Om man bortser ifrån att "Nominatorn" i romanversionen förefaller vara världsalltets ursprungliga skapare (med "skapargudarna" som de verkställande formgivarna, om man så vill) så kan man behålla honom som en misslyckad skapargud som äventyret Kristalltjuren. I denna version har han som bekant dragit sig undan, fängslat Store Stenfar och missbrukat dennes kraft för att skapa sin egen skapelse. Denna kallas som bekant Bythos, men kan ju heta någonting annat om man använder sig av Shamash spegelvärld som Bythos (enligt romanerna).
I romanerna förekommer ju Nominatorns bok, som Oroboren som bekant stulit, styckat upp och gömt i (eller utanför) skapelsen. Men vad sägs om att man låter bokrullen som äventyrets Bythos är skapad av, i själva verket vara en sida ur denna skaparbok? I så fall kan äventyret gå ut på att finna denna stulna sida ur skaparboken, istället för Store Stenfar, så att denna inte ska falla i fel händer (läs: Shaguls). Twisten blir med andra ord att karaktärerna hamnar inuti bokrullevärlden, istället för utanför denna. Utmaningen blir alltså att inse att man inte hamnat "fel" utan att man i själva verket befinner sig inuti en falsk skapelse, det vill säga själva sidan som man söker efter. Det gäller att komma ut ur detta fängelse och så att säga få rätt perspektiv på saken.
Vill man dessutom använda sig av romanernas Glasman som är fängslad i palatset Kraglinda, så kan ju Shaguls läromästare Oroboren ta platsen som äventyrets misslyckade gud (Nominatorn). Alltså kan denne ha skapat den falska tubvärlden som ett experiment och placerat denna på en avlägsen plats i multiversum (eller utanför denna, jämför där de stulna sidorna förvaras i romanerna). Twisten här kan ju vara att han inte själv inser vad han råkat skapa, utan skickar iväg karaktärerna för att bärga sidan ur skaparboken som så att säga fått eget liv i skaparens frånvaro. Istället för Store Stenfars livslåga kanske den falska världen får kraft från Glasmannens (jfr "Kristalltjurens") livslåga. Relevanta ledtrådar behöver givetvis ges. (Store Stenfar i sin tur är, i romanerna, ett frö som tillkommer som avkomma från Irminsulträdet och berget Ranz!)
Kanske har Shagul slutligen inte själv makt över sitt eget namn som i romanerna, utan att denna är tecknad på den stulna sidan ur skaparboken. Hans namn är fortfarande utom räckhåll för skapargudarna, men han behöver hitta sidan för att kunna slutföra sin stora plan med konfluxen. I så fall skapar Shagul sina kloner genom en kopia av skaparboken, vilket är anledningen till att alla kloner behöver vara närvarande för att han ska kunna spegla sitt namn i fler kopior av sig själv. Får Shagul däremot tag i skaparboken med sitt namn kan han skapa kloner utan förbehåll och utan att hans kraft späds ut i processen.
Skulle någonting sådant kunna användas för att fläta ihop romanversionen med den gamla kampanjen?