• 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 8
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Wed 24 Apr 2013, 14:21

(Spelmöte 20)

Det har gått en tid sedan ni återvände till Pirit från Vättaträsket och kupolstaden som varit den udda mekanikern Spartacus hem. Med er hade ni både automaten Krubbis huvud och Spartacus själv, som övertalats att för en kortare tid något motvilligt återvända till Pirit för att hjälpa er med att
få fram Krubbis dolda minnen.
Arbetet, som tar nästan tre veckor i anspråk, verkar på något sätt ge mekanikern en ny livsglöd som ni inte sett innan. Glöden är inte överväldigande, men klart märkbar. Då Spartacus mesta delen av tiden sitter uppkopplad till Krubbis skalle med trådar till hans konstiga plasticmössa och inte går att kommunicera med förblir han lika underlig och kufisk som tidigare.

Medan Spartacus undersöker Krubbis inre kretsar händer det saker i Pirit. Rättegången mot Al-Ralph Cappuccino både påbörjas och avslutas. Den förre gangsterkungen döms till livstids fängelse som ska avtjänas på det mest välbevakade fängelset Pyrisamfundet har att erbjuda, Nordholmia anstalten, belägen i en bit in i den enorma Domsjöbotten söder om staden Nordholmia. Man lyckas inte döma Al-Ralph för något mord, varken på Clementz Ulfhielm eller Petr Krutov, vilket kanske inte är så märkligt om man vet vad ni vet. Den rättstrogne domaren Marcus Proctor verkar vilja ha alla kort på bordet och att allt ska gå rätt till, speciellt om en man som Al-Ralph står under luppen.

Vidare är man i startgroparna för att påbörja den sista delen av Hertz kanal. Kanalkonsortiet, med entreprenören Horatio Hertz i spetsen, har rekvirerat automater från hela Pyrisamfundet. Ni har hört att man rekvirerat enheter från fjärran Svedala gruva, från Fornskrotsbolaget i Nordholmia och till och med från Ulkebo, den lilla hålan som gjorde er kända för över ett halvår sedan, har tvingats bidraga med sin stolthet ’Grävarn’.

Under de veckor som går sedan ni återvänt till Pirit funderar ni mycket på vad som hänt och vilka krafter som ligger bakom de skeenden ni var med om den senaste tiden. Familjen Cappuccino verkar ha haft ett finger med i spelet, även om Al-Ralph kanske inte har haft det. Frågan huruvida Joseph Cappuccino har agerat på eget bevåg eller om han har agerat på uppdrag av någon kvarstår och risken finns att frågan aldrig blir besvarad. Likaså kvarstår frågan vad det var Joseph Cappuccino hade inopererat i huvudet. Enligt ”Vråken” hade han återvänt från Hindenburg med dessa besynnerliga kontaktdon i huvudet. Kontaktdon som bland annat medförde att han verkade kunna prata med automathuvudet via ett snöre, även detta enligt ”Vråken”. Detta är något som skrämmer er då ni aldrig sett forntida teknologi och mänsklig vävnad sammankopplat innan.

Privatdetektiven och bergsgeten Shamus Pelk hade även hon en intressant historia att förtälja. Hon agerade på uppdrag av general Samael Kloo, högste chef för Vita Kåren i Pirit som uppenbarligen hade intresset att förstöra skallen och döda Spartacus. Ni vet inte heller ifall general Kloo agerar på egen han eller om aktionen har varit sanktionerad på något sätt. Det som gör det hela än mer obehagligt är att det är känt att Kloo sympatiserar med organisationen Bevara Pyri Mänskligt. Om den organisationen har med saken att göra eller inte är omöjligt att säga.

Det som slår er är att de två grupperna som verkade vara ute efter skallen agerar efter olika agenda. Det verkade som om Joseph Cappuccino vill komma åt skallen intakt medan Kloo ville se skallen förstörd. Vad det innebär eller vad mer som finns att säga om saken är kanske för evigt dolt för er.

Informationen som Krubbis villigt delar med sig efter att Spartacus till sist lyckas få bort spärrarna och ordna upp de sargade minnesfragmenten är minst sagt intressanta, för att inte säga häpnadsväckande ifall de nu stämmer. Om det är så som Krubbis säger, och vilken automat av hans enkla modell är programmerad att ljuga, så skulle ni vara en forntida enklav på spåren. Kanske en oupptäckt sådan.
Ni har hört talas om enklaverna Elysium innan. Ända sedan ni var unga har man pratat och spekulerat i fornenklaverna. Era föräldrar och farföräldrar gjorde det samma. Den enda enklav man officiellt har hittat, enligt pyrisamfundets exploratorer, är en enklav som gick under namnet Elysium 2. Denna enklav finns i det karga och ogästvänliga ökenliknande landskapet Askerdal, norr om Vättaträsket. Området är avspärrat av kejserliga trupper och kunskapare och sedan länge troligen tömt på forntida skatter. Att ni skulle vara en oupptäckt forntida enklav på spåren låter för bra för att vara sant.

Det enda ni har hört om denna Elysium 4 är att enligt sagorna så skulle de forntida generationsarkerna ha lyft från denna mytomspunna plats för att färdas till världen bortom stjärnorna när världen på marken inte var beboelig mer. Men det är som sagt bara en vers i en saga för barn som ni alla har hört sjungas för er.

Oturligt nog verkar inte Krubbis veta vägen till sin forntida boning. Den informationen verkar ha försvunnit någonstans efter alla traumatiska upplevelser han tvingats genomlida. Krubbis berättade dock att han hade en vän, Kringlan, med fornbeteckningen CHRA41Y. Krubbis och Kringlan hade tillsammans vandrat från sitt hem för att söka efter människor att baka åt.

Sedan hade de två blivit överfallna. Av vad eller vem berättade inte Krubbis. De två hade försökt fly men Krubbis verkar ha misslyckats med att komma undan då allt svartnade varefter han såldes till Bligus och Vaska. Var Kringlan befinner sig, ifall denne fortfarande är operativ, är omöjligt att säga.

Vad som vidare är intressant är att Krubbis berättade att han och hans kompanjon Kringlan hade förföljts av en nyfiken upprättgående gris. Grisen hade på en urgammal inspelningsmanick spelat in deras samtal under vandringen genom skogen.



990120-990219 Pirit
Spartacus reparerar Krubbis huvud i Pirit. Under tiden ställs Al Ralph Cappucino inför rätta och döms till livstids fängelse. Dock inte för mordet på Klemenz Ulfhjälm. Al Ralph kommer att få sitta på det beryktade fängelset i Nordholmiaanstalten Nordholmia.

Ärriga tanten börjar ca den 990206 trakassera Chester Karlton om tillgång till Fornfyndsarkivet.

Trenchcoatmannen börjar ca den 990213 trakassera Chester Karlton om tillgång till Fornfyndsarkivet.


990220 Pirit

Vädret håller så sakteliga på att bli bättre. Det är ni en månad sedan det snöade och temperaturen segar sig upp, även om det fortfarande är frysgrader ute. Det är eftermiddag den 20:e februari år 99 pt och ni befinner er i Överstens lagerlokal.

Det har gått ett par dagar sedan Spartacus lyckades få ut informationen ur Krubbis innersta kretsar och ni har haft möjlighet att fundera på vad ni ska göra härnäst.



Gruppen bestämmer sig för att bege sig från Pirit till Nordholmia för att försöka spåra "Kringlan" då han verkar vara den enda som kan veta vägen tillbaks till hans bostad och tillika fornenklav. Översten tror att ifall vi kan hitta den som sålt Krubbis till Bligus och Vaska (som dog i samband med överfallet utanför Pirit...) kanske vi kan spåra och hitta den som överföll Krubbis/Rufus och Kringlan och således komma närmare Kringlan, ifall denne är i livet. Bokar diligens mot Hindenburg, för att byta diligens i Skarpnäck.

990221 Pirit
Resan börjar. Medresenärer är Antonia Schöld, en 15 årig arvtagerska med hennes guvernant. Äter lunch på Humle Marknad. Sover i Glimmersta Bodum.

990222 Glimersta Bodum, på väg mot Karle
Kommer till Skarpnäck. Sover över på Krumhornet.

990223 Skarpnäck, på väg mot Karle
Tar en karavan med Edgar Tryffel till kanalbygget. Där har samlats ett stort antal människor för att inviga sista etappen, bland annat de teknikfientliga ”Ynk och Eländes Elände!”, arbetslösa mutanter. Gruppen bevittnar de stora automaterna Borraren, Schaktaren, Sprängaren, Hackaren och Grävaren. Guvernör Krööger, Handelskommissarie Krööger och Horatio Hertz inviger grävandet.

990224 Skarpnäck, på väg mot Karle
Softar i Skarpnäck. Fixar karavan till Karle.

990225 Skarpnäck, på väg mot Karle
Reser med karavanen västerut. Medresenärer är Gregorius Galör (handelsresande i galoscher) och Tapiola Trostig. Övernattar på Grytegård mellan Skarpnäck och Örebåga.

990226 Grytegård, på väg mot Karle
Anländer till Örebåga

990227 Örebåga, på väg mot Karle
Reser genom Frimark. Ser Norryggen (Askerdals norra del). Anländer till Bjästa på kvällen.

990228 Bjästa, på väg mot Karle
Kommer fram till Karle. Tar in på hotell Sparven
 
User avatar
Watson
Posts: 172
Joined: Sun 10 Apr 2011, 17:21

Re: Sv: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Wed 24 Apr 2013, 21:20

Coolt, snart ansluter Belvin till gruppen.
...Elementärt, min käre Sherlock
 
User avatar
Henke
Posts: 1639
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Wed 24 Apr 2013, 21:53

Följer med stort intresse!
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 12:36

(Spelmöte 21)

Ni har slutligen fått ut information ur skallen på roboten vid namn Krubbis. Med den informationen har ni fått fram att det fanns en andra automat, vid namn Kringlan. De båda automaterna hade vandrat från sin forntida boning, vilken verkar vara inget mindre än Elysium 4, en av de forntida enklaverna och en av de enklaver som gäckat kunskaparna och undvikit att bli upptäckt.

Om ni är en oupptäckt enklav på spåren skulle detta nästan vara för bra för att vara sant. Det som skrämmer er är att detta skulle i så fall vara information som andra inom Pyrisamfundet skulle kunna vara beredda att gå över lik för att komma över. Ni har sett indikationer på att andra grupper kanske vet något om åtminstone Krubbis. Om dessa grupper vet något mer eller känner till Kringlan kan bara spekuleras om. Även frågan huruvida fler grupper eller fraktioner skulle känna till de båda automaterna kvarstår. En sak som oroar er är det faktum att Krubbis nämnde att hans och Kringlans samtal spelades in på en urgammal inspelningsapparat. Risken finns att även denna har sålts med och informationen har spridits för vinden.

Oturligt nog verkar Krubbis inte veta var hans forntida boning finns. Ert hopp att ha någon form av chans att finna fornborgen är att få tag på Kringlan, ifall denne nu är i livet. Det verkar som om er största chans till detta är att finna den som sålde Krubbis till de numera döda Bligus Virt och Vaska Lorfhem. Ni vet att köpet genomfördes i Timmerhuggarstaden Nordholmia vid norra gränsen av Pyrisamfundet för ett och ett halvt år sedan, men det är också allt. Ni vet inte vem som sålde honom eller var.

Med Nordholmia och mer information som mål har ni begett er norrut från Pirit. Färden gick med karavan till Skarpnäck där ni stannade för att bevittna inledningen av grävandet av den sista delen av den mäktiga Hertz kanal som när den står färdig ska förbinda huvudstaden Hindenburg och Pirit vattenvägen. Färden gick via en ny diligens vidare norrut via Örebåga för att till slut nå staden Karle, den största staden i Pyrisamfundets västra del.

Ni har tagit in på hotell Sparven beläget nordöst om Rudolfstorg i det som kallas Samfundsdistriktet. Ni lämnar er packning på rummen och tvättar av er en smula efter flera dagar på de frusna och delvis leriga vägarna, skumpandes i fåldragna vagnar.

Det är eftermiddag den siste februari. Ni har precis ätit lunch i den lilla restaurangen som hör hotellet till. Ni är ensamma i matsalen, så när som på krögaren som då och då tittar in för att se ifall fler gäster har anlänt eller ifall ni önskar mer att äta eller dricka. Rummet är rätt litet men gemytligt. Krögaren, vid namn Grötlund, har tänt en brasa enbart för er. Ni har precis fått in en ny runda ölmust när ni börjar diskutera vad som ska göras härnäst.


Besöker Automatstaden, och 556 köper ett vajersystem.

990301 Karle
Undersöker angående Bligus och Vaskas göranden i Karle. Pratar med Viktor Toffel, som hjälpte dem i staden. Hittar deras fd lokal i staden, där Sigurdinas Väveri ligger nu. Pratar med Adolf Hilding, som berättar att nuvarande hyresgästen tog över i november 98.

Fixar karavan till Nordholmia. Denna skall gå den 4:e mars.

990302 Karle
Softar i Karle

990303 Karle
Softar i Karle.

990304 Karle
Checkar ut från hotell Sparven och reser norrut. Med i karavanen finns två medresenärer: Gregorius Galör och Beata Knax.

990305 Milaskogen, på väg mot Nordholmia
Plockar upp en räv vid namn Goff-Goff på vägen, som säger att det finns gotländska spioner på Hotell Hote. Kommer fram till Hotell Hote på kvällen. När vi pratat med värden, Ruben, är räven försvunnen.
Värden berättar att Lukas Rulllfane, stallgossen, är försvunnen.
Last edited by Pölse-Per on Fri 26 Apr 2013, 12:55, edited 1 time in total.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 12:43

(Spelmöte 22)

Ni har slutligen fått ut information ur skallen på roboten vid namn Krubbis. Med den informationen har ni fått fram att det fanns en andra automat, vid namn Kringlan. De båda automaterna hade vandrat från sin forntida boning, vilken verkar vara inget mindre än Elysium 4, en av de forntida enklaverna och en av de enklaver som gäckat kunskaparna och undvikit att bli upptäckt.

Om ni är en oupptäckt enklav på spåren skulle detta nästan vara för bra för att vara sant. Det som skrämmer er är att detta skulle i så fall vara information som andra inom Pyrisamfundet skulle kunna vara beredda att gå över lik för att komma över. Ni har sett indikationer på att andra grupper kanske vet något om åtminstone Krubbis. Om dessa grupper vet något mer eller känner till Kringlan kan bara spekuleras om. Även frågan huruvida fler grupper eller fraktioner skulle känna till de båda automaterna kvarstår. En sak som oroar er är det faktum att Krubbis nämnde att hans och Kringlans samtal spelades in på en urgammal inspelningsapparat. Risken finns att även denna har sålts med och informationen har spridits för vinden.

Oturligt nog verkar Krubbis inte veta var hans forntida boning finns. Ert hopp att ha någon form av chans att finna fornborgen är att få tag på Kringlan, ifall denne nu är i livet. Det verkar som om er största chans till detta är att finna den som sålde Krubbis till de numera döda Bligus Virt och Vaska Lorfhem. Ni vet att köpet genomfördes i Timmerhuggarstaden Nordholmia vid norra gränsen av Pyrisamfundet för ett och ett halvt år sedan, men det är också allt. Ni vet inte vem som sålde honom eller var.

Med Nordholmia och mer information som mål har ni begett er norrut från Pirit. Färden gick med karavan till Skarpnäck där ni stannade för att bevittna inledningen av grävandet av den sista delen av den mäktiga Hertz kanal som när den står färdig ska förbinda huvudstaden Hindenburg och Pirit vattenvägen. Färden gick via en ny diligens vidare norrut via Örebåga för att till slut nå staden Karle, den största staden i Pyrisamfundets västra del.

Väl i Karle sökte ni upp en viss Viktor Toffel, en man som enligt uppgift skulle ha hjälpt Bligus Virt och Vaska Lorfhem efter att de tillsammans med Viktors äldre bror, Bogvard, hade flyendes från Nordholmia anlänt till Karle. Viktor, som äger manufakturen Toffels Timmer, hade inte mycket att berätta, då han haft relativt lite med sin bror att göra under den tid de vistades i Karle innan de färdades vidare söderut för att tragiskt sluta sina liv utanför Pirit.

Ni besökte även den lokal som Bligus, Vaska och Bogvard hade hyrt, en lokal som nu var uthyrd till Segurdinas väveri och hade så varit sedan november förra året. Ett besök hos Hildings fastigheter, ägare av den lokal som Bligus och Vaska hyrde, gav heller ingenting, mer än en något irriterad Adolf Hilding. Ni beslöt er för att således bege er norrut med Nordholmia som mål.

Efter lite överläggningar beslöt ni er att med karavan bege er norrut. Ni avreste med två vagnar den 4:e mars. Efter att ha passerat samhällena Kluring och spenderat en natt i byn Vedertofta rullade karavanen på eftermiddagen den 5:e in i den mörka och hotfulla Milaskogen.

Mot kvällen stannade en räv med keps er, vinkandes upphetsat. Räven, som kallade sig Goff-Goff, sade att han var tämligen säker att ert natthärbärge, Hotell Hote, en bit norrut, hyste Gotländska spioner. Goff-Goff övertygades att följa med i en av vagnarna, trots sin rädsla. Väl framme hälsades ni av vildmarkshotellets ägare Rudolf Eker. Ni hoppade ur och hälsade på ägaren. När ni skulle ta en mer noggrann pratstund med räven Goff-Goff visade det sig att han var som bortblåst.

Förbryllade tar ni in på hotellet och äter senare middag i matsalen tillsammans med de andra gästerna, vilka inga påvisar några direkt pyrifientliga handlingar, ifall nu en gotländsk spion skulle göra det. Under middagen uttrycker även den skäggiga Ruben sin oro över det faktum att Lukas Rullfane, stallgossen, har varit borta ovanligt länge.

Vi befinner oss i Hotell Hote’s foajé. Klockan är strax nio på kvällen den femte mars. Mörkret har sedan länge lagt sig över Milaskogen och gör området runt hotellet om än mörkare. Det enda som lyser upp nattmörkret något är det snötäcke som täcker den öppna delen av skogen och vägen upp mot hotellet. Utanför biter kylan och vinden viner och sliter och drar i den bastanta träbyggnaden.


Sent på kvällen ger vi oss ut och letar efter Lukas. Han hålls fången av Goff-Goff och två andra mutanter! Strid. Vi förhör de överlevande. De pratar något om Vilfred Bagge i Bunkern (Hindenburg?) och en Hudrik. I vilket fall, vid deras lägerplats ser vi en stängd forndörr. När Samael siktar på denna med strålpistolen öppnar den sig! Vi tar oss in.

Vi hittar ett fornkomplex (Bosättning A417) under Hotell Hote som vi undersöker och kartlägger. Vi nedgör en Terrorrobot (Modell:Bevakare) samt hittar ett forngevär, som vi döper till BFG9000. Träffar 3 kejserliga agenter under Hotell Hote: Yngwe Fallenhed, Torben och Jakob.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 12:52

(Spelmöte 23)

990306 Milaskogen, Hotell Hote
Lönngången in till basen har stängts under natten. Eftersom vi inte tycker att vi har kartlagt allt, och plundrat allt vi vill plundra, så bestämmer vi oss för att stanna och hitta en annan ingång till komplexet. 556 och Holken gräver en grop där vi tror att den riktiga ingången skall vara.

990307 Milaskogen, Hotell Hote
Vi gräver vidare.

990308 Milaskogen, Hotell Hote
Till slut bestämmer vi oss för att strunta i grävprojektet och fortsätta mot Nordholmia.
Last edited by Pölse-Per on Fri 26 Apr 2013, 12:54, edited 1 time in total.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 12:53

(Spelmöte 24)

Kommer till Frykens Ed. Kollar in Obelisken.

990309 Milaskogen, på väg mot Nordholmia
Reser. Kommer till Ödbergs täppa.

990310 Milaskogen, på väg mot Nordholmia
Kommer till Norddala. Sover över i Nordhamn.

990311 Nordhamn, på väg mot Nordholmia
Reser vidare. Kommer ut ur Milaskogen och förbi Kranketorp.

990312 utanför Nordholmia
Når Nordholmia.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 13:04

(Spelmöte 25)

990313-990318 Nordholmia
Ni har lämnat Pirit bakom er och begett er norrut i jakten på information om automaten Krubbis hem, Elysium 4.

Färden har gått norrut mot staden Nordholmia, via Skarpnäck, Karle och Nordhamn.

Ni har nu spenderat en dryg vecka i staden Nordholmia efter att ni anlänt, en vecka under vilken ni har undersökt en del och lärt känna staden i norr lite bättre.

Under de första två dagarna i Nordholmia bor ni på Hotell Dombottnen. Den unga galtdamen Niagara Åkertz slog för enbart något halvår sedan upp ett prydligt litet övernattningshak inte långt ifrån Västra Infarten till Elderstaden, beläget precis invid den klippreva som bryter in från Domsjöbottnen från kanten och fram emot muren. Grisflickans sköna tryne och vaggande knorr har satt otaliga galtherrars hjärtan i brand och att hon därtill skall ha rest norröver efter att ha fått ett stint arv från en bortgången Göborgsk farbror gör henne inte mindre attraktiv. Hennes välskötta etablissemang har börjat få ett stadigt tillskott av klientel och en lovordande artikel i Polisgazettens Nordholmiaupplaga nyligen spädde ytterligare på hennes goda rykte. Niagaras inhyrda kock, Miklas Bussespång, har därtill bidragit till populariteten då denne är en slevförare av klass och kan istervälla pärer och flottsteka bautarafider som får det att vattnas i munnen på såväl tränade culinarier som gästande kolmilare.

Följande dagar har ni spenderat inkvarterade på två ställen, då ett hotellboende blir dyrt i längden, även på ett natthärbärje som Hotell Dombottnen. Ni har delat upp er och den ena gruppen bestående av 556 och Sigismund har fått tag på ett rum hos en god vän till 556, Sesam Abramäster. Herr Abramäster är en äldre kunskapare som för några år sedan öppnade en butik för handel med fornfynd och fornskrot. Herr Abramäster har ett litet trångt kyffe med plats för en person och en automat.

Ni andra, Orvar, Holken och Samael, bor inkvarterade hos en av Orvars gamla vänner, Algot Handfast. Algot var fram till för sex år sedan Pyrisamfundets chefsexplorator och således en av Orvars gamla chefer under tiden som explorator, men lämnade år 93 över posten till den nu försvunne Manfred Lund. Algot reste med sin fru Jonna från Hindenburg för att förverkliga en dröm han alltid haft, nämligen att öppna en egen restaurang. Inne på gården, bakom restaurangen, har paret Handfast en gäststuga som man med lite god vilja kan klämma in tre gäster som får bo trångt, vilket inkluderar en halmmadrass på golvet. Själv bor paret Handfast på restaurangens ovanvåning.

Det första som slagit er är att mentaliteten är helt annorlunda jämfört med Pirit och även andra städer, men kontrasten mot Pirit är slående. Saker och ting får ta sin tid, det är helt ok. Man har även en tro att saker kommer att bli till det bättre, bara man anstränger sig ordentligt. Den känslan, som man allmänt kallar ”Gryningsandan” kanske är taget från kejsarens motto ”Vilja, rätt och mannamod”.

Det andra som slår er är hur isolerade ni känner er. Inte för att ni egentligen kanske är det, men mer att ni befinner er i den andra änden av samfundet, med den väldiga Milaskogen mellan er och resten av den civiliserade världen.

Befolkningen i Nordholmia är till största delen rätt vänliga, men det märks tydligt hur påverkade de är av den karga omgivningen. Det är som om befolkningen i sig är lika karg och dyster i många lägen som det omgivande landskapet.

Ni reagerar även på den lukt eller kanske snarare stank som ständigt ligger mer eller mindre över staden. Trots att man valt att förlägga manufakturerna strax norr om stadskärnan driver dunster in då och då. Visst, Pirit hade sina manufakturer och sitt jäsande Vättaträsk, men det är ändå inte samma sak som utsläppen från Förenade timmerbolagen eller Nordholmias Smältverk.

Avsaknaden av en styrande gangsterkung blir alltmer påtaglig ju längre ni vistas i staden. Visst, under er sista tid i Pirit hade staden heller ingen styrande gangsterkung, men Al-Ralph hade ändå satt sin prägel på staden och stadens mentalitet att hans ande hängde kvar även efter hans gripande. Al-Ralph ja. Det känns på något sätt otroligt att han numera spenderar sin tid inlåst på Nordholmia anstalten, mycket på grund av ert agerande i Pirit i för över snart fyra månader sedan. Känslan av att kunna påverka saker till det bättre är kanske inte så avlägsen som man kan tro.

Ni hittar ett par ställen under den första vecka ni spenderar i Nordholmia. Det första stället, som ni på något sätt föredrar, är Timmerstugan. Timmerstugan ligger i Elderstaden, den del av Nordholmia som byggdes först, före stadens egentliga införlivande i Pyrisamfundet. Själva etablissemanget ligger delvis under jord och då stället ligger invid kanten till den väldiga Domsjöbotten kan man via de södra fönstren blicka ut över det oftast i dis insvepta landskapet där nere. Timmerstugans klientel består mestadels av tillfälliga besökare som befinner sig i Nordholmia av olika anledningar, må det vara skrotprospektering i de norra ödemarkerna eller i jakt på tillfälligt arbete i staden som sådan. Oftast befinner sig gängledarna Troy, Hojt och Trent Nidelacker i Timmerstugan. Bröderna Nidelacker är sedan länge staden Nordholmias fattigare sidas förkämpar och svurna fiender till bland andra rikemannen Wolfram Bonners söner. Ni har hittills undsluppit att bli påhoppade, då flera ni pratat med sagt att de tre gärna ger sig på nytillkomna.

Det andra stället ni har funnit är Restaurang Handfast, som ni givetvis bara kan vandra över gårdsplanen för att nå. Algot och hans fru Jonna har bjudit på middag under de fem kvällar som ni bott hos dem. Hur länge de hade tänkt göra det är det dock inte sagt, men ännu har deras tålamod inte satts på prov. Ett par av dagarna har ni även bjudits på frukost, serverat inne vid restaurangens grova trämöblemang.

Under er tid i staden har ni hört ett flertal rykten. Det första som ni hört från bland andra Tord Brask, en före detta prospektör för Nordholmias smältverk men som numera inte jobbar alls på grund av skador han ådragit sig, är att det varit en del uppgörelser i undre världen den senaste tiden. Tord vet inte så mycket om saken, men påstår att sherrifen Jånni Rio inte verkar bry sig. Han fokuserar mest på de brott som gemene mutant ser på gatan. Men visst, det kanske är bra, då uppgörelserna, enligt Tord, mest verkar ha varit mellan kriminella element, vilka gärna får ta varandra av daga.

Andra rykten är att en kultfigur i Nordholmia med omnejd sägs vara på väg tillbaka efter flera års bortavaro. Mannen, en getkarl vid namn Oswald Köttz, sägs vara på väg tillbaka för en tids vistelse i Nordholmia. Den här Köttz ska vara något av en legend, en norra ödemarkernas Zigge Zmolk. Han ska kunna världen norr om Nordholmia som bättre än lumpen i hans fickor byxfickor. Någon ni pratar med påstår till och med att den store Zigge Zmolk ska ha lyft på kepsen för Köttz.

Nordholmia känns på något sätt väldigt trygg. Det beror säkerligen på framförallt två saker. Den första är känslan av trygghet från vildmarkens otyg då den norra gränsbataljonen är posterad utanför staden. Nu tror ni i och för sig inte att någon ekoxe eller skogarnas svarta svin skulle ge sig in i staden som sådan, men det är ändå en säkerhet att ha samfundets soldater så nära till hands.

Det andra som gör att ni får en känsla av trygghet är det faktum att ni inte ser mycket brottslighet. Sheriffen Rio har satt sin prägel på stadens kriminella element. I Pirit kunde ni höra skottlossning nästan var och varannan kväll. Så är inte fallet i Nordholmia. Å andra sidan är väl troligen ödemarken utanför staden ett par snäpp farligare än markerna runt Pirit, inklusive Frihetens slätter.


Ni har nästan uppslukats av att komma upp till Nordholmia och nästan glömt av det uppdrag ni delvis åtog er själva, delvis accepterade en önskan från Översten nere i Pirit. Ni kommer på att ni inte har startat upp Krubbis alls sedan den gången nere under Hotell Hote för snart två veckor sedan. För mycket tid har spenderats på att göra en hemmastadda i Nordholmia. Plötsligt slår det er att ni kanske inte är så långt borta som ni känner er från de grupperingar som ni vet är ute efter Krubbis och den informationen han bär på.


Acklimatiserar oss i Nordholmia.

990319 Nordholmia
Det är nu fredagen den 19:e mars år 99 enligt pyrisk tideräkning och kylan verkar inte visa några tecken på att dra sig tillbaka mot de Norra Ödemarkernas isöknar. Snön ligger fortfarande decimeterdjup kring Nordholmia, men på stadens hårdtrampade gator och kullersten förvandlas genast nederbörden till en isgata som både stadens innevånare och dess olika dragdjur har svårt att hantera.


I Nya Haga och Elderstaden pågår viss verksamhet men ingen stannar ute längre än man absolut måste.


Någon enstaka släde styr försiktigt mot Vita Berget och en trupp milismän vandrar iväg för att avlösa vakten vid Östra infarten. På Dixilands salutorg samlas de diversearbetare som inte fått något dagskneg tillsammans med en hoper lycksökare som valt att vänta ut vintern i Nordholmia, för att planera och förbereda för vårens utfärder. De har samlat ihop sig runt Ellas Doggmoj där de gör åkarbrasor för att slippa köldskador.


Det är egentligen bara i arbetarområdet Verkstaden som allt är som vanligt. Nordholmias knegare arbetar dag som natt oberoende av väderleksförhållandena, allt för att göra de rika krösusarna på Vita Berget ännu rikare. I samband med skiftbyten väller knegarna, oftast mutanter, ut på först fabriksområdena och sedan ut mot någon sylta för att dricka ett välförtjänt stop ölmust.

Denna dag är det kallare än vanligt. Borgmästare Bonners forntida temperatursticka visar flera grader in på det blå området och innehållet i knegarnas medhavda dryckesflaskor hinner nästan frysa till is på promenaden mellan hem och arbete. Solen har gått upp på en klar himmel och vinden har mojnat till en nästan knappt märkbar bris. Det ser ut att kunna bli en mycket vacker dag.


Börjar luska i våra ledtrådar. Bland annat angående Chester Karlton, som är fornfyndsauktionschef. Försöker få biljetter till Elvira Päschons Lördagsfröjden genom att försöka övertyga en Zlips Kluttert att sluta håna Elvira i sina sånger. Funkar inte så bra.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 26 Apr 2013, 22:43

(Spelmöte 26)


990320 Nordholmia

Intro till 556

Ni har lämnat Pirit bakom er och begett er norrut i jakten på information om automaten Krubbis hem, Elysium 4.

Färden har gått norrut mot staden Nordholmia, via Skarpnäck, Karle och Nordhamn.

Ni har nu spenderat en dryg vecka i staden Nordholmia efter att ni anlänt, en vecka under vilken ni har undersökt en del och lärt känna staden i norr lite bättre.

Under de första två dagarna i Nordholmia bor ni på Hotell Dombottnen. Den unga galtdamen Niagara Åkertz slog för enbart något halvår sedan upp ett prydligt litet övernattningshak inte långt ifrån Västra Infarten till Elderstaden, beläget precis invid den klippreva som bryter in från Domsjöbottnen från kanten och fram emot muren. Grisflickans sköna tryne och vaggande knorr har satt otaliga galtherrars hjärtan i brand och att hon därtill skall ha rest norröver efter att ha fått ett stint arv från en bortgången Göborgsk farbror gör henne inte mindre attraktiv. Hennes välskötta etablissemang har börjat få ett stadigt tillskott av klientel och en lovordande artikel i Polisgazettens Nordholmiaupplaga nyligen spädde ytterligare på hennes goda rykte. Niagaras inhyrda kock, Miklas Bussespång, har därtill bidragit till populariteten då denne är en slevförare av klass och kan istervälla pärer och flottsteka bautarafider som får det att vattnas i munnen på såväl tränade culinarier som gästande kolmilare.

Följande dagar har ni spenderat inkvarterade på två ställen, då ett hotellboende blir dyrt i längden, även på ett natthärbärje som Hotell Dombottnen. Ni har delat upp er och den ena gruppen bestående av 556 och Sigismund har fått tag på ett rum hos en god vän till 556, Sesam Abramäster. Herr Abramäster är en äldre kunskapare som för några år sedan öppnade en butik för handel med fornfynd och fornskrot. Herr Abramäster har ett litet trångt kyffe med plats för en person och en automat.

De andra, Orvar, Holken och Samael, bor inkvarterade hos en av Orvars gamla vänner, Algot Handfast. Algot var fram till för sex år sedan Pyrisamfundets chefsexplorator och således en av Orvars gamla chefer under tiden som explorator, men lämnade år 93 över posten till den nu försvunne Manfred Lund. Algot reste med sin fru Jonna från Hindenburg för att förverkliga en dröm han alltid haft, nämligen att öppna en egen restaurang. Inne på gården, bakom restaurangen, har paret Handfast en gäststuga som man med lite god vilja kan klämma in tre gäster som får bo trångt, vilket inkluderar en halmmadrass på golvet. Själv bor paret Handfast på restaurangens ovanvåning.

Det första som slagit er är att mentaliteten är helt annorlunda jämfört med Pirit och även andra städer, men kontrasten mot Pirit är slående. Saker och ting får ta sin tid, det är helt ok. Man har även en tro att saker kommer att bli till det bättre, bara man anstränger sig ordentligt. Den känslan, som man allmänt kallar ”Gryningsandan” kanske är taget från kejsarens motto ”Vilja, rätt och mannamod”.

Det andra som slår dig är hur isolerade ni känner er. Inte för att ni egentligen kanske är det, men mer att ni befinner er i den andra änden av samfundet, med den väldiga Milaskogen mellan er och resten av den civiliserade världen.

Befolkningen i Nordholmia är till största delen rätt vänliga, men det märks tydligt hur påverkade de är av den karga omgivningen. Det är som om befolkningen i sig är lika karg och dyster i många lägen som det omgivande landskapet.

Ni reagerar även på den lukt eller kanske snarare stank som ständigt ligger mer eller mindre över staden. Trots att man valt att förlägga manufakturerna strax norr om stadskärnan driver dunster in då och då. Visst, Pirit hade sina manufakturer och sitt jäsande Vättaträsk, men det är ändå inte samma sak som utsläppen från Förenade timmerbolagen eller Nordholmias Smältverk.

Avsaknaden av en styrande gangsterkung blir alltmer påtaglig ju längre ni vistas i staden. Visst, under er sista tid i Pirit hade staden heller ingen styrande gangsterkung, men Al-Ralph hade ändå satt sin prägel på staden och stadens mentalitet att hans ande hängde kvar även efter hans gripande. Al-Ralph ja. Det känns på något sätt otroligt att han numera spenderar sin tid inlåst på Nordholmia anstalten, mycket på grund av ert agerande i Pirit i för över snart fyra månader sedan. Känslan av att kunna påverka saker till det bättre är kanske inte så avlägsen som man kan tro.

Ni hittar ett par ställen under den första vecka ni spenderar i Nordholmia. Det första stället, som ni på något sätt föredrar, är Timmerstugan. Timmerstugan ligger i Elderstaden, den del av Nordholmia som byggdes först, före stadens egentliga införlivande i Pyrisamfundet. Själva etablissemanget ligger delvis under jord och då stället ligger invid kanten till den väldiga Domsjöbotten kan man via de södra fönstren blicka ut över det oftast i dis insvepta landskapet där nere. Timmerstugans klientel består mestadels av tillfälliga besökare som befinner sig i Nordholmia av olika anledningar, må det vara skrotprospektering i de norra ödemarkerna eller i jakt på tillfälligt arbete i staden som sådan. Oftast befinner sig gängledarna Troy, Hojt och Trent Nidelacker i Timmerstugan. Bröderna Nidelacker är sedan länge staden Nordholmias fattigare sidas förkämpar och svurna fiender till bland andra rikemannen Wolfram Bonners söner. Ni har hittills undsluppit att bli påhoppade, då flera ni pratat med sagt att de tre gärna ger sig på nytillkomna.

Det andra stället ni har funnit är Restaurang Handfast, som ni givetvis bara kan vandra över gårdsplanen för att nå. Algot och hans fru Jonna har bjudit på middag under de fem kvällar som ni bott hos dem. Hur länge de hade tänkt göra det är det dock inte sagt, men ännu har deras tålamod inte satts på prov. Ett par av dagarna har ni även bjudits på frukost, serverat inne vid restaurangens grova trämöblemang.

Under er tid i staden har ni hört ett flertal rykten. Det första som ni hört från bland andra Tord Brask, en före detta prospektör för Nordholmias smältverk men som numera inte jobbar alls på grund av skador han ådragit sig, är att det varit en del uppgörelser i undre världen den senaste tiden. Tord vet inte så mycket om saken, men påstår att sherrifen Jånni Rio inte verkar bry sig. Han fokuserar mest på de brott som gemene mutant ser på gatan. Men visst, det kanske är bra, då uppgörelserna, enligt Tord, mest verkar ha varit mellan kriminella element, vilka gärna får ta varandra av daga.

Andra rykten är att en kultfigur i Nordholmia med omnejd sägs vara på väg tillbaka efter flera års bortavaro. Mannen, en getkarl vid namn Oswald Köttz, sägs vara på väg tillbaka för en tids vistelse i Nordholmia. Den här Köttz ska vara något av en legend, en norra ödemarkernas Zigge Zmolk. Han ska kunna världen norr om Nordholmia som bättre än lumpen i hans fickor byxfickor. Någon ni pratar med påstår till och med att den store Zigge Zmolk ska ha lyft på kepsen för Köttz.

Nordholmia känns på något sätt väldigt trygg. Det beror säkerligen på framförallt två saker. Den första är känslan av trygghet från vildmarkens otyg då den norra gränsbataljonen är posterad utanför staden. Nu tror ni i och för sig inte att någon ekoxe eller skogarnas svarta svin skulle ge sig in i staden som sådan, men det är ändå en säkerhet att ha samfundets soldater så nära till hands.

Det andra som gör att ni får en känsla av trygghet är det faktum att ni inte ser mycket brottslighet. Sheriffen Rio har satt sin prägel på stadens kriminella element. I Pirit kunde ni höra skottlossning nästan var och varannan kväll. Så är inte fallet i Nordholmia. Å andra sidan är väl troligen ödemarken utanför staden ett par snäpp farligare än markerna runt Pirit, inklusive Frihetens slätter.

Ni har nästan uppslukats av att komma upp till Nordholmia och nästan glömt av det uppdrag ni delvis åtog er själva, delvis accepterade en önskan från Översten nere i Pirit. Ni kommer på att ni inte har startat upp Krubbis alls sedan den gången nere under Hotell Hote för snart två veckor sedan. För mycket tid har spenderats på att göra en hemmastadda i Nordholmia. Plötsligt slår det er att ni kanske inte är så långt borta som ni känner er från de grupperingar som ni vet är ute efter Krubbis och den informationen han bär på.

Fredagen den 19:e mars år 99 enligt pyrisk tideräkning har passerat och kylan verkar inte visa några tecken på att dra sig tillbaka mot de Norra Ödemarkernas isöknar. Snön ligger fortfarande decimeterdjup kring Nordholmia, men på stadens hårdtrampade gator och kullersten förvandlas genast nederbörden till en isgata som både stadens innevånare och dess olika dragdjur har svårt att hantera.

I Nya Haga och Elderstaden pågår viss verksamhet men ingen stannar ute längre än man absolut måste.

Någon enstaka släde styr försiktigt mot Vita Berget och en trupp milismän vandrar iväg för att avlösa vakten vid Östra infarten. På Dixilands salutorg samlas de diversearbetare som inte fått något dagskneg tillsammans med en hoper lycksökare som valt att vänta ut vintern i Nordholmia, för att planera och förbereda för vårens utfärder. De har samlat ihop sig runt Ellas Doggmoj där de gör åkarbrasor för att slippa köldskador.

Det är egentligen bara i arbetarområdet Verkstaden som allt är som vanligt. Nordholmias knegare arbetar dag som natt oberoende av väderleksförhållandena, allt för att göra de rika krösusarna på Vita Berget ännu rikare. I samband med skiftbyten väller knegarna, oftast mutanter, ut på först fabriksområdena och sedan ut mot någon sylta för att dricka ett välförtjänt stop ölmust.

Intro till alla
Lördagen den 20:e mars börjar likt fredagen, kall och klar. Under fredagen har de flesta av er vandrat runt i Nordholmia och frågat efter hur man kan tänkas komma åt arkivet till den stora Fornfyndsaktionen som med relativt jämna mellanrum hålls i staden. Ni har nämligen fått för er att Krubbis såldes via denna aktion.

Era vidare efterforskningar har gett att Fornfyndsaktionen drivs av någon form av konsortium och att den lokale representanten Chester Karlton. Denne Karlton verkar tyvärr vara av en skyggare karaktär och håller sig sedan en tid tillbaka mestadels i sin bostad på Vita berget. Så småningom inser ni att för att få tag på arkivet till Fornfyndsaktionen måste ni få tag i denne Karlton. Det verkar alltså som om Karlton är nyckeln till information om vem som sålde Krubbis till Överstens kompanjoner Bligus och Vaska.

Ni lyckas efter en del bekymmer få en temporär passersedel till Vita berget efter att ha påstått att ni hade intresse att besöka det stora biblioteket som är beläget innanför de vitkalkade murarna. Ett besök i rikemanskvarteret Vita berget ger endast att herr Karltons hem är kraftigt bevakat av kadunderförsedda vakter som inte är villiga att släppa in er för en pratstund med husets herre.

Ett annat hett spår i jakten på herr Karlton är informationen att Chester brukar bevista den så kallade Lördagsfröjden. Lördagsfröjden är en social tillställning där Nordholmias societet träffas och äter middag tillsammans under gemytliga former. Ett sätt att komma i kontakt med herr Karlton skulle då vara att träffa honom på just Lördagsfröjden.

För att göra saken lite komplicerad så krävs det en inbjudan för att få deltaga på Lördagsfröjden. Vissa högt stående personer såsom borgmästare Bonner och guvernör Yulia Wrede har stående inbjudningar, liksom även enligt rykte herr Karlton. Lördagsfröjden håller till på en av Nordholmias finaste inrättningar, restaurang Skansen.

Restaurang Skansen drivs av Elvira Päschon, som enligt ryktet har ett förhållande med just herr Karlton. Efter ett samtal med fru Päschon erbjuder hon sig att ge er tre biljetter till Lördagsfröjden mot en gentjänst. Gentjänsten är att förhindra att dixijazzkungen Zlips Kluttert smädar fru Päschon. Denne Kluttert, som är sångare i bandet Dixistampers, är knegarna på området Dixilands store hjälte. Han tror sig nu vara lika bra som stjärnorna Rosa Råmeo eller Dumbo Charles från huvudstaden Hindenburg, vilket han inte är. Då frustrationen så mycket större när han gång på gång får nobben av fru Päschon vad gäller inbjudan till Lördagsfröjden. Som motmedel har han börjat håna Päschon i sina texter, något som tillslut nått änkan ryktesvägen, då hon inte är en av de som tar sig till stora scenen mitt i det smutsiga Dixiland för att lyssna på Dixistampers.

Efter ett besök hos herr Kluttert inser ni att han inte är beredd på att ge sig av, varken mot Pirit eller Hindenburg, trots Holkens löften om både det ena och det andra vilket inkluderade spelningar i det påhittade Skymningspalatset i Pirit.

Morgonen gryr och med den en ny dag. Det är nu lördagen den 20:e och Lördagsfröjden äger rum ikväll. Ännu har ni inte på ett tillfredställande sätt fått herr Kluttert på andra tankar vilket får som följd att ni inte har fått era utlovade inbjudningar till Lördagsfröjden, vilket mycket väl skulle kunna göra att ni skulle missa chansen att språka med herr Karlton.

Efter frukosten möter 556 upp utanför restaurang Handfast, redo att hjälpa till.



Vi köper en (har inte råd med fler) biljett till Lördagsfröjden av Mäklare Ludmar, en skummis med kontakter. Samael får äran att gå dit för att prata med Chester Karlton. Han beskriver vad som hände:

”2000, anländer till Lördagsfröjden. Dukat med långbordd. Letar upp bord med Adrian Finkel och Yngve Grossman. Båda säljare från Hindenburg. Grossman för Förenade Timmer, Finkel för Brusa källvatten. Ser även Wolfram Bonner och Johe Wrede.

Nelson Bramserud sitter brevid mig, han är assistent till polischefen. Rolf Vederlund, fraktbolagsägare från Nordhamn. Siktar Chester Karlton, (kallad CK nedan) som verkar vara runt 50 år. Försöker prata med honom, men det är hela tiden någon annan so mgör det. Ser Kapten Langer prata med dem som ”fångade” CK först. Ser två djurmutanter, en pudel (namn?) och en gås (namn?).

Får till slut prata med CK och han ber Elvira ta honom och mig till ett enskillt rum. Jag frågar om vi kan få tillgång till Arkivet. Han säger att jag inte är den förste som frågat. För sex veckor sedan kom en äldre dam med 2 kumpaner. De ville betala 100 kr för att få se arkivet. CK vägrade. De sa då att ”nästa bud skulle vara mindre generöst.”
Kvinnans utseende: 40-50 årsåldern. Ärr i ansiktet, kjol, inte dyrt klädd, svart hår.

En vecka senare kom en man i trenchcoat som hade dålig andedräkt. Han hotade CK. Han hade också svart hår, var blek och hade fornbrillor och tunna läppar.

Sedan dess har damen och trencoaten dykt upp flera gånger och hotat CK. Därför är CK så rädd.”

Det verkar sedan som att Samael och CK kommer gemensamt fram till att Samael och vi skall göra ett inbrott hos Fornfyndsauktionsarkivet för att damen och trenchcoaten skall sluta trakassera honom när det väl kommer ut att någon gjort inbrott. Samael får detaljerad info om arkivet.
 
Pölse-Per
Topic Author
Posts: 72
Joined: Mon 01 Apr 2013, 20:50

Re: Holkens UA krönika (Watsons UA kampanj från insidan)

Fri 03 May 2013, 12:14

(Spelmöte 27)

990321 Nordholmia
Efter att kommit på en snillrik plan lyckas vi göra inbrott i Arkivet mitt på dagen. Samael tar sig ner i källaren, förbi de drogade hundarna och får upp låset. Nu har vi köpbeviset på Krubbis! Det visar sig vara en Jörgh Stroganoff som sålt Krubbis till Bligus.
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 8

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 5 guests