är slöseri.

Hans-Otto drar till handelsplatsen tillsammans med tetris för att registrera sina fynd, en harpun och en kompass. Det hela går smidigt men då det börjar bli mörkt har säljarna redan börjat packa ihop för dagen så dom rör sig också mot kasinot.

För att komma in på kasinot får man gå upp för en trappa längs en husvägg till en liten altan. Där uppe finns en dörr som vaktas av en likadan mutant som dom som stod utanför porten.

Kasinot har inrett i ett stort rum. På en upphöjd sektion av salen så finns ett stort bord avhängnat med band där pokerturneringen ska ske. Det sitter en gammal gubbe vid ett litet bord intill och sover. Här inne finns annars en lång bar och ett sammelsurium av bord, stolar och fulla gäster. De kan se en stor björn som sitter vid ett bord med en hel musfamilj. Fransisca sitter lite avskilt i ett hörn med vad som verkar vara hennes partner, en svartklädd man med svart hår och spetsigt ansikte. I baren står en stor muterad husky, hon verkar vara bartender då hon serverar sprit. Vid baren står också två snubbar, en svartklädd med machete i bältet och hängande, grön tuppkamm på huvudet och den andra brunklädd, lite kortare med smutsigt skägg och hår. Det verkar vara motorfolket som gruppen såg på vägen till tivoli.

Expeditionen sätter sig vid ett bord och bartenderhuskyn kommer fram och presenterar sig som Kasandra och flörtar lite med Furgus. Hon berättar att om man vill vara med i turneringen så måste man anmäla sig hos den gamla sovande gubben, han heter Timo.

Johnny M och Paxxus anmäler sig samtidigt som Hans-Otto och tetris ansluter till gruppen igen. Den gamla gubben pratar knappt hörbart men tar fem poletter av båda och tvingar sedan upp sina torra ögonlock för att syna deras ansikten.

Plötsligt så slås dörrarna till Kasinot upp och Skatmannen stegar in med självsäkra steg. Han sätter sig vid ett bord med fyra andra som välkomnar honom hjärtligt. Dom börjar genast skoja och skratta högt. Furgus knallar fram och blir inbjuden att slå sig ner, skatmannen bjuder på en grogg och presenterar sina vänner. Rödöga: en orangutang med ett knallrött öga, på huvudet har han en sliten hatt och ett par trasiga glasögon. Till höger om honom sitter Oivikki: en bred medelåldrers kvinna med röd mössa och oljerock, hon är kapten på Silverfisken. Slanger: en reptilman som jobbar med Skatmannen som akrobat. Kontro: En muterad man med stor käft fylld med spetsiga tänder, oklart yrke. Skatmannen frågar om Furgus ska vara med i turneringen till vilket Furgus svarar att nej det ska han inte, men hans kompisar ska och att han själv inte ens vet hur man spelar. Skatmannen och hans brokiga gäng lär Furgus spela poker.

Plötsligt hör gruppen hur dom två motormarodörerna i baren börjar skrika, den svartklädda drar sin machete och hugger våldsamt mot baren så den fastnar i träet samtidigt som han vrålar högt: “åh så bah satte jag macheten i huvve på han bah så här!!”. Den brunklädda ser lite obekväm ut när han inser att hela baren tittar åt deras håll men den svartklädda verkar helt omedveten. Korina springer genast dit och säger åt den svartklädda att om han ska hålla på och förstöra inredningen kommer han åka ut till vilket den svartklädda försvarar sig med att säga att han bara är passionerad och uttrycksfull när han berättar historier.

Hans-Otto, som fått i sig lite att dricka kan inte hålla sig och ropar ut “dumhuvud!” precis så högt så det hörs bort till baren. Den svartklädda reagerar omedelbart genom att slita loss macheten och svinga den i cirklar över huvudet. “Vem fan vare som sa nått!? Ingen muckar med KillerSlayer!!” Hans-Otto pekar på nåjden Tankesmedjan som sitter med vid bordet, han börjar genast börjar protestera högljutt med tydlig rädsla i rösten.

KillerSlayer låter sig inte luras och börjar tokrusa mot Hans-Otto, gissningsvis för att göra med hans huvud som han gjorde med bardisken. Älgen Fröding ser ut att vilja gripa in men lutar sig tillbaka istället. Då tar Johnny M ett steg fram och lägger ett krokben framför KillerSlayer så han snubblar och slår huvudet i en bordskant. Han hoppar sedan fram och lyckas med ett löfte om en drink lugna ner KillerSlayer som verkar uppenbart omtöcknad och lite generad. KillerSlayer pekar mot Hans-Otto och visar att att han ska dö genom att dra fingret över sin egen hals. Sen avslöjar han för Johnny M att han tänker försöka döda Hans-Otto efter turneringen, uppenbart omedveten om att Johnny är polare med Hans-Otto. Den brunklädda verkar mest vilja sjunka genom marken och säger inte ett ord.

Tankesmedjan meddelar för gruppen att han inte orkar bli så illa behandlad längre, han tycker att han förtjänar lite respekt och att Hans-Otto uppenbarligen är helt sjuk i huvudet och han skulle uppskatta om resten av gruppen kunde skaffa sig en ryggrad och säga emot nästa gång. Tankesmedjan säger att det kallas vuxenmobbing och att mobbing inte är på skoj och faktiskt kan vara jättefarligt. Sen tar han med sig Leska och drar. Ingen verkar bry sig riktigt.

Johnny M inser att om han ska vara med i en pokerturnering måste han ha röka, helst av den forntida sorten. Han får en aning och rusar ner till fyndmarknaden innan dom stänger för kvällen. Han lyckas få tag i en gubbe som säljer honom fyra forntida rökpinnar för en polett och två krubb. Han går nöjt tillbaka till kasinot och anländer precis i tid till att turneringen börjar.

Alla deltagare synas noga av Timo som bara verkar kunna ha ögonen öppna i någon sekund åt gången, han verkar vara så gammal att han kan dö när som helst. Kring pokerbordet sitter till slut tolv spelare: Rubbiten Flink, Rubbiten Tosca, Trollkarlen Skatmannen, Orangutangen Rödöga, En av björnens muskompisar som heter Esteban de Riviera, Motormarodöreren KillerSlayer, Motormarodören Steffe, Den rödhåriga kvinnan Fransisca, Den muterad sköldpaddan Jacksson 22 och en muterad vädur som heter Kalle Klas samt Johnny M och Paxus.

Spelet pågår i två timmar tills Rubitten Tosca får slut på marker och åker ut. KillerSlayer, Rubbiten Flink och Johnny M utmärker sig genom mycket sofistikerat spelande och Flink kommer fram och snackar lite med Johnny medans Kasinot ska stänga. Tydligen så lyder Flink under löjtnant Gryna och bor ute i lägret med dom andra rubbitarna. Gryna litar tydligen inte på att hon ska få tillbaka sina patroner efter att hon växlat dom mot poletter så därför måste dom ha läger utanför porten. Flink tycker att det verkar spännande att bli utvald att följa med ut på havet men säger att dom antagligen kommer välja någon som är större och starkare han själv.

I folkvimlet som är på väg ut från kasinot får gruppen syn på dom två jägarna de träffade dagen innan. Niko och Frisken har dock sällskap med en enorm skäggig man och en kortare, hårlös typ med knölig skalle. De hälsar kort och gratulerar Johnny för det goda spelandet. Den store mannen presenterar sig som Storjägare Freden och den mindre som Jerry. Gruppen frågar om hur det är med sovplatser häromkring och får till svar att det bara är att slå upp tält hur man vill så länge man inte blockerar någon stor gata eller liknande.

Gruppen ger sig ut och bestämmer sig för att slå läger vid skrothögarna i Tivolis sydvästra hörn.

Paxus inser plötsligt att Tankesmedjan och Leska inte synts till sedan dom stack från kasinot innan turneringen började och drar ut och letar efter dom. Fröding hakar på. De hittar efter en halvtimma Leska och Tankesmedjan i ett hörn vid gycklarnas torg tillsammans med Fransisca och hennes partner som presenterar sig som Makreon. De samtalar lite kort innan Makreon ursäktar sig och Fransisca följer med honom. Tankesmedjan talar gott om Fransisca och Makreon på vägen tillbaka, de var tydligen mycket intresserade av hans astrologiska experiment.

På natten hör Furgus ett skrik nere vid hamnen men efter att ha väckt både Annakka och Hans-Otto utan att dom visat intresse bestämmer han sig för att kolla in det ensam. Han smyger ner till hamnen och ute på en av bryggorna hittar han en sliten brun hatt. Den har några blodfläckar på sig och han hittar också några orangea hår. Furgus drar tillbaka till lägret och visar hatten för resten av gruppen. Ingen känner igen den men man bestämmer sig för att de ska lämna hatten till Anti i luckan på fyndtorget imorgon.

Leska och tankesmedjan använder morgontimmarna till att fråga runt om stjärnfallet förra sommaren medans resten av gruppen går till fyndplatsen. Krossaren som vaktar dörren till Fyndhörnans kontor tar emot hatten och säger att han ska ge den till Andros och hälsa från Johnny M och Furgus.

Hans-Otto kollar runt på fyndplatsen men hittar inget han gillar. Tetris byter sin kompass mot en flaska parfym. Johnny M har funderat lite och har bestämt sig för att försöka giftmörda KillerSlayer. Han verkar uppenbarligen helgalen och superfarlig, det skulle dessutom inte skada att minska konkurrensen i turneringen. Han gör det han gör bäst och lyckas snoka upp en gammal gumma som säljer en påse gift till honom under förevändningen att det ska användas till att döda skadedjur men Johnny misstänker att gumman fattar vad han har i kikaren.

Av en slump stöter Johnny på Steffe, KillerSlayers brunklädda motormarodörkompis. Han är upprörd över att han inte kan få tag på någon bra olja och när han äntligen hittat en gubbe som vill sälja en kopp så kostar det skjortan. Johnny som är en slug typ lyckas pruta till sig oljan och ger den till Steffe som blir mycket glad. Johnny och Steffe blir ganska bra polare och Steffe förklarar att han hatar KillerSlayer. Han ställer alltid till med problem, har ingen impulskontroll och dessutom är hans motorcykel snabbare än Steffes. Steffe förklarar vidare att KillerSlayer dödade den snabba motorcykelns förra ägare och Johnny antyder då att Steffe kanske borde döda KillerSlayer. Steffe verkar halvpositiv till idén men förklarar att det inte är möjligt då KillerSlayer är för bra på att slåss. Johnny förklarar att det kanske finns andra sätt att döda någon men säger inte så mycket mer än så innan dom skiljs åt.

Utanför Kasinot är det bråk, Rubbitarna står i en klunga utanför dörren och deras ledare verkar ha ett hett samtal med bartendern Korina. Rubbitarnas ledare Gryna verkar extremt upprörd och slänger ur sig massa anklagelser om att turneringen är riggad så enbart muterade människor ska kunna vinna. Tydligen har orangutangen Rödöga försvunnit under natten och det är nu snack om att skjuta upp turneringen ett dygn. Johnny M drar sig till minnes att Rödöga haft en sliten läderhatt likt den Furgus hittade. Korina säger att Gryna kan ta sitt folk och sticka, dom är inte välkomna in i kasinot om de ska ställa till med bråk. Gryna ger sig av och gruppen går in i kasinot. Stämningen där inne är låg och de får inte reda på så mycket mer än de redan vet. De uppmanas komma tillbaka innan nio utifall att turneringen blir av trots allt.

Furgus köper lite käk från ett av stånden på gycklartorget när han blir tipsad av en liten mus att han borde brottas med Björnen Björne, vinner han får han tillbaka dubbla insatsen. Furgus satsar två poletter och Johnny M två till så det totalt blir fyra poletter. Fighten sker i ett litet tällt och är över på kort tid. Furgus är så mäktig att han genast sänker den enorma björnen med två välriktade anfall. Furgus får åtta poletter och ombeds diskret att aldrig återvända. Björne tackar för en god match och verkar inte ha tagit illa vid sig. Furgus har blivit omtyckt av åskådarna, många kommer fram och gratulerar till segern. Plötsligt dyker en liten pojke med grå hud upp. Han säger att han har ett medelande från Andros till Furgus och Johnny M. Ingen av dom kan läsa så Paxxus får ta brevet och läsa högt.

“Medborgare: Då ni just anlänt till denna fredens oas är sannolikheten låg att ni redan blivit korrumperade. Ni verkar pålitliga och kloka. Hatten ni lämnade in hörde till en medborgare som gick under namnet Rödöga. Denna medborgare har försvunnit spårlöst och dessvärre är han inte den första. Det verkar finnas upprorsmakare ibland oss. Kom till mitt kontor om ni är intresserade av att hjälpa mig. Jag lovar att göra det värt mödan.”

Alla beger sig genast till Andros kontor vid Fyndtorget. De blir insläppta utan ord och får passera ytterligare en dörr innan de kommer in i Tivolis heligaste. En manskepnad klädd i en stor rock står lutad över ett bord med ryggen mot rollpersonerna. När han hör att det kommer gäster så vänder han sig om visar sig. Han är en silverblank robot-man med uttryckslöst ansikte och röda lysande ögon. Hans röst verkar komma från luften då hans mun inte rör sig alls när han talar.

Andros förklarar att medborgare försvunnit spårlöst sedan en och en halv månad tillbaka och att detta bara kan bero på att uppror har tagit fäste i hans domän. På frågor om var han kommer ifrån och vem han är svarar han enbart att han är Andros och att han har kommit från himmlen för att hjälpa, mer kan han inte säga. “Vad mer behöver ni veta?” frågar han retoriskt. Tydligen så inventeras medborgarna varannan månad och det är en hel vecka tills dess. Andros kan inte vänta så länge så han ber Gruppen att fråga runt bland medborgarna på Tivoli för att få reda exakt på vilka som saknas samt när och var dom försvann. Som belöning ska de få en valfri tjänst i utbyte, men Andros antyder också att han har tillgång till väldigt mycket patroner, käk och annat. Gruppen verkar närmast hedrade och tackar omedebart ja.

Paxus tycker Andros verkar bete sig som en statsminister, någon slags forntidsboss han läst om i gryningsvalvet. Hans-Otto och Johnny M vill dra till Rubbitarna och fråga dom om de sett eller hört någonting. Resten drar till kasinot.

Hos rubbitarna träffar de Gryna. Gryna är misstänksam mot Johnny M men Hans-Otto förklarar att han är cool. De kommer överens om att djurmutanter måste hålla samman och att de ska varna varandra om de hör någonting ytterligare. Gryna vet bara om ett annat försvinnande än Rödöga och det är hunden Kornblå som tydligen jobbat som assistent på skjutbanan. På vägen tillbaka in i tivoli ser Hans-Otto att någon sitter i buskarna och spanar på dom, han och Johnny börjar genast rusa dit för att försöka fånga spionen men när de kommer fram har han försvunnit in i vegetationen. Det ser ut som att han suttit i busken länge då marken är rejält nertrampad. Förbryllade återvänder de till kasinot.

Resten av gruppen har redan sonderat klientelet av dagdrickare som hänger där. De har fått reda på att Skatmannens gamla assistent, fåret Jonken, försvann efter en blöt kväll för en månad sedan. De får också reda på att både Rödöga och Jonken bodde i små skjul vid skrothögen, nära där de själva slagit läger.

Senare vid skyttegalleriet träffar de Emilia, en fiskig mutanttjej med glatt humör. Efter att Johnny skjutit ner en zongast i en balja med vatten och vunnit fyra schyssta köttkonserver får de veta att Kornblå försvann när han var ute och plockade svamp, han gick alltid samma tur förbi jaktstugan och sedan västerut i en sväng tillbaka till Tivolis entre. Det ska tydligen finnas en stig.

Gruppen återvänder till sitt läger för att undersöka Jonken och Rödögas gamla boningar.

Slut på Möte 2.
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Mon 11 Jan 2016, 18:13

Detta möte spelades på söndagen den 10e januari.
Spelare: Furgus, Johnny M, Paxus, Hans-Otto, Fröding.
Spelledarpersoner från Arken: Annakka, Tetris, Tankesmedjan, Leska, Vild-Hasse.

Möte 3 - Freden

Efter att ha talat med Emilia om Kornblås försvinnande så bestämmer sig gruppen för att vandra Kornblås Svamprunda, först stigen från entrén mot jaktstugan och sedan vänder man tillbaka fast lite mer norrut så man kommer till Storsten, sedan söder och tillbaka till entrén. De lämnar Tetris, Tankesmedjan och Leska att vakta lägret. Det är bara några timmar kvar tills mörkrets inbrott och att pokerturneringens andra runda startar.

Färden längs stigen är händelselös och gruppen når fram till Jaktstugan. Den ligger en bit ut på en stenig halvö med lite buskar och några träd samt en brygga med en förtöjd liten eka. Det ryker ur skorstenen och gruppen börjar bli hungrig varför man bestämmer sig för att titta in och kolla läget. Efter att ha knackat på dörren så blir de insläppta av Storjägare Freden själv. Stugan är en enkel enrummare med några bord och stolar samt ett litet enkelt kök där en gryta kokar över öppen eld, i ett av stugans hörn finns en stor trälucka i golvet. Väggarna är dekorerade med jaktspjut och gevär samt åtskilliga troféer Freden bjuder på käk och lite sprit för en polett per person och berättar några rövarhistorier. Jägarna Niko och Frisken sitter vid ett bord och spelar någon form av tärningspel med varandra. Fröding som är jägare kan inte hjälpa att notera att jaktstugan saknar slakteri till vilket Freden svarar att dom slaktar villebråd nere i källaren så det inte ska vara så blodigt och jävligt uppe i stugan. Fröding frågar om han får kika in och kolla då han själv är jägare men Freden verkar ovillig och försöker byta samtalsämne så Fröding släpper den idén.

Freden frågar lite om turneringen och vad de tänkt göra om de blir valda av Oivikki att gå med i Silverfiskens besättning. Han har hört att det var en riktigt kompetent typ de blivit av med. En handlingens man som var både snabb och stark och klok. Efter ett tag kommer det fram att han pratar om sig själv och alltså ingått i Silverfiskens besättning men hoppat av efter att ha tjänat sitt år. Han blev själv vald i en turnering som den som anordnas här på Tivoli nu. Han berättar att Silverfiskens besättning är bra folk, goa gubbar, förutom Oivikki som visserligen inte är gubbe, ett plus i Fredens bok, men hon är lite för surmulen och seriös för hans smak.

Efter att ha tackat för sig så tar gruppen förväl av jägarna och ger sig av vidare längs Kornblås svamprutt med riktning mot Storsten. Alla är överens om att Freden verkar vara en skön typ men att det är något skumt med den där luckan han inte ville visa.

Vid storsten så hittar Paxus en blå kofta i buskaget. Den är fuktig och har börjat ruttna lite, den verkar ha legat ute ett tag. Plötsligt hörs det knak i skogen och alla gör sig redo för det värsta när en Paddmutant kommer kutandes en bit bort. Han stannar och tittar på gruppen och gruppen tittar tillbaka. Det är Vild-Hasse, den paddiga mutanten de lämnat i sticket vid bilmacken första dagen på resan. Han verkar väldigt skärrad, blöt och trasig men verkar ändå försöka spela kylig och tuff. Gruppen vet att han och Annakka är gamla fiender och är därför lite avvaktande men frågar tillslut vad som står på. Johnny M inser direkt att Vild-Hasse inte säger sanningen när han påstår att han alltid reser på det här sättet, blöt och trasig utan packning… Vild-Hasse släpper då på fasaden och förklarar att han blivit anfallen när han skulle slå upp läger. Han hade lyckats ta sig ifrån Strykarhundarna när Zonsmoggen kom. Hundflocken skingrades och han smög iväg. Han hade just slagit upp sitt tält och skulle steka en smarrig zonkorv över elden när han blev beskjuten från skogen. Kulan missade och gjorde bara hål i kragen, men Vild-Hasse fattade vinken och började springa utan att tänka på att han lämnade alla sina saker vid tältet. Sen sprang han hela vägen tills han träffade på gruppen vid Storsten. Alla tycker lite synd om Vild-Hasse, trots att han är en skrytig viktigpetter. De hjälper honom tillbaka till Tivoli och lägerplatsen samt ger han lite krubb. De förklarar läget för Tankesmedjan, Tetris och Leska.

Det är fortfarande en timma kvar tills pokerturneringen ska börja så man bestämmer sig för att kolla in Rödögas lilla skjul då det ska ligga alldeles intill där de slagit upp sitt läger själva. Skatmannens assistens Jonken som också försvunnit ska också haft ett skjul där i närheten. Annakka säger att hon ska stanna vid lägret, hon verkar inte riktigt lita på att Vild-Hasse inte ska ställa till med problem.

Efter att ha frågat sig fram till Rödögas skjul så går Paxus fram och knackar på dörren och kliver in med ett “Hallå!”. I samma ögonblick som han öppnar dörren så hör han ett kraschande och ser hur en lång ödlesvans smiter ut genom fönstret på skjulets baksida. Han skriker genast till sina vänner att jaga efter, själv stannar han i skjulet för att leta ledtrådar.

Johnny M som har sprinterben jagar ikapp ödlemannen och tacklar honom till marken. Fröding flyger upp en bit i luften med sina vingar så han kan följa dom med blicken och visar sedan Hans-Otto och Furgus vart jakten tog vägen. Efter en lång brottningsmatch i den leriga marken så hinner Fröding, Hans-Otto och Furgus ikapp, men inte före att Johnny Ms kära kostym blivit helt förstörd av all lera.

De plockar upp ödlemannen och bär tillbaka honom till Rödögas skjul för ett litet förhör. Inne i stugan muddrar dom ödlemannen och hittar en fin kniv, ett paket med tobak och en trasig guldklocka, allt stulet från skjulet. Ödlan förklarar att han hört att Rödöga försvunnit och tänkte passa på att kolla om han hade några fina saker. Furgus säger att han känner igen ödlan från gycklartorget, ödlemannen säger att han jobbar som akrobat där. Då ödlan bara var en simpel tjuv släpper dom honom lös utan att ens fråga vad han hette.

Medans resten av gänget jagade ödlemannen så rotade Paxus igenom Rödögas prylar och hittat en lapp bland bråten. Han läser upp den för resten av gruppen.

“Bästa Rödöga, om ni är intresserad av att vinna turneringen har jag, tack vare en särskild förmåga, möjlighet att läsa av era motståndares kort. Möt mig vid den lilla bryggan efter mörkrets inbrott.”

Alla är överens om att detta är en ledtråd men hinner inte fundera så mycket mer innan de måste dra till kasinot för att spela poker.

Efter några rundor så får Motormarodören Steffe slut på marker i samma runda som musen Esteban, de åker ut ur turneringen båda två. Johnny M drar riktigt dåliga kort men lyckas bluffa med stor framgång.

Efter att spelet avslutats så blir det eftersnack och krök. Hans-Otto, Paxus och Johnny får kontakt med jägarna igen som suttit och tittat på spelet. Freden gratulerar till gott spel och bjuder på dricka och berättar rövarhistorier om hur det var ute på havet med Silverfisken. Han berättar om Röt-ödlan, en fruktansvärd varelse, större än man kan tänka sig. Freden säger att de misstog ödlan för en ö, mitt i havet, och hade gått iland och gjort upp läger och inte insett sitt misstag förrens ödlan börjat reat sig och nära nog kapsejsat Silverfisken och hela besättningen. Han säger att när vinden ligger på från öster kan man ibland höra den yla om nätterna.

Furgus, som börjat tycka riktigt illa om Skatmannen bestämmer sig för att ta reda på vad som döljer sig under skatmasken. Han glider upp bakom Skatmannens rygg där han sitter vid ett bord och ölar med två andra deltagare från turneringen. Skatmannen märker att någon är bakom honom men Furgus är snabbare och rycker av masken och håller den sedan högt i luften. Skatmannen börjar yla och försöker dölja ansiktet så gott han kan medan han desperat greppar efter sin mask. Skatmannen verkar vara en helt vanlig snubbe, han skelar lite på ena ögat men annars ser han normal ut. Furgus blir besviken och ger tillbaka masken till Skatmannen som tar den i famnen och rusar ut ur kasinot med gråten i halsen. Furgus får en del sura blickar och kommentarer. Han inser att Skatmannen nog hade ganska många vänner häromkring, men gjort är gjort.

Hos Jägarnas bord kommer samtalet in på Andros. Jerry, den lilla flintskalliga jägargubben, säger att han var här när Andros nedsteg från himlen. Han beskriver hur natten lystes upp av en eldkvast som störtade i vattnet precis här utanför. En våldsam flodvåg spolade över Tivoli direkt efter det, Jerry säger att det var för att tvaga parken från all smuts. Sedan hade han stigit upp på stranden, vandrande upp ur det mörka vattnet. På den tiden bodde två klaner av zongastar i Skrotparken, som Tivoli kallades då. Dom två klanerna krigade våldsamt och regerades av två mäktiga hövdingar. Andros sökte genast upp dom och dräpte dom båda med sin brinnande blick och har regerat över klanerna sedan dess. Till en början syntes han ofta ute på gatorna, gav order och röjde upp bland skroten, men allt eftersom har han dragit sig tillbaka och nu syns han i princip aldrig till.

Hans-Otto får en idé. Det är en halvtimma kvar tills att Kasinot stänger för natten, och alla jägarna är här. Han viskar till sina polare att han tänker dra till Jaktstugan och kolla vad som finns inne i luckan. Johnny M distraherar Jägarna under tiden medans Fröding, Furgus och Hans-Otto smiter ut i mörkret. De drar ut via hamnen och växlar inte ut några patroner via entrén för att vara diskreta. Bäst att inte lämna några spår om de blir upptäckta.

Paxus stannar med Johnny M och tjatar med Jägarna innan kasinot stänger ner efter en dryg halvtimma. Då drar Johnny M till lägret och Paxus tänker att han ska försöka hålla koll på sina polare genom att klättra upp i det höga tornet nere i hamnen.

Hans-Otto, Furgus och Fröding kommer fram till stugan. Månen är dold av ett tjockt molntäcke och skogen är beckmörk men Hans-Otto ledde vägen utan problem med sin nattsyn. De kan se hur det mot förmodan verkar vara någon hemma i stugan, svaga strimmor av ljus syns kring ytterdörren och från skorstenen kommer det rök. De funderar en liten stund på vad de ska göra tills Furgus får slut på tålamod och knallar fram och knackar på. “Vem där?” frågar en röst, “Vem är du själv?” frågar Furgus tillbaka. Efter lite fram och tillbaka i den stilen så slutar personen inne i stugan att svara så Furgus beslutar att bryta ner dörren. Det borde vara minst en kvart kvar tills att Jägarna kommer hem. Dörren var bättre reglad än Furgus räknade med. Efter två försök bryts den dock ner med ett enormt knakande, men inte utan att Furgus skadat sig något i processen. Han snubblar in i stugan och möts direkt av ett spjut. Furgus fångar stöten med sin sköld och inser att det är Ödlemutanten de fångade vid Rödögas skjul som försökt döda honom.. Han skriker av ilska när Furgus fångar spjutet. Fröding ser sin chans och rusar in i stugan med sina stora älghorn framför sig. Tre sekunder senare är både jaktstugan och Fröding täckta av ödleblod. Ödlemannen rister i chock och tar sig om halsen. Mörkrött blod forsar fram mellan hans fingrar. Furgus tycker situationen är mycket lustig men påminns av Hans-Otto varför dom är där. Furgus och Fröding drar upp luckan och går ner i djupet längs en brant trappa. Hans-Otto försöker först gömma liket men inser att det inte är någon idé då det är blod överallt. Han beslutar att bara hållla utkik.

Nere i källaren finns mycket riktigt ett slakteri. Det är ett litet rektangulärt rum med tre slaktbänkar och massa krokar med kött som möras. Längs rummets ena kortsida leder en trappa upp till stugan och på rummets ena långsida öppnas en korridor eller tunnel. En bit in längs korridorens sida finns en dörr och långt fram, där korridoren slutar, en till. Furgus som är hungrig och lätt distraherad börjar genast fylla sin ryggsäck med kotletter, korvar och stekar. Det finns hur mycket som helst. Fröding sneglar in i korridoren och går fram och känner på alla dörrar. Dom är låsta båda två, men när han drar i handtaget till dörren på korridorens långsida så tycker han sig höra någonting där inne. Han får dock inget svar när han ropar in.

Plötsligt så väser Hans-Otto att han ser facklor i skogsbrynet, det verkar som att jägarna är på väg tillbaka. Då Furgus och Fröding inte verkar komma upp på en gång springer han själv ut ur stugan och gömmer sig i ett gäng buskar nära vattnet. Furgus och Fröding tittar på varanda och verkar få samma tanke, de måste veta vad som finns bakom dom låsta dörrarna. Furgus börjar försöka tackla ner dörren mitt i korridoren där Fröding hörde livstecken. Efter några försök så bryts dörren ner men inte utan att Furgus skadat axeln rejält.

Där inne, i mörkret ser de ett gäng burar och i två av dom ligger ihopkrupna och svaga varelser. Det är två grävlingar som tittar på Fröding och Furgus med stora ögon fulla av fruktan. Det luktar fruktansvärt illa och både Fröding och Furgus tar illa vid sig av den hemska synen. De försöker bryta upp burarnas lås men hinner inte långt innan de hör Fredens rungande stämma “Åh herre… Slanger! Vad i helvete… Frisken, kolla källaren, nu!”

Fröding och Furgus inser att dom är fångade. De hör fotsteg i trappan och Fredens röst: “Kom fram, det finns ingenstans att fly”. Fröding bestämmer sig för att försöka reda ut situationen med diplomati och stegar självsäkert fram för att fråga “Vad fan är det ni gör här nere egentligen!?” men hinner inte avluta sin fråga innan Freden och Frisken svarar med sina gevär. Fröding sargas svårt så Furgus rusar fram för att nita Freden men Freden är stor och stark och Furgus skadad från all dörrar han brytit ner. Det sista Furgus ser är Fredens breda, skäggiga flin innan han blir träffad rakt i synen av en gevärskolv.

Fröding möter Fredens blick och känner hur han fylls av avgrundsdjupa fruktan och tvivel. Han skulle aldrig ha brytit sig in här inser han, detta är det sista misstaget han kommer göra i livet. Han faller på knä och bönar och ber, men Freden känner ingen nåd…

Hans-Otto som smugit sig fram till stugans dörr för att hjälpa sina vänner hör Fredens röst nerifrån källaren, “Allt lungt här nere! Stäng dörren!”. Hans-Otto inser att hans vänner måste råkat riktigt illa ut och att han kanske är ensam kvar. Någon måste berätta vad som hänt för resten av gruppen. Han ska just till att ränna ut i skogen när han hör en röst bakom sig “Boss! Det är en till häruppe!” Jerry har sett honom i ljuset från stugan och kastar sig ut medans Hans-Otto börjar rusa mot skogen. Efter att ha brottats med Jerry en liten stund och undvikit några salvor från Freden och resten av Jägarna lyckas han fly ut i mörkret… Han måste hinna tillbaka, han måste varna sina vänner.

Slut på Möte 3
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Sat 23 Jan 2016, 18:48

Rollpersoner: Hans-Otto, Johnny M, Paxus, Tesla och Hanno

Möte 4 - Rubbit

Skottlossningen vid jaktstugan ekar i natten och hörs ända till Tivoli. Paxus som varit uppe i det södra tornet berättar att han sett en mystisk figur springa över gycklartorget ut genom entren och vidare upp i skogen längs stigen mot jaktstugan. Han hade en hatt och var mörkt klädd. I lägret bestämmer sig Johnny, Paxus, Annakka och Tetris för att försöka springa och hjälpa kamraterna i stugan men när de kommit ut från Tivoli möter dem Hans-Otto i skogen. Han har sprungit hela vägen och berättar genast vad han sett. Hur Freden och Frisken vandrat ner i källaren innan skjutandet började och hur Freden ropat att allt var lungt innan han kommit upp igen. Han tror att Fröding och Furgus råkat riktigt illa ut och vill prata med Andros.

När Andros får höra Hans-Ottos berättelse bestämmer han sig för att personligen gå till jaktstugan för att prata med Freden och se vad som finns nere i källaren. Johnny, Hans-Otto, Paxus, Tetris och Annakka följer med.

Det är mörkt i jaktstugan när de kommer fram och helt tyst förutom vågornas skvalp mot stranden. I vattenbrynet ligger en mörk skepnad halvt i vattnet. Johnny går fram och kollar medans Andros vandrar vidare mot stugan. Det är Jerry som ligger på mage med ansiktet under vatten. Det verkar som om han drunknat. Hans-Otto går in i stugan och Johnny följer efter. Ödleliket som Freden kallade Slanger verkar ha flyttats, Andros är redan på väg ner i källaren. Det är mörkt och kallt i stugan. Dörren verkar ha stått öppen ett tag. Hans-Otto och Johnny samlar mod och går ner genom luckan. De möts av ett fuktigt, stinkande mörker. När de kommer ner för trappan och ögonen vant sig lite vid ljuset får de veta var Slanger flyttades. Han och Furgus är upphängda på krokar, Furgus är halvt slaktad. Fröding sitter på en stol och verkar ha blivit skjuten i huvudet. På marken ligger mördarna Niko och Frisken i en blodig hög. Det ser ut som om de varit i färd med att slakta Furgus lik när de plötsligt börjat hugga i varandra med slaktredskapen. Det hela är så gräsligt att Hans-Otto storknar och stapplar upp för trappan och kräks på golvet i stugan. Johhny som hör hur Andros bryter upp en dörr en bit längre in i tunneln samlar sig och går vidare. I slutet av tunneln kan han se Andros skepnad titta in mörkret bakom dörrhålet. Lukten blir värre och värre ju närmare han kommer. I korridorens sida är en dörr till, han tittar in och ser två muterade krakar med smutsig päls och stora ögon. Båda sitter i små burar och säger ingenting utan verkar inte kapabla till mer än att skaka av skräck. Andros går tillbaka genom tunneln, på väg ut. Johnny frågar vad som finns bakom dörren och svaret gör honom vimmelkantig.

“Slaktavfall”

Mot bättre vetande stapplar han fram och tittar in i mörkret och möts av en avgrund fylld med ruttnande likrester. Bland sörjan hinner han se vad som måste varit Rödögas huvud innan det hela blir för mycket för honom också. Han har aldrig känt ett sådant behov efter frisk luft…

Utanför stugan ser gänget hur Hans-Otto stapplar ut , likblek och andfådd, ingen vågar fråga vad han sett. Till slut kommer Andros ut, och sedan Johnny. Andros stegar fram till Jerrys lik, slänger det över axeln och går fram till stugans port. När han är där så slänger han in liket i stugan och tar några steg tillbaka.

Med blicken fäst på stugans port avfyrar Andros utan förvarning två illröda ljusblixtar som genast sätter fyr på stugans inredning. Han vänder sig om och tittar på gruppen med sina röda lysande ögon. Johnny frågar vad Andros håller på med, såg han inte att det var två levande mutanter kvar där inne? Andros säger iskallt att dom är “oviktiga” och att han inte vill lämna fler lösa trådar än han måste. Med den brinnande stugan bakom sig förklarar Andros att inga fler, under några omständigheter, kan få reda på vad som som hänt här ikväll och att vi aldrig kommer tala om det igen. Hans brinnande blick vilar lite extra länge på Hans-Otto och Johnny som varit nere i källaren och sett sanningen om var stånden på Tivoli fått sitt kött ifrån.

Hans-Otto frågar Andros vad han tror hänt med Freden och hans kumpaner, har Freden dödat dom allihop? Andros svarar att han tror det här är en psimutants verk. Det finns få andra förklaringar till att Jerry skulle dränka sig själv och att Niko och Frisken skulle döda varandra. Han tror inte att Freden själv är så mäktig. Han har vetat att Freden är muterad men inte hur.

Gruppen ser frågande ut så Andros förklarar vidare att det huvudsakligen finns två sorters mutanter. Djuriska och mänskliga. Dom mänskliga kan delas in i två underkategorier, de fysiskt muterade och de psioniskt muterade, det finns dock sällan tydliga gränser och kategorierna kan gå in i varandre en del. Han förklarar att de rent psioniska mutanterna är svårast att sammarbeta med. De har ofta tendenser till megalomani, paranoid schizofreni och förföljelsemanier bland mycket annat. Dom är mäktiga och svåra att förutse.

Gruppen vet att dom är mutanter sedan tidigare men blir ändå lite tagna av det Andros berättar. Sen drar de tillbaka till Tivoli innan stugan blir övertänd. Elden lär synas från Tivolis hamn.

Gruppen återförenas med Tankesmedjan, Vild-Hasse och Leska i lägret. Dom har många frågor men får inte förstå mer än att Furgus och Fröding är dödade av Freden och att Andros oskadliggjort jägarna.

Dagen därpå vaknar gruppen upp. Hans-Otto, Paxus och Johnny vill dra till Silverfisken och ställa lite frågor om Freden. De ska just dra från lägret när de ser tre personer de känner igen från Arken. Det är Tula, Hanno och Tesla. De är en trio som brukar vara ute i zonen ibland. Tula förklarar att de var ute på pryljakt när Annakka kommit tillbaka till Arken. De hade gått längs vattnet, nordväst från arken och hittat lite prylar som de nu tänktbyta bort på Tivoli istället för i Arken då de hört ryktena om vad Annakka sett. Dessutom vill de slippa risken att Golgi får reda på att de hittat tuffa prylar. De blir mycket besvärade av att höra om Fröding och Furgus död, men blir glada av att höra om hur mördaren blivit serverad rättvisa av Andros.


Johnny, Paxus och Hans-Otto ursäktar sig och rör sig mot Silverfisken medans Tula, Hanno och Tesla rör sig mot fyndplatsen för att kolla vad de kan byta mot sina prylar.

På däcket till Silverfisken står en stor skäggig, svartmuskig man som presenterar sig som Joosep. Han är en bullrig karl men ganska trevlig, han har bara positivt att säga om Freden. Efter någon minut sticker en långsmal herre upp huvudet ur en lucka på båten och presenterar sig som Pekka. Han håller med Joosep men fyller i att Freden och Timo aldrig kommit överens. Han säger att Timo har blivit lite lustig i huvudet med åren och anklagat Freden för att ge honom mardrömmar. Om de vill snacka med Timo ska de gå till kasinot. Där borde Oivikki hålla hus också.

Hanno ger sig ut och utforskar Tivoli lite på egen hand när han märker hur en mystisk person iaktar honom. Han går förbi men kvinnan går ikapp honom och presenterar sig som Neutrina. Hanno kan se hur hon är helt flintskallig under huvan hon täcker huvudet med. I ansiktet har hon tatuerat symmetriska linjer i ett udda mönster. Hon frågar om Hanno sett en rödhårig kvinna här på Tivoli. Det ska vara en gammal vän till henne som hon letat efter länge. Hanno svarar att han inte vet någonting, han har bara varit på Tivoli i några timmar. Neutrina tackar ändå och de skiljs åt. Hanno tänker inte så mycket mer på det hela tills han kommer till Kasinot för att möta upp sina vänner. Vid ett bord en bit längre lägger han märke till hur en huvbeklädd person sitter ensam, han får en mystisk känsla och tittar lite närmare och ser hur hon också är flintskallig under huvan. Han sätter sig vid hennes bord och förklarar att han träffat hennes vän. Den andra kvinnan presenterar sig som Beate och frågar också efter den rödhåriga personen. Hanno blir nyfiken och erbjuder sig att hjälpa till men Beate verkar lite motvillig och hemlighetsfull. Det räcker med att berätta om han ser den rödhåriga kvinnan säger hon. De har slagit upp läger vid skjutgallerierna i ett ödehus där.

Hans-Otto och Johnny sitter vid ett bord med Oivikki och Timo. Timo verkar urgammal och berättar sin historia, ända sedan Freden steg ombord har han plågats av drömmar där alla han känner blir slaktade och dödade av en stor skäggig man. Oivikki skakar på huvudet och visar lite diskret att Timo inte är vid sina sunda vätskor.

I turneringen så åker tre spelare ut: Rubbiten Flink, Sköldpaddan Jacksson 22 och väduren Kalle. Efter att spelet är slut så ställer sig KillerSlayer upp och samlar ihop spelarna som är kvar för lite finalsup innan kasinot stänger. Johnny och Paxus hakar på tillsammans med Francisca och Skatmannen. Efter någon timma så stänger Kasinot och alla får stappla ut i natten. Johnny försöker bjuda KillerSlayer på en förgiftad cigg men lyckas inte övertyga KillerSlayer att röka den, han verkar väldigt frestad men berättar att han hört att dom rötar ner ens lungor. Han tillägger att det är förjävla tufft dock.

Hans-Otto ska just gå och lägga sig när han märker hur rubbiten Flink står på andra sidan gatan och verkar vilja ha hans uppmärksamhet. Flink berättar att rubbitpatrullens ledare, Gryna, tänker försöka stjäla Vattenrenaren från silverfisken ikväll. Hon måste stoppas, Flink tror att det hela kommer sluta i ett blodbad om ingen gör någonting. Hans-Otto vill genast gå till Andros men Flink säger att han måste tillbaka till lägret innan Gryna inser att han saknas.

Hans-Otto drar ensam till Andros precis innnan och Paxus och Johnny kommer tillbaka från Kasinot. Andros inser genast allvaret. Han har fruktat att rubbitarna skulle försöka sig på någonting. Han bestämmer sig för att gå till deras läger för att försöka lösa situationen diplomatiskt. Hans-Otto följer med.

När de kommer ut från entren har rubbitlägret redan packats ihop. Nedplattat och avbetat gräs och utstampade eldplatser är det enda som återstår. Andros säger att han tänker varna Silverfiskens besättning och att Hans-Otto inte är tvungen att följa med om han inte vill. Plötsligt hörs det skottlossning från Tivolis hamn och Andros börjar springa. Hans-Otto följer med bäst han kan och på vägen passerar de gruppens läger. Tesla studsar upp vid synen av Andros som springer förbi, och Hans-Otto vinkar åt resten av gruppen att följa med. Alla rör sig ner mot hamnen för att se vad som står på.

Vid Silverfisken är det som en krigszon. Genom krutröken kan gruppen se hur Silverfisken är satt i brand och en grupp på sex rubbitar i stridsformation rör sig baklänges längs hamnpromenaden. Silverfiskens besättning verkar ha fullt upp med att försöka släcka elden och vårda sina sårade. En bra bit längre bort kan de se hur en liten grupp om tre rubbitar springer bortåt med någonting som verkar tungt.

Andros stegar fram och vrålar ut “Halt medborgare! Stanna upp eller erfar konsekvenser!” men rubbitarna verkar inte lyssna utan svarar med en skottsalva. Krutröken som redan ligger redan tät över hamnen lyses upp av två illröda ljusblixtar som skjuter ut från Andros ögon. En rubbit börjar genast brinna våldsamt och kastar sig i vattnet. Andros verkar ha blivit träffad då han tar skydd i en gränd. Hanno, Paxus, Hans-Otto, Tesla och Johnny försöker såra rubbitarna med allt de kan. Kastade knivar och stenar och pilar gör dock inte mycket mot en grupp stridstränade soldater. Andros laser verkar dock skrämma dom då de plötsligt vrålar reträtt och börjar rusa. Johnny hör Oivikki vråla att rubbitarna har vattenrenaren och inser att det börjar bli bråttom om det ska finnas något pris för honom i turneringen. Gruppen av tre rubbitar har hunnit så långt längs hamnen att de inte längre syns från silverfiskens brygga.

Johnny aktiverar sin sprinterförmåga och rusar genom staden för att genskjuta dom. Han ser vid hamnens slut hur de tre rubbitarna lastar över vattenrenaren på en liten flotte. De verkar planera att segla runt muren, han kan höra hur resten av rubbitarna är på väg.

Johnny inser han att han bara har en enda chans att ta vattenrenaren från rubbitarna. Att möta dom i strid vore omöjligt då de är skarpt utrustade och verkar erfarna. Deras flotte verkar dock ganska ostabil…

Johnny rusar ut från gränden han gömt sig i och kastar sig ut på flotten precis när den sista av de tre rubbitarna stigit i. Flotten kränger till våldsamt och en av rubbitarna ramlar baklänges ner i plurret vilket leder till att hela flotten får slagsida och vattenrenaren glider ner i vattnet den också. Hela flotten slår runt precis i tid för att Gryna och hennes trupp ska se det hela. Gryna vrålar någonting som skingrar hela truppen. De flyr in i staden. Johnny försöker simma ner på botten efter vattenrenaren samt för att undkomma de tre rubbitarna som försöker balansera viljan att dränka honom med viljan att inte drunkna själv. Nere i mörkret får han oväntad hjälp från Oivikki som simmat hela vägen dit. Hon dräper en av rubbitarna med en stor kniv och de andra blir ihjälskjutna av Johnnys vänner.

Vattenrenaren är räddad och Rubbitarna bortjagade.

Slut på möte 4
Last edited by Jumbojanne on Sun 24 Jan 2016, 20:51, edited 1 time in total.
 
User avatar
Tomas
Site Admin
Posts: 4128
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:31

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Sun 24 Jan 2016, 15:52

Spännande!
Fria Ligan
 
User avatar
Jumbojanne
Posts: 27
Joined: Mon 15 Jun 2015, 15:19

Re: Jumbojannes Spelrapport: Mutant År Noll 2016

Wed 27 Jan 2016, 17:52

Spelare: Hans-Otto, Johnny, Tesla, Paxus och Hanno
Hannos spelare kunde inte närvara utan spelades som en SLP.

Möte 5 - Skatmannens folk

Efter intermezzot i hamnen återvänder alla till lägret och lägger sig för att sova. Men Johnny har ingen vila i kroppen. Han smyger upp och snor Hannos långa svarta rock vartefter han ger sig ut från Tivoli i hemlighet. Han tänker försöka leta upp KillerSlayer och Steffes lägerplats. Han misstänker att de är någonstans utanför Tivoli då KillerSlayer gick mot entren efter turneringen tidigare. Förhoppningsvis så har de gömt sina motorcyklar någonstans i skogen. Han smyger över muren utan att växla ut sina patroner. Han vill inte lämna några spår i registren om det skulle visa sig att KillerSlayer råkat ut för en “olycka”.

Han kommer ut från Tivoli, tar några varv runt rubbitarnas gamla lägerplats och bestämmer sig för att kolla efter stigar eller spår som leder in i skogen, speciellt om han ser några däckspår. Han följer en stig en liten bit innan han hör ett knak bakom sig. Han vänder sig om och ser hur fem figurer kastar sig över honom med rep och påkar. Johnny försöker försvara sig men blir totalt övermannad och fastbunden. Hans fängslare har alla djurmasker för ansiktet och höftskynken över skrevet men annars är de helt nakna. Det är en tiger, en delfin, en orm, ett lejon, en get och en kameleont. De drar på honom en munkavle och sliter in honom i skogen. Efter några minuter kommer de fram till en grotta under ett ruinhus som de släpar ner honom i. Där nere, i ett litet rum, knyter de fast honom i en stol. Han blir muddrad och de tar alla hans grejer, en pistol, en kniv, tio poletter och all tobak.

Fem av djurmännen har var sin fackla och står tysta i en halvcirkel, Tigermannen som står framför de andra och inleder förhöret:

“Har du sett Skatmannen?”

Johnny svarar att han känner honom.

“Du har ett dygn på dig att föra hit Skatmannen om du vill ha tillbaka dina prylar.”

Johnny går med på det hela, han känner inte riktigt att han kan förhandla. När han frågar vad som är grejen med maskerna så får han först en örfil, sedan säger Tigermannen lungt:

“Vilka masker?”

Johnny fattar vinken och blir frisläppt. Han stapplar tillbaka till lägret, förödmjukad och rånad.
På morgonen berättar han för alla i lägret vad som hände. De bestämmer sig för att de måste dra och tala med skatmannen. Vild-Hasse säger att han kan fråga runt lite för att ta reda på var Skatmannen bor. Paxus säger att han vill dra och prata med Andros och att han sedan ska till Silverfisken.

De andra vilar i lägret ett tag och drar sedan till kasinot. Vild-Hasse skulle möta dom där.

Paxus träffar Andros och lyckas förhandla till sig några intevjuer med honom i utbyte mot lite reservdelar som han hittat när de var på väg till tivoli. Andros meckar med sina arm som blev skadad i drabbningen mot Rubbitarna. Paxus planerar att ta med intervjuserien tillbaka till Gryningsvalvet där den borde kunna göra stor nytta. Efter intervjun går han till Silverfisken för att snacka lite med besättningen där. Han är klart intresserad av att bli utvald som besättningsmedlem men han vill inte verka allt för ivrig. Väl där så kommer han snabbt in i ett bra snack med Oivikki och Mustanen om både det ena och det andra. Han erbjuder sig att hjälpa till att reparera båten efter branden natten innan och får en lunch i utbyte.

Under tiden har Hans-Otto och Johnny varit på kasinot. Vild-Hasse verkar ha slagit sig i slang med de misslyckade kortspelarna Jacksson 22 och Kalle. Han har fått reda på att Skatmannen bor i toppen av tornet på gycklartorget i ett litet rede. Johnny och Hans-Otto tar med sig Vild-Hasse och går tillbaka till lägret.

Tesla som är en skrotskalle av rang, börjar fundera på sin och gruppens säkerhet. Gruppen verkar behöva ett starkt försvar, även innanför Tivolis murar. Han bestämmer sig för att bygga en bomb. Det känns rimligt. Hans gamla polare Tula ställer lite frågor om Hanno. Hon har sett honom prata med de flintskalliga kvinnorna igen. Hon tycker det hela är väldigt mystiskt och Tesla håller med. För att bygga bomben inser Tesla att han behöver sprängmedel så han drar till fyndtorget och skrotar runt lite där. Han hittar en gubbe som är villig att byta en låda med vitt fornpulver mot en polett. Tesla har precis avslutat affären när en rödhårig kvinna kommer fram. Hon ser jagad ut, och säger genast: “Hjälp mig snälla, jag är jagad, dom kommer döda mig!” medans hon försöker att diskret signalera mot två kåpbeklädda figurer som står en bit bort i myllret vid handelsplatsen. Tesla känner igen henne som Francisca, hon är med i pokerturneringen och verkar känna resten av gruppen från arken. De två kåpbeklädda känner han igen som de mystiska figurer som Hanno pratat med. Han går med på att skydda Francisca och börjar gå tillbaka till lägret. Tula är också med och tillsammans lyckas de få ur Francisca att de kåpbeklädda tillhör en hemsk kult som Francisca försöker fly ifrån. Tydligen ska de dyrka en fruktansvärt mäktig artefakt med vilken de planerar att skapa en ny värld. Hon blev värvad som mycket liten men blev lämnad i sticket under den pilgrimsfärd som skulle försegla hennes medlemskap. Det är därför hon inte ser ut som dom, hon gjorde aldrig den sista riten. Hela kultföljet blev överfallna av Zongastar i hundratal och Francisca lämnades ensam. Hon säger att hon spenderat flera år i fångenskap hos Zongastarna innan hon lyckades fly. Nu har dom letat upp henne och verkar vilja värva henne igen, eller döda henne om de misslyckas.

Trion Tesla, Tula och Fransisca lyckas skaka av sig kultmedlemmarna i folkvimlet på väg mot lägret, eller så insåg dom att de inte skulle kunna komma åt henne och gav upp för idag. Fransisca erbjuds att stanna i gruppens läger efter att hon förklarat sin historia för Annakka och resten. Tesla monterar klart sin bomb i skräckblandad förtjusning. Den blir väldigt mäktig.

Paxus kommer tillbaka till lägret och tillsammans med Hans-Otto, Tesla, Johnny och Francisca drar de till skatmannens torn. Väl där börjar Paxus skrika om att Skatmannen ska komma ner då de behöver prata. Johnny blir förbannad, han ville hålla allt diskret men nu har de fått mycket uppmärksamhet av allt löst folk på torget.

De ser alla hur Skatmannen tittar fram över gränsen på sitt skatbo och skriker sedan ner att han aldrig kommer komma ner och att han aldrig kommer återvända. De inser att Skatmannen måste ha sett Johnny bli kidnappad av Djurmännen från sitt torn. Johnny och Hans-Otto bestämmer sig för att klättra upp men kommer inte så långt innan de blir trötta i armarna. Då passar Skatmannen på att kasta ner en tomflaska som träffar Johnny rakt i synen med mycket blod och svordommar som resultat. De klättrar ner och bestämmer sig för att byta strategi.

Efter att ha diskuterat saken en stund med alla i lägret så bestämmer man sig för att ge sig ut i grupp och skjuta ner Djurmännen. Johnny säger att han hittar tillbaka till ruinen utan problem och då djurmännen bara var beväpnade med påkar och rep när han blev tillfångatagen borde det hela gå ganska smärtfritt.

Tesla föreslår att de ska stoppa Tankesmedjan i en säck och låtsas att det är Skatmannen men förslaget skjuts ner. Annakka är väldigt skeptisk till det hela. Hon tycker att det känns som en fälla men Annakka brukar också tycka att allt ute i zonen känns som en fälla så ingen tar henne på allvar riktigt.

De kommer fram till ruinen. Det syns inte till några Djurmän. De bestämmer sig för att göra upp en eld i tunnelmynningen och röka ut djurmännen men det går inte så bra. Vinden vill inte bära ner röken i tunneln så Johnny, Hans-Otto och Paxus bestämmer sig för att dra ner i mörkret. Fransisca följer också med då hon känner att hon står lite i skuld till gruppen, men ingen annan är villig. Annakka varnar att det här känns som ett solklart bakhåll.

Nere i tunneln är det mörkt och unket. Johnny leder vägen så som han minns den. Först ner för en trappa, ut i en lång korridor och sedan in i ett av rummen där. Ingen syns till. Plötsligt hörs ett hest skrattande som ekar genom korridoren. Det verkar komma från två håll samtidigt. Rösten fortsätter:

“Så du trodde du kunde lura oss va?”

En dov knall följt av ett mullrande som skakar hela korridoren skickar kalla kårar längs Johnnys rygg.

Uppe på ytan märker resten av gruppen hur någon form av liten sprängladdning detoneras i ruinen som sedan kollapsar över tunnelingången. Annakka svär högt men är inte den som är den. De sprider ut sig över området för att kolla om det finns en alternativ väg in i tunneln.

Nere i underjorden konstaterar gänget att de är fångade men Hans-Otto känner hur det går en svag luftström längs korridorens golv och inser att det måste finnas en alternativ väg ut. Plötsligt hörs ett dunkande en bit bort i korridoren. Det låter som någonting tungt dunsar in i en grov metallskiva. Hans-Otto tror att det är Djurmännen och rusar dit för att skjuta ner dom, resten av tunnelutforskarna följer efter. Korridoren svänger till höger och bakom kröken ser Hans-Otto vad som gjorde ljuden. Det var inte en djurman utan en stor, svart fyrbent best med glänsande vita betar och ett stort tryne. Den rusar genast till anfall men Hans-Otto undkommer helskinnad. Johnny skjuter besten i ögat med ett skrotgevär han fick låna av Hans-Otto. Besten lever dock ännu. Fransisca verkar agera som i trans. Hon sträcker ut sin hand bakom sig och hakar loss en stor, tung dörr från sina gångjärn med ren tankekraft. Hon gör en slungande rörelse med sin arm och dörren följer med och klyver bestens kranie i två bitar. Resten av gänget blir lite chockade av denna kraftuppvisning men är för fulla av adrenalin för att göra annat än att springa vidare i korridoren. Till slut kommer de fram till en stege som leder upp i ett litet garage på andra sidan berget norr om Tivoli. De tar sig ut och letar upp sina vänner. Hanno som är jägare lyckas hitta spår efter Djurmännen. Det verkar ha suttit en spejare i ett träd en bit från tunnelns ingång. De konstaterar också att Skövlarbesten inte kan ha varit nere i gången särskilt länge då det inte finns så mycket spillning på golvet,

Efter detta misslyckande beger sig gruppen, modstulna och besvikna, tillbaka till lägret. Hans-Otto pratar med Andros och tipsar om att det finns 200kg skövlarkött i en tunnel norr om Tivoli och visar ett gäng av Tivolis Zongastar dit. Han får 10 ransoner kött som tack för tipset som han delar ut till folket i lägret. Ingen i gruppen kan själv slakta en så stor zonbest utan att röta ner köttet, inte ens Hanno.

Det är fortfarande några timmar kvar till turneringens final ska spelas men Johnny drar till kasinot ändå. I baren där träffar han Steffe som verkar söka kontakt. Han berättar att han tänkt på vad Johnny sagt, att Steffe borde sätta sig upp mot KillerSlayer och ta hans motorcykel. Steffe berättar att KillerSlayer var väldigt full igår och att han misshandlat Steffe hårt. Han visar hur hans högra överarm är alldeles blåslagen och beskriver hur KillerSlayer brukar slå honom med hans egna händer. Men nu har Steffe fått nog. Detta är droppen menar han. De borde slå till medans KillerSlayer sover ruset av sig innan Turneringen.

Johnny och Steffe drar till lägret och hämtar förstärkning. Steffe berättar att han och KillerSlayer bor i en ruin en bit utanför tivoli. Om de hjälper till att döda KillerSlayer så tar Steffe KillerSlayers motorcykel och så kan Johnny få Steffes gamla. De får med sig Hans-Otto och Fransisca. Paxus säger att han kan hålla vakt.

Steffe leder ut dom i skogen och berättar under tiden lite om KillerSlayer. Steffe är uppenbart rädd för KillerSlayer och säger att man inte ska underskatta honom. Han må se sjuklig och smal ut men han slåss som ett instängt vildjur. Steffe beskriver det som en virvelvind av vasst stål, sparkar och slag. Om KillerSlayer hinner vakna så säger Steffe att han inte kommer fightas utan fly direkt.

Framme vid motormarodörernas ruin så hörs det tydligt snarkningar när Hans-Otto smyger fram för att lyssna vid dörren. Han vinkar till resten att kusten är klar och smyger in. KillerSlayer ligger och sover i ett mörkt hörn på några gamla trasor. Motorcyklarna står fastkedjade där intill. Hans-Otto måttar ett skott med sin Harpun och skjuter det rakt i ryggen på det sovande vilddjuret men det är inte nog… Med ett avgrundvrål som sänder kalla kårar längs ryggen på hela gruppen så kastar han sig upp och svingar sin huggare över huvudet. Han börjar genast rusa mot Hans-Otto med mord i blicken. Steffe har redan börjat springa därifrån i total panik. Johnny skjuter honom med geväret han fick tidigare och Fransisca avslutar det hela genom att visa på ännu en mäktig förmåga då KillerSlayer antänds som en bit torrt fnöske och faller ihop i en brinnande hög. Francisca verkar vara väldigt mäktig, inte konstigt att kulten vill värva henne igen. Hans-Otto börjar fira in sin harpun.

Precis när alla tänker att det hela är över så reser sig Killerslayer från golvet och kastar sin huggare mot Francisca med fruktansvärd kraft precis innan Johnny kan sänka honom igen med en kastad kniv. Huggaren träffar Fransisca mellan armen och kroppen och skär upp ett stort vidrigt sår. Blodet sprutar och om det inte vore för att Johnny, Paxus och Hans-Otto lyckas stoppa flödet med en bit av Johnnys kostym skulle hon definitivt avlidit på plats. Steffe kommer försiktigt tillbaka när han hör att striden är över. Han går raka vägen fram till KillerSlayers lik och stampar och sparkar på det några gånger vartefter han bryter ut i ett nervöst skratt.

KillerSlayer hade nycklarna till sitt fordon i en stropp runt halsen. Steffe ger sin nyckel till Johnny. Efter lite snack och jobb kommer de fram till att Steffe och Hans-Otto ska stanna här och göra sig av med liket medans Johnny, Paxus och Fransisca drar till Kasinot för att spela finalen mot Skatmannen. Steffe hintar lite om att han inte riktigt är så sugen på att dra tillbaka till sitt folk, han erkänner att han aldrig riktigt passat in med dom. Han gillar att mecka men har inte mycket för deras våldsamma machokultur. Han blir erbjuden att följa med tillbaka till arken när det blir dags för det och tackar genast ja.

Slut på möte 5
GZIP: Off