Tobiasekwall
Posts: 25
Joined: Tue 23 Aug 2016, 09:06

Humaniter och bioskulptering

Wed 31 Aug 2016, 09:07

Jag funderar lite på vart gränsen till humaniter går. som jag har tolkat det ses humaniter som äckliga/primitiva/läskiga/andraklassens medborgare. Men vart går gränsen för humaniter? Att särskilt framavlade stammar som lever på syrefattiga asteroider eller vid Kuas nordpol är humaniter är uppenbart. Men folk som låter bioskulptera sig under sin livstid med vingar och grejer, kan man ens göra det? Blir de humaniter? Eller är de bara lite äckliga? Eller folk som låter operera fast bioskulpterad armar efter att ha förlorat sin riktiga arm i en lastningsolycka, blir de humaniter? min spelare har i viss grad lutat åt det senare, hellre proteser av stål och koppar, då vet man vad man får och ingen kollar snett på en. Hur tolkar ni det? Jag personligen är lite förtjust i att bioskulpterings tekniken finns men att den ses som obehaglig och märklig.
 
 
User avatar
Krönikören
Posts: 774
Joined: Sat 01 Mar 2014, 13:43

Re: Humaniter och bioskulptering

Wed 31 Aug 2016, 12:13

Bra frågor!
Eftersom man skiljer på humanitiska talanger och bioniska skulpter har jag antagit att det göra skillnd på dessa. Oklart dock både hur det rent "tekniskt"/biologiskt är skillnad (bioniska skulpter kanske inte förs vidare i arvsmassan?) och socialt, i bedömningen från andra (hur ser de skillnad?)
 
User avatar
Zapp
Posts: 421
Joined: Sat 09 Apr 2011, 17:45

Re: Humaniter och bioskulptering

Thu 01 Sep 2016, 01:35

Det är väl en klassfråga - en adelsman som skulpterar vingar anses sofistikerad och vågad och väldigt avantgarde.

Det humanitsläkte som har vingar för att samla guano på månen Träck III anses vara särskit outbildbara byfånar.

Fastän de är fysiskt identiska.
 
Tobiasekwall
Posts: 25
Joined: Tue 23 Aug 2016, 09:06

Re: Humaniter och bioskulptering

Thu 01 Sep 2016, 12:44

 Jo så kan man såklart se det. Det låter rimligt att humaniter är särskilda "folkslag" som fått sin genmassa förändrad. Det gör det såklart lättare att peka ut dem och ha fördommar om dem eftersom de då antagligen även har en egen kultur, språk och så vidare. Men det gör det fortfarande inprincip omöjligt att skilja mellan Hschim från som fötts med svans bland de relativt civiliserade humaniterna på någon sketen astroid och Zalena, korsaren som spenderat storra summor birr för att biomodda fast en svans för att hålla Vulcan-syrssan.
I minn spelgrupp görs det knappt någon skillnad mellan dessa två, båda spelare och SLP:s tycker jämn illa om dessa "onaturiga" typer. Ja folk är till och med lite skeptiska mot framodlade ersättningsorgan.
Jag tycker mig få lite stöd av detta ifrån Gränsrymden-boken där det beskrivs att bioskulptörer håller sig gömda på Ahlim för att inte bli mördade av Zenitiska Hegemonin

För övrigt så skulle jag älska guano-månar, där folk får skyffla in rymdbaj som sedan säljs som gödning. "Jo skeppet, gick på guano-traden förrut, snabb och stabil, men vi har inte riktigt lyckats skrubba bort stanken ännu efter sju segment"
 
User avatar
Kosta
Site Admin
Posts: 1468
Joined: Fri 08 Apr 2011, 11:04

Re: Humaniter och bioskulptering

Mon 05 Sep 2016, 22:42

Mycket av den lore som finns om bioskulptering och humaniter kommer från Gränsrymden-texterna. Kort så är humaniter en bioskulpterad grupp människor där biokoden är permanent förändrad så den ärvs, medan bioniskt modifierade personer vanligen inte har bikoden förändrad så den nedärvs.

Väldigt annorlunda morfer ses ned på oavsett om det är privilegierade eller legofolk som har dem. En högt uppsatt familj skulle inte låta nån skaffa en vingmorf, utan antingen deportera dem till ett sanatorium för sinnessjuka eller helt enkelt avsäga sig kontakten helt. Texten om MASSORNAS VREDE på sid 161 är det närmaste som står i Regelboken om det.

Klipper in lite från Gränsrymden som ny tagits ur tryck, dvs dend elen som handlar om Ahalimm en fristation där en massa bioskulptörer gömmer sig (se ffa stycket om den svarta sektorn). Om detta material ges ut igen kommer det att redigeras (detta är fö den okorrade texten inna tryck).


FRIFOLKET PÅ AHALIMM
Hon rörde sig sakta och försiktigt genom den mörka gången, en av öppningarna till Ahalimms inre, syndens hjärta. Det hade varit förvånansvärt lätt att ta sig ombord på stationen när hennes skepp väl funnit asteroiden. Nu låg, Aiskatons Blad i en tät omloppsbana runt stationen, med resten av besättningen stridsberedd och en peforernande torped redo för avfyrning.
Gången öppnade sig mot en större grotta och nu hördes sorlet av röster. Framför henne bredde en mindre souk ut sig. Inte olik markanderna i konglomeraten runt Monoliten. Den enda skillnaden var det låga taket som pressade sig ner över husen. Men det var samma smuts, folk, ja, samma orena blod som hegemonin höll utanför sitt rena blod. Folk med ohyggliga mekaniska proteser, humaniter mer lika djur än människor och vanligt legofolk blandades i denna Gränsrymdens smustiga kittel.
Hon vandrade bland avskrädet och spanande efter tecken på andra öppningar ut ur grottan. Gångar mot de mörka labben, där tjuvar i denna stund besudlade hegemonins blod i nya vanskapelser. Rättskipare Agniata D'harides, visste nu att hennes uppdrag var det viktigaste i Zenits Hegemonis historia.

Ahalimm är Gränsrymdens sanna fristad enligt sin egna befolknings åsikt. Här finns ingen lag och inget tvång som på Djachroum. Här är inga fraktioner välkomna bara de fria folken och deras idéer. I verkligheten är Ahalimm inte bara en mötesplats för systemets alla fritänkare utan också brottslingar och ljuskygga individer. Ett ordspråk säger, på Ahalimm är ordet fritt men livet kort, något som avspelgar laglösheten på stationen. 
 
DEN GÖMDA STATIONEN 
Det var inte alltid så att Ahalimm låg i Gränsrymden. Från början sägs stationen ha befunnit sig i det inre systemet. Drivandes i rymdens mörker var det en plats som många talade om men få hade besökt. Vem som en gång i tiden grundnade stationen vet ingen, men de första som nyttjade stationen sägs ha varit legofolk och slummare som flytt från Kuas plantage och konglomeratens misär. För att klara sig på den allt annat än gästvänliga asteroiden, bioskulterade de sig kraftigt och med iden kom det bli att av stationens signum med också nidbild - de bioskulpterades näste.
Allt eftersom fler fritänkare och flyktingar sökte sig till stationen fick fraktionerna upp ögonen för den, särskilt när flera smugglare började använda asteroiden som bas. En av anledningarna var den mindre nebula som svävade runt stationen och effektivt dolde den för allt annat än de mesta avancerade skeppssensorerna. Den andra var att asteroiden inte höll en jämn bana runt Kua, nej den verkade sväva som den själv ville. Senare visade sig det bero på de gravitonprojektorer som de första kolonisatörerna had monterat fast på asteroiden.
Men det förklarar int evarför gasmolnet fortsätter att följa asteroiden.
Med tiden kom ett litet samhälle att växa upp i asteroidens innanmäte.  Allt eftersom fler personer anlände, gröptes fler gångar och grottor ut. Idag vet ingen hur många som bor på Ahalimm eller hur många vägar det finns in.
 
DEN RÖDA SLÖJAN 
Gasmolnet som döljer Ahalimm för resten av horisonten kallas den röda slöjan, till följd av sin karmosinröda färg. Hur det kommer sig att den svävar runt Ahalimm och troget fortsätter följa asteroiden är det ingen utomstående som vet. I slöjan finns det som fungerar som rymdhamn på stationen. Skepp lägger sig helt enkelt i konstgjord bana runt asteroiden och med ljus- och radiofyrar kan den familj legofolk som sköter servicen hålla reda på dem. Familjen Ahmad-Ras är ett legofolk som tidigare arbetat på nätet vid Coriolis men efter en strid om jobb med Fria Ligan valde de att söka sig till Ahalimm. Från sitt gamla skepp, som är permanent dockat med asteroiden kan de erbjuda det mesta från lätta reparationer till montering av nygamla ack-kanoner. Vi kontakter med smugglarna i Ferekam kan de fixa fram det mesta i olaglig väg till skepp och dess besättningar.
 
LEGOFOLKENS LAG 
Ahalimm är en farlig plats, för den utomstående. Då flera olika grupper gjort asteroiden till sitt hem men ingen grupp är stor eller intresserad nog att sköta stationen har det blivit en laglös plats. De olika familjerna, grottorna eller företagen tar hand om sina egna och sköter förhandlingar med andra grupper. Men samtidigt är ingen intresserad av att total anarki uppstår och dessutom måste livsuppehållande system skötas, för allas bästa. Därför har små kommittéer och arbetsgrupper bildats för att sköta detta. Medlemmarna tillhör olika grupperingar på stationen och är i ständig flux. Vissa företag, särskilt de i den svarta sektorn väljer att betala sin del till olika familjer för att inte behöva delta i den allmänna skötseln.
För utomstående gäller det att ta hand om sig själv. Många grupper erbjuder beskydd och väpnad eskort om man själv inte kan står för det. Tjänsterna erbjuds naturligtvis i en av de flera portslussar som leder in i asteroiden. Tyvärr händer det inte allt för sällan att eskorten vänder sig mot sina skyddslingar om birren inte är tillräcklig eller man helt enkelt tröttnat på jobbet.
 
BLAND GÅNGAR OCH GROTTOR 
De senaste decennierna har Ahalimm sakta strävat ut från Kuas inre system för att slutligen hamna i Gränsrymden. Det är oklart om stationen fortfarande rör sig utåt genom Oortmolnet eller om den nu stannat. Närheten till Gränsrymden har ytterligare spätt på asteroidens rykte som fristad och flera fritänkare och kolonisatörer har därför anlänt. Till dessa hör även en stor grupp bioskulptörer som lockats av asteroidfolkets intresse i kroppsliga modifieringar.
Vägen in i asteroiden går genom en av de flera portslussar som olika grupper anlagt. Vid varje sluss finns dockningsmöjligheter för skotrar samt ett varierande tvång att betala ”tull”. Vill man undvika tull gäller det att känna någon eller försöka ta sig in genom någon av de privata slussar som befolkningen borrat ut genom asteroidens yta. Från portslussarna fortsätter slingrande gångar, en del utan grav, in i asteroiden. I flera gångar finns bosättningar insprängda i väggarna, men ofta har man sprängt ut större grottor och anlagt byggnader precis som i vilken stad som helst. Överallt kan man se fläktaggregat, syrereaktorer och hydroponiska odlingar i olika grad av funktion.
Antalet grottor och gångar i asteroiden är så många att inte ens Ahalimms folk känner till alla sina grannar. Men i den största grottan Souk Hadri, marknadsgrottan som tillhör familjen Hadri, har det flesta varit. I trånga gränder med ett fuktdrypande grotttak nära inpå samlas asteroidens folk samlas för att utbyta tjänster, förhandla eller mestadels bara umgås. Här kan man finna de flesta av de bioskulptörer som erbjuder sina tjänster till utomstående, för birr eller bara för chansen att få experimentera. För främlingen kan Souk Hadri te sig kaotisk med sina myllrande gränder, förvanskade humaniter och lismande krämare, men faktum är att detta antagligen är den säkraste platsen på asteroiden.
Mindre känd är den sfäriska grotta där Dha-N’dema eller de invigda håller till. Det är en sekt som följer profeten Hussein N’demas läror, som kort kan beskrivas med en väntan på den framtid som profeten skådat. Under tiden förbereder sig medlemmarna genom att förbättra sig själva medels bionik. I den gravitationslösa grottan finns flera tält och nät uppspända där sektens familjer och barn bor. Många är modifierade med svansar, långa hoppben eller till och med hudveck för att glida genom luften i grottan.
Ut med asteroidens yta i djupet av en krater finns det ett nätverk av gångar där släkten Boufir-Dhana bor. En gång i tiden var släkten känd för sitt rederi med fraktare som plöjde längs horisontens handelsrutter, men nu har de lämnat det bakom sig för att istället sköta en av de reaktorer som ger stationen dess energi. I kraterbottens har de även uppfört en glaskupol dit många färdas för att skåda den röda slöjan. Många av asteroidens folk har nämligen aldrig lämnat dess inre.
 
HADRADJINNI 
I den röda slöjan rör sig asteroidens väktare, de mystiska Hadradjinni. Ingen vet vilka eller vad de är. Men en sak är säker, utan hadradjinni hade Rättskiparna från Zenits Hegemoni kunnat invadera stationen i samband med Salarinnmanövern, när flera olika bioskulptörnästen i Kuasystemet förstördes. Istället möttes zeniternas perforerande torpeder och attackskepp av kraftig moteld från slöjans inre. Många tror att det rör sig om gamla torpedbåtar, som släkten Boufir-Dhana har kvar i hemlighet, men det har aldrig kunnat bekräftas. Sen massakern av zeniter har Hegemonin valt att ignorera Ahalimm men det är bara en tidsfråga innan de gör något åt asteroiden. Det ryktas redan om att infiltratörer spanar på stationen.
 
DEN SVARTA SEKTORN 
På djupet i asteroiden sägs den svarta sektorn ligga. Exakt var är osäkert men vill man dit så kommer man förr eller senare att få reda på vägen. All information är till salu på Ahalimm. I den svarta sektorn håller de allra mest ljusskygga grupperna till. I hemliga grottor har företag som NimaBionik, TatarusTekne och Industriell Algebra sina förbjudna filialer där verksamhet som anses olaglig på Coriolis och Kua kan bedrivas. Mörka kodabbor och imamer som Maajib, Maharaba och den legendariske Gerodes Afrat, padshahbarnens skapare, har haft sina egna labb här. Dagligen rekryteras nya ”volontärer” och bioskulptörer i Souk Hadri och andra grottor för att ingå eller utföra i experiment i den svarta sektorn. De som lyckats ta sig tillbaka från de mörka labben kan skryta med nya bioniska insikter eller kraftfullt vävd biokod, som Baijjams falska ansikte eller Hirams memetiska röst.
Zenits Hegemoni och Syndikatet har, av olika anledningar, i flera decennier försökt komma åt labben i den svarat sektorn - utan att lyckas. Innan Ahalimm anlände till Gränsrymden hittade de inte ens dit, men nu när Syndikatets svarta skepp siktats vid Surha börjar en del oroa sig och hemlighetsmakeriet har blivit mer påtagligt.
 
BAIJAMS FALSKA ANSIKTE
Baijams falska ansikte är en myt i tredje horisonten. Det handlar om förmågan att byta ansiktskepnad, något som de flesta ikontroende anser är en styggelse. Enligt viss tro är själen bunden i ansiktets fåror, som det står skrivet i profeten Haurams tredje skrift – Den som saknar sin blick och sitt leende, är ensam framför Ikonerna.
En del anser att Baijam är en styggelse från mörkret, en daimon, djinn eller diyub, som genom sitt besättande förvanskar kärilens ansikte och tar dess själ. Andra menar att det rör sig om ett av den svarta sektorns mer lyckade bioskulpter gjord för infiltration och lönnmord. Att Baijam är ett anagram på Maajib, som betyder skugga eller mästare och samtidigt var namnet på den nu försvunna biokodimamen från Ahalimm, gör inte saken bättre. Det sägs att Maajib skapade bioskulpten till en kringresande tarrab och skådespelare, som sitt examensarbete för Mästaren Gerodes Afrat.

KURTISANER OCH LOTUSAR 
Då Ahalimm är en tillåtande men enslig plats finns det mesta i nöjesväg där. Det är allt från azuktävlingar, kampafrenor och naturligtvis kurtisaner kunniga i alla de nio konstarterna. Ahlams tempel har därför som enda fraktion viss verksamhet på Ahalimm. I grottan Hem-Mahrike finns ett mindre kurtisantempel där man kan umgås med certifierade kurtisaner och även njuta av andra enklare nöjen som importerad mat och vackra berättelser.  Hit söker sig många av Ahalimms innevånare under den sista veckan i Dansarens segment för att fira. Nu för tiden brukar även nomader från svärmarna närvara under högtiden som i folkmun kallas modjitabban efter den miranska kurtisanen med samma namn.
Kurtisaner är heliga i hela horisonten, men det händer ändå att de utsätts för hot och ibland övergrepp på mindre civiliserade planeter. Ahalimm med sin inbyggda anarki skulle kunna vara en sådan plats om det inte vore för vetskapen om de svarta lotusarna. Ahlams Svarta Lotusar sägs vara den mörka sidan av templet, ett lönnmördarskrå som utför perfekta mord som försvinner som skuggor om natten. Det är osäkert om de verkligen finns, då ingen inom templet har bekräftat deras existens. Men rykten gör gällande att de vackraste kurtisanerna redan på akademin förs åt sidan för att tränas i hassassinens ärofyllda yrke; med konsten att röra sig tyst som dirhaden, förgifta sinne och lekamen och försvinna som en djinn. På Ahalimm sägs templet ha en hemlig skola för lotusarna som samtidigt fungerar som avskräckande medel för de som vill templet illa.
 
ÄNKEMAN BABOUS TRÄD
Halvvägs ner i den svarta sektorn finns en grotta med ett ensamt träd. Hur trädet får sin näring är ingen som vet, men de svarat bladen liknar i mångt och mycket nomadsvärmen Ahilars vakuumorganismer eller någon av kodabban Wahinas skapelser. Trädet är prytt med tusentals ljusglober i olika färger som sakta glimmar i grottans mörker, närda av söt sav från trädet. I trädet sägs en äldre man bo, änkeman Babou. Som andra mystiska personer är historierna om honom många, men en återkommande berättelse är hur han själv förlorade sin maka till mörkret eller den svarta sektorns experiment. Nu lever han ett undangömt liv i trädet för att ibland komma fram och ge visdom till förbipasserande eller bara varna dem för den svarta sektorns mörker.
 
BLODSFEJDEN
Allt eftersom Gränsrymden närmar sig en osäker tid, fylld av konflikt och svek, så verkar även Ahalimms tid som fristad vara hotad. Gamla oförrätter kommer upp till ytan och influxen av nytt folk, mer brottslingar och nya makthungriga grupper gör att legofolkets lag är hotad. 
Men det största hotet mot Ahalimm kommer utifrån. Allt sedan stationen grundades har den setts som en horisontens varböld av de renblodiga zeniterna i fraktionen Zenits Hegemoni. Hegemoni har allt sedan sitt grundande varit sjukligt fixerad vid de rena blodslinjer som kaptensätten Quassar innehar och som finns noggrant katalogiserade i Hegemonis Hemotek i  Monoliten på Kua. När enstaka avfälliga zeniter även anslöt sig till Ahalimms folk och till och med tillät skulptering av sitt rena blod var måttet rågat och en staffexpedition, Salarinnmanövern sändes ut, men misslyckades katastrofalt. Sen dess har Hegemonin väntat på rätt tillfälle att slå till. Och tillfället är nu. Ahalimm är nästintill stationär i Gränsrymden och Djachroum är upptaget med sin konflikt med Konsortiet och prospektörsklanerna. Dessutom påstås ett av labben i den svarta sektorn ha fått tag i biokod från självaste Quassarsläkten, ett helgerån som måste rättas till. Infiltratörer är enligt rykten på plats, nu väntar bara hegemonins flotta på order för avfärd från Surha och Ahalimm kan vara historia.

NYALI IRIDES - tarrab och berätterska
Nyali Irides är en gammal dam och en underskön kvinna, en androgyn yngling och ett litet barn – en varelse med tusen ansikten och hundratals berättelser. Sägnerna om henne är många i Kua-systemet. Hon sägs vara en dotter till en utblottad zenitisk frihandlare eller själva sångvandrarens inkarnat i Gränsrymden. Själv ler hon till de som frågar.  ”Just nu är jag en fattig tarrab som skänker en berättelse för några birr”, är hennes vanligaste svar. Nyali har rest runt i större delen av Kua-systemet där hon varit verksam som skådespelare eller tarrab som de ödestyngda berättarna från Kua kallas. Nu har hon slutligen anlänt till Ahalimm för en sista berättelse. Här har hon satt upp läger på ett av Souk Hadris mindre torg där hon förtäljer anekdoter, sjunger och spelar på sin flöjt allt medan hon väntar in tidpunkten för sin sista historia. Förutom flöjten är allt hon äger ett gammalt hjalt till ett zenitiskt mercuniumsvärd som hon fått av en tacksam lyssnare. Nattetid försvinner hon in bland gränderna och ingen vet vart hon då tar vägen. Nyali är alltid intresserad av nya berättelser och särskilt om saker som hänt på Ahalimm.
KARAKTÄR: Hemlighetsfull, mild och förtroendeingivande.
Fria Ligan
 
User avatar
Eldhierta
Posts: 24
Joined: Thu 19 Feb 2015, 10:39

Re: Humaniter och bioskulptering

Mon 20 Mar 2017, 18:38

En sak jag undrat över angående just humaniterna är hur de känns igen som just humaniter. Vad är det som särskiljer dem, rent utseendemässigt, från en vanlig fyr? Krävs det högteknologisk utrustning för att urskilja en humanit ur massan och kan man i så fall, som humanit, ganska lätt slinka undan i folkmassan? Eller är de übertydligt att någon mixtrat med deras genetik?
GZIP: Off