Ditt svar tar upp så väldigt många, och många olika, frågeställningar så detta kanske med fördel borde diskuteras i en egen tråd...
Att man inte har tid för en mastodontkampanj är ju en sak. Det har IMHO inget direkt samband med valet mellan färdig kampanj visavi byggstenar till kampanj. En kampanj kan ju vara kort eller lång oavsett.
Att "kampanjen" blir skalbar är IMHO en klen tröst; jag måste fortfarande bygga ihop klossarna själv, och det var inte det jag öppnade plånboken för. En bra (traditionell) modul har f.ö. ett stycke som tittar tillbaka på äventyret och diskuterar vilka händelser, upptäckter och dialoger som är fundamentala för den röda tråden och vilka man kan skippa/snabbspola; man måste inte tänka i moduler/skalbarhet för att kunna ge värdefulla tips på hur man snabbar upp/fyller ut en kampanj. Skillnaden är att med moduler finns ingen grundritning; inget att utgå från och modifiera.
Att "koka ner" beskrivningar kan ju vara en trevlig tanke som IMHO också det helt kan vara skiljt från valet av färdig kampanj vs byggstenar. Att det finns alldeles för många rollspelsmoduler som sänks av ordbajseri är vi överens om. Att många moduler inte klarar av att nytert förmedla grundkoncepten till SL utan att förirra ner sig i ett virrvarr av ostruktur.
I dessa fall kan jag alltså tycka att idéerna och koncepten är intressanta - men att det inte alls med nödvändighet måste innebära att man ger avkall på det centrala.
Nämligen följande; det är här vi skiljer oss åt: Den springande punkten är att jag vill köpa
någon annans grundidé. Jag vill köpa
din historia.
Modulformen tar udden av författarens historia - nej, jag vill säga att modulformen gör att författarens historia försvinner. Precis som med bra film eller litteratur vill jag att varje scen är intimt förknippad med berättelsen; en SLP eller händelse ska vara med för syftet att bära historien framåt. Börjar man inte med grundhistorien blir det inte engagerande att läsa; och då når inte modulerna heller spelbordet.
Jag är intresserad av
ditt scenario som författare; inte att du framlägger ett halvdussin möjliga scenarier. Jag vill att du binder dig till
ett val och lägger allt krut på det; jag är fullt kapabel att stuva runt bland det jag inte gillar sålänge jag hookas av grundstoryn. (Vill man vara elak kan man säga att modulformen är bra för rollspelsförlaget eftersom man inte längre behöver lika mycket inspiration och kvalitet vad gäller grundstoryn... men det är ju just precis det svåra jag betalar för!)
En rollspelskampanj för mig har den likheten med en bok eller en film; det är en historia som jag som SL blir först att ta del av. Är historien tillräckligt rolig och inlevelsefull vill jag dela den med mina spelare.
Är inte grundstoryn tillräckligt fascinerande kommer jag inte använda materialet...
En äventyrsplats är således - för mig - att köpa den enkla biten, den jag kan göra själv om bara andan fallit på (lätt sagt, jag vet... vad jag menar är att jag vill ha dessa byggstenar också; de är nödvändiga men inte tillräckliga). Det är nämligen den coola äventyrsidén jag behöver mest av allt; men helst då förpackad i ett oemotståndligt paket av proffs inom typsnitt, design, kartografi, illustrationer (ge mig kartor, bilder, scener, vägval, kartor...!) men inget av detta räddar en modul som inte innehåller det grundläggande: en plot jag verkligen vill spelleda...!
Det är därför jag exempelvis väntar på Ikonernas Nåd innan jag kan börja spelleda Coriolis; materialet i Fenix (Arams Ravin, Gränsrymden etc) är för mig en trevlig distraktion, men precis som med beskrivningen av Coriolis i regelboken är det bara bakgrund och mys; det är inte något som triggar spelledarnerven i mig... jag behöver mer än bara info om sjuelva SLPer och deras gräl och intriger; jag behöver
historien som mina spelare ska uppleva. Det kan ligga till grund för små sidostick eller infall, men det kan inte ersätta grundstommen av ett färdigt kampanjmanus där "valen" är gjorda av kampanjförfattaren (och helst aldrig existerade som "val" eftersom storyns integritet alltid gjorde valen självklara: inte
a story utan
the story.
Jag har aldrig gått igång på en "campaign setting". Det är alltid det enskilda äventyret som varit det centrala för mig som SL.
Jag har faktiskt diskuterat med mina vänner hur skilda åt vi kan vara som rollspelare. Samtidigt som vi vill bägge åt magin vid spelbordet.
Ha det gott,
Zapp
PS. IMHO = in my humble opinion = enligt min personliga åsikt