Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

På böljan den blå

Sat 17 Mar 2018, 14:55

På böljan den blå

Kapten Bölja på briggen Amaltea seglar mest i Malsjön men kan tänka sig en tur till Åland. Vad gör man inte för bästingarnas hantlangare och chefsexplorator Lund? Bästingarna har varit goda kunder i många år och brukar betala bra, nu när de blivit rika och berömda.

Rp chockeras av att segelleden ut till Österhavet går genom Musközonen, det hade man helt missat. Besättningen revar seglen till ett minimum, skalkar och förseglar luckorna och hukar tyst under däck. RP hyschas och varnas för att föra oväsen och locka till sig zonens kreatur. Men turen i den rensade rännan mellan zonforten går bra och man når Österhavet. Sen får RP hedersuppdraget att rensa däck och rigg, de verkar mest lämpade. Ett antal missfoster har krupit ombord under natten och puttas i havet med kvastar, sablar och motorsåg när det behövs.

Manfred Lund föreläser om Åland, ett mutantstyrt land där få eller inga människor bor. Därför sorgligt outvecklat och primitivt. Enkla bönder utan stat att tala om. Fria mutanter tänker Hegel, det här kan vara värt att titta närmare på! Ett land utan människor låter svårt lockande för veteranen från Lejonorden.

Vädret blir sämre, snön driver över de grå vågorna och riggen isas sakta ner. Klints etterdogg är miserabel. Helst hade den velat ligga i ide i ett stall i södern, inte frysa svansen av sig i ett kallt lastrum. Den är slö, sömnig och retlig och går alla på nerverna. Efter ihärdigt isknackande och med domnande, värkande händer når man äntligen lä söder om Åland. Friskusen Torsten Bengtsson undrar vad alla gnäller över. Friskt vinterväder, finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, och så vidare. Roboten ska akta sig så han inte får gå på botten hem.

I hamnen i Skrämstavik är det fullt och alla får vackert vänta på kajplats och landstigning till morgondagen. Det har varit alldeles för mycket spring sen meteoren slog ner påstår hamnchefen. Och den där Mortimer. Han är skogstokig han, håll er borta från honom.

Våra vänner knyter händerna i fickorna när de ser Drake eskorterad av ett tjugotal vitkårister gå i land från den pyriska jakten i hamnen. När den forntida kampvagnen hissas upp ur lastrummet tappar alla hakan. ”Den ska jag sno!” bestämmer sig Ljung. Men inte just nu i alla fall. Efter lite förberedelser ger sig Drake och soldaterna av inåt landet.

Nästbästingarna, som Team Åland börjat kalla sig, väntar. Under småtimmarna står Torsten vakt på däck. Söderifrån hör han motorljud, svagt, svagt. Ångmaskiner som kommer närmare. Sen ser roboten i sin ljusförstärkare okända fartyg med en låg och udda siluett komma runt udden i sydöst och sprida sig över bukten innan de vänder norrut, mot Amaltea och Skrämstavik. Roboten väcker kumpanerna och besättningen. Det är nåt lurt det här. RP är försiktiga och börjar sätta långbåten i sjön innan kapten hinner protestera. Klint släpar upp doggen ur lasten.

Sen dör besättningens protester ut. Fartygen vänder bredsidan norrut och öppnar eld! Alla på Amaltea kastar sig i långbåten. Sist ner för lejdaren är Torsten Bengtsson. Ett susande hörs, och när han vänder huvudet ser han granaten slå genom Amalteas däck. Torsten hoppar och bakom honom försvinner däcket i en plym av eld.

Samma öde drabbar de andra fartygen och byn. Skrämstavik står i lågor. Folk flyr längs stigarna norrut medan de gotländska trupptransporterna lägger till. Nu känner man igen fartygens flaggor. Det kunde man gissat, pansarskepp som de här har man inte därhemma.

Nästbästingarna frågar de flyende ålänningarna om Mortimer. Skvatt galen är det allmänna omdömet, passa er för honom. Men man får i alla fall en vägbeskrivning. Man tar farväl av besättningen som tackar för varningen och tänker ligga lågt i nån lada tills det lugnat ner sig. Dags att rädda Nils.

(Mäktigt. Det är alltid kul med flottbombardemang!)
 
User avatar
Henke
Posts: 1428
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 17 Mar 2018, 15:51

Nästbästingarna... klockrent!
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Vi lydde bara order

Wed 21 Mar 2018, 18:26

Vi lydde bara order

Nya påbud från Hindenburg.
 
9 janverari 100 PT - Order – Ny trolighetsed för beväpnade styrker i Pyri Samfund – från Öfverbefälhållare Aston Schiöld stab Hindenburg
 
Jag, soldat i Pyriska samfundets armé, svärjer och bedyrar min trolighet och lydnad motvid mitt befäl, Pyris arméer och öfverbefälhållare och Samfundets härskare. Trolighet och lydnad i allt är min lott, min hvilje och min stolthet. Detta svärjer jag högtidningsfullt inför mitt befäl och bredsammen med mine kamrater.  Bryter jag dette löfte vore jag lymmel, feg rubbit och simplaste slusk.

Det första Zepp gör vid återkomsten till Pirit är att vägra lyda denna order. Sydpyriska arméfraktionen står kvar vid sin gamla ed.

/P
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Polisgazetten 11 janverari 100 PT - Pirit

Wed 28 Mar 2018, 21:55

Polisgazetten 11 janverari 100 PT - Pirit  


Bästingarna räddar Kejsaren! PG först med nyheten!
Kejsar Thorulf Skarprättare är i Pirit! Insmugglad, på flykt. Befriad av Bästingarna, Pirits hjältar. Hjältarna och hans Kejserlighet berättar.

Kejsarskapet sedan året tillfångataget! Nedrigt! Av självaste Aston Schiöld och Fyrelis Wreede! Förräderlig och bakslugt har de hållit kejsaren inspärrad för att råda och ställa. Trogne pyrier förts bakom ljuslåga och beljugits i lögnens dunklet. Thorulf Skarprättare inte undandragen i samfundaffärer, Kejsaren slugt och illistigt kidnappad. Kejserlige order och påbud tvärfalskade av förrädarne.
På landgodset Wreede ättehov har kejsaren med familj försmäktat bakom lås och bom. Inget hopp, ingen väg ut. Tills Bästingarna kommer komplotten på spåret! ”Vi besåg att här låg en kolkmal begravd. Kändes på stanken!” – General Zapp Helstrump lurar man inte så lätt. Nu blir det nog medalj. Och befodran.

Bästingarna snart på spåret. Majestätset bortnappad i Kröögersnääs och befraktad norrut. ”Man får sätta nosen mot markabacken och aldrig släppa taget på spåret” – proffstips från Samfundets kantänkligen främsta spårare Demens Vallning. ”Och där var han. På Wreede ättehov”.

Bästingar tvekar inte. Skarprättarna fritas med dunder och brak. Mest dunder vad PG förstår. Bästingarna Vektor Surkart och Bankir Sugird Rastanoppolos mitt i hetluften, förrädarna stod ingen chans mot sådana kämpar, sträcker snart vapen. Kejsarfamiljen besmugglas snabbt och lönnligt till säkerhet och friheten i Pirit.

Och nu? Ger förrädarna upp? Kommer Thorulf ta tronen? Kejsaren talar imorgon till Pirits folk från Guvernösrspalatset. PG rapporterar, missa inte ett nummer med det senaste!

-         Maskäggas Hyfverlapp, murvel extraordinär
 

Polisgazetten 11 janverari 100 PT - Hindenburg 

Kejsaren bortförd av Bästingarna! Järnringen ligger bakom!? 
Det stolta Wreede ättehov ligger i ruiner. Vi hostar i röken när soldaterna gräver fram de döda. Ännu ett bombdåd skakar samfundet, det fyrte på ett år. Men värre nyheter väntar.
Överbefälhavare Schiöld och Kommisarie Fyrelis Wreede förklarer.

”Kejsaren levde i hemlighet här, för sitt skydd. Hotad till levandet av Järnringen. Men sen hittade psimördarna honom. Det är värre än ni anar, vår älskade kejsare lever men fallit i hågvrängarnas händer. Hans varje tanke, hans hvilje är nu deras att råde över. Intet ord är hans eget. Så försöka nu Järnringen böja och bryta Samfundet itu. Lyssnen inte, allt Kejsarens tal är Järnringens tal. Stolte Pyrier, Stolte Piriter, res er, befria er älskade Kejsare från dessa Hydrans missfoster. Befria ert Samfund! Vi kommer inte hvile för Kejsar Thorulf är fri med oss igen.”

Fruktansvärt att höra. Men än värre blir det. Schiöld känner missdådarna. Lägger inte finger emellan. ”Attacken överraskade alla, explosionen förfärlig,  mordlystnaden rubbitlik. Försvarare slaktade. Gaspard Wreede och vår Samfundshjälte Överstelöjtnant Langer (Fälgkorset av andra grad med glitter) stred modigt men mördades när de inte längre kunde bjuda motstånd. I kallt blod.
Vem är då bakom desse skändligheter? Vilka är desse monstrum? Vilka är Järnringens främste mördargrupp? Vi minns alla sprängningen av Wreedes jaktgods, Hotell Kjell i Pirit, Peckwickklubben och nu detta. Samfundet hålls i fasa och skräck. Vi har spårat dem långomtids men nu är vi säkre. Järnringens främste mördare är de som kallas Bästingarna! De har bedrogut oss alle! Och blodet slutar inte där, mord på poliser, mord på soldater. De har kallat sig hjältar men Blod, Död och Förräderi är deras märke!

Gruppen leds av den beryktade Zapp Halvström, en blodsbesudlad hågvängare, lömskt och knipslugt infiltrerande vår stolta armé. Länge misstänkt, nu känd. Han och kumpanerna önskar förstöre och sönderbryta vårt samfund. Och nu är vår Kejsare i hans händer.

Men vi viker inte en tummetott. Det är vår och alle Pyriers plikt att kämpe emot. Hindenburgs domstol har idag begärit Bästingarnas, Värstingarnas, arresterande. Döde eller levandes. Buntypröjs 5000 per värsting, 10 000 för hågvrängaren Zapp. Död åt förrädarne!”

Hårda ord och inte visor från Överbefälhållaren. Har Värstingarna dragit oss alle vid näsan? PG förbluffas.

B. Akunin – murvel
 
Senare notis i PG (Zepps spelare kände sig tvungen att svara)
Ztropp Helldumt värd 100 kronkrediter!! Hindenburgs polis överväldigade av mängden påstådda skurkgeneraler som släpats in av allehanda löst folk och mindre beryktade prisjägare. ”Jag såg ju att pälsen var målad på en och fjädrarna utdragna på en annan”, förklarar trött konstapel. ”Svårt hitta villiga människor att tjäna en hacka”, säger anonym bov som försökt få kosingen. ”Nästa gång provar jag med en ansiktsbytare”, hävdar en annan lurk som inte gett upp hoppet. Var månne detta sluta undrar vi alla.

(Så kan det gå. Schiöld har ju faltiskt både en och två poänger i sina anklagelser. Men, spelarna fick 3 Rykte på köpet så de ska inte gnälla.)
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

I Pirit

Wed 11 Apr 2018, 21:54

I Pirit
På flykt med kejsarfamiljen tar man den långa, och lite diskretare, vägen till Pirit, förbi Svartmåla och genom snödrivorna i Gislavedens utkant. En snöstorm har blåst upp och även om fordonen har svårt att ta sig fram inser man att spåren snart kommer att försvinna bakom dem. Man är på den säkra sidan. Som vanligt blir man trakasserade av rubbitarna i Gislaveden men Bästingarna bryr sig knappt om sånt smått nuförtiden.

I Pirit tar man inga risker. Kejsarfamiljen inhyses under beväpnad makt i lönndom på regementet för att sen flyttas till mer passande våningar i guvernörspalatset. Säkerheten är minutiös. Heliograf och postiljonskontor stängs helt, när de öppnar igen efter ett par dagar är censuren total. Zepps mannar läser varje meddelande som sänds eller mottas. Trupperna sätts i högsta beredskap och spanare övervakar vägarna norrut ända bort till Örebåga. Viktor tanketalar med Efraim Texaco i Hindenburg som övertalas att snabbt ta sig till Pirit. Väl på plats får våra vänner äntligen se agenten förvånad. Han lämnar några livgardister till kejsarens skydd och beger sig genast tillbaka mot huvudstaden.

I möten med Kejsare, guvernör Krööger och stadscheffe Röjler hyllas Bästingarnas gärning. Thorulf är tacksam , men underligt intresserad av berättelser om Kaizer Skarprättare i EIV och att Hydran påstått sig vara Kaizer. Kan det verkligen vara sant? Bästingarna håller med om att det verkar underligt, men visst, liknande maskstyggelser har de sett tidigare och de verkar ha odlats fram ur Kaizer Skarprättares kräftsjuka kropp. Men, innebär det att Hydran är Skarprättarnas återfödde anfader? Ja, vad ska man tro?

Bästingarna framhåller stundens allvar. Samfundet balanserar på gränsen till inbördeskrig. Men en liten stund är man säkra, kuppmakarna har inte full kontroll över Hindenburg ännu. Handlar man snabbt kan man förekomma Schöld och Wreede. Thorulf måste tala till folket, hävda sin rätt och fördöma kuppmakarna som ett första steg. Så görs också. Thorulf talar till Pirit från Guvernörspalatsets balkong och till spridda applåder kräver han Pyrisamfundet tillbaka från förrädarna och ber alla trogna pyrier stödja honom. Proklamationen sprids raskt över Samfundet med press och heliograf.

Sen börjar man samla trupper och allierade. Man står sen tidigare i radiokontakt med tunnelrävarna. Överste Dragg och hans mannar deserterar på stört från Hindenburg när de får höra sin kejsare. Tunnelrävarna smyger ut ur huvudstaden och beger sig i ilmarsch söderut. Demiens tycker att man bör förhandla med motorskallarna, de kan säkert vilja hämnas på Kloo. Man skickar budbärare söderut för att få till ett möte. Fru Röjler ser mycket skeptisk ut till den delen av planen. Man skickar också bud till en mer pålitlig allierad, Grevinnan Biörnstierna, och ber om hennes vänskap och stöd. Till sist har Viktor ridit norrut till Glimmersta Bodum på sin panzaar för att kontakta den gamle vännen Filemon Attrapp. Attrapp är mer än villig att hjälpa till, framförallt som han visar sig vara tremänning med Thorulf. Viktor tappar hakan. Budkavlen går och efter en vecka är Viktor på väg tillbaka i spetsen för ett uppbåd av lantaristokrater och deras mannar. Släkterna Balk, Altklang med flera gamla bekanta skickar stora uppbåd till Skarprättarnas hjälp.

Samfundet vacklar vid branten av inbördeskriget.

(I min kampanj är den återkommande lantadelsfamiljen Attrapp lönnättlingar, så nu har RP lyckats få tag i den fraktionen. Annars sitter jag och ritar topografiska kartor över Jönköpinstrakten till spelarna. Stupen ner mot Pirit och Vättaträsket kommer att ställa till rejäla problem för alla som vill försöka attackera staden. Om det nu är här striden ska avgöras. Vi får väl se. )
 
User avatar
Henke
Posts: 1428
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Thu 12 Apr 2018, 06:11

Grymt att samla alla gamla kontakter till en rejäl batalj.
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Thu 12 Apr 2018, 13:02

(Ja, det blir kära återseenden. Om de får till ett möte med Marodörerna så ska jag visa upp det reparerade Vråålet i all sin glans och låta Rp förstå vad dem skapat. Förgasaren Lisa är ju Rps gamla robot och fgenom den blev det för länge sen så att Bästingarna hjälpte marodörerna att hitta reservdelar till Vråålet långt inne i Möken. På så sätt fick Rp tag i de reservdelar de behövde för att reparera Krubbis. Så nu är Vråålet lagat, funktionellt, och under Förgasarens kontroll. Illa om man bor på slätterna. Sen får vi se hur det går men om motorskallarna förstår att bönderna i norr är splittrade kanske de tycker att det är dags för plundringståg igen. Som om det inte var nog komplicerat innan.)


Ytterlighetslagar 12 janverari 100 PT
Att anslås å alla offenteliga lokalier och belämpliga Samfundsbebyggligheter nuomstunds.

Vårt Samfund skakas och fasas över brott begångade av hågvrängere och mutant. Järnring och Lejonorden konspirerar och önskar det Pyriska och det mänskligas död. Inte ens det Kejserliga Majestätet undgår desse skändeligheter.

Därföre beslutligas nu, från dags dato, att desse folk vid förfarande, befarande eller misstänkligande av eller för Samfundsfarlige brott kunna personligen eller gruppeligen förlora rätt till liv, medborgerlighet och egendomlighet. Beslut skola tagas av berörd myndighet eller myndighetpersonlighet vid försålämplig tidpunkt och begrundning av såvälan genomförligande som varaktighet.

Å Kejsar Thorulf Skarprättares vägnar, 12 janverari 100 PT, Hindenburg

Aston Schiöld, Överbefälhållare                        Fyrelis Wreede, Ordningskommisarie

(I huvudstaden driver kuppmakarna på mot mutantutrensningarna.)
 
Jimorie
Posts: 7
Joined: Wed 24 Aug 2011, 20:01

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 14 Apr 2018, 11:40

(Fantastiskt kul att följa er kampanj igen! Jag hade glömt bort den i ett år eller två, så det var en glad överraskning att snubbla över den igen, och se att ni nu närmar er slutet på hela konkarongen!)
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sun 15 Apr 2018, 21:35

Kul att du gllar't. Med tanke på vilken takt vi håller så tror jag inte två års uppehåll gör så mycket.... ;)

P
 
Patrik
Posts: 140
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Mortimers nätverk

Sun 22 Apr 2018, 21:54

Mortimers nätverk
Man letar sig fram mot Dr Mortimers gård. Natten är bara upplyst av det svaga skenet från ett brinnande Skrämstavik.  Det är tydligt att Drake tagit samma väg som våra vänner, spåren av fortvagnen är lätta att följa. Mellan några bergknallar gömmer sig några grovt murade stenhus, ett blekt grönt sken ur fönstren. Hegel smyger sig närmar men snubblar med buller och bång över en gärdsgård. Nästbästingarna trycker i buskar och diken när några vitkårister undersöker braket, men de ser ingenting i mörkret.

Snart har man tagit sig fram till husen, ljudlöst den här gången. I uthuset verkar det vara någon sorts laboratorium och där plågar några av Drakes män en stackars mink, boningshuset verkar tomt och öde. Väktarroboten Bengtsson bestämmer sig för att ingripa och rädda liv, minkens och alla andras. Kombinationen väktarbot, chockbatong och tårgas är löjligt effektiv i det trånga utrymmet, vitkåristerna har inget att sätta emot utan är snart surrade till sista man.

När man söker igenom gården möts man an en chockerande syn. Doktor Mortimer är ihjälslagen, och tur är väl kanske det när Nästbästingarna upptäcker vad han haft för sig i skjulet. Torsten Bengtsson mumlar något om vivisektion men förklarar inte vem Vivvi är. Mutanterna i sällskapet upprörs djupt av likskändningen som verkar ha pågått.  Hegel insisterar på att bränna gården till grunden för att ge de döda en värdig begravning. Sagt och gjort. Vitkåristernas kläder hamnar också på bålet och soldaterna släpps att klara sig bäst de kan i snön.

Minken Jerry har mycket att berätta. Han insisterar på att han inte hjälpt till med några skändligheter, minsann bara städat och lagat mat. Pyrierna väljer att tro honom, åtminstone tills vidare. Han berättar också att Drake tydligen var på jakt efter grisen Nils och nog slog ihjäl Mortimer som visst glömt var grisen setts. Troligen har någon av Mortimers gravskändande kontakter på öarna sett till honom. Jerry vet ungefär var kontakterna bor men inte vad de heter. Han påstår sig dock känna igen dem. Du kommer med oss, konstaterar Hegel. Minken sväljer skrämt när han inser vilken knipa han satt sig i. Nå, bättre än att slås ihjäl av Vita kåren i alla fall.

Kontakten i Skrämstavik vet Jerry är hamnkaptenen, och honom såg de sänkas av gotlänningarna så Nästbästingarna bestämmer sig för att leta någon annanstans. Man gissar att Drake börjat med den närmaste kontakten så man bör ta sig till nästa på listan för att få ett försprång. Mot Silvastrand alltså! Jerry leder vägen in över ön och genom ett större skogsparti. Snön ligger inte lika djup här och man gör bra fart. Framåt middag blickar man ut från skogsranden mot ett delvis nedbränt Midlunda, fullt av gotlänningar. Bebott av människor påstår Jerry, tydligen en ovanlighet på ön. Men man inser snart att det Jerry kallar människor, det kallar man mutanter i Pyri.

Man springer på en grupp nyblivna partisaner i skogsbrynet. I blotta förskräckelsen blir Torsten pepprad av rebellernas musköter, men pansaret är tjockt och roboten tar inte illa upp. Man avstyr vidare våldsamheter och överlämnar ett knippe gevär man snott från vitkåristerna. Rebellerna är upprörda över gotllänningarna men tydligen nästan lika upprörda över andra gotlänningarnas uselhet. Någon de kallar Sverre har tydligen avslöjat vad de andra ålänningarna säger bakom deras ryggar. Nästbästingarna uppmanar till åländsk enhet och motstånd, bara tillsammans kan ni göra motstånd mot guten. Rebellerna nickar tveksamt och ordnar med en guide för den vidare färden.

I skymningen på eftermiddagen når man fjärden som sträcker sig norrut mot Silvastrand. Men man vill inte ge sig ut på isarna i mörkret. Istället hittar man sängplats i ett litet fiskeläge, alldeles för litet för att gotlänningarna skulle bry sig om det. Men nästa morgon, ute på isen, stöter man på en gutisk patrull. Man jagas upp på strandklipporna och från det skyddet lyckas man driva patrullen på flykt västerut. Nu är det bråttom innan förstärkningarna dyker upp, man skyndar mot Silvastrand.

Byn är tydligen belägrad. Ålänningarna har förskansat sig i en hall på åsen, vaktade och beskjutna av flera gotländska posteringar. Med hjälp av några lokalbor överfaller man de östra posteringarna, återigen visar sig Torstens icke-dödliga vapen synnerligen effektiva. Det ena leder till det andra och handgemänget slutar med ett regelrätt slag uppe på klippan. Hegel går bärsärk och driver på egen hand en patrull på flykten. Klint och Ljung är utmärkta skyttar och håller gotlänningarna på avstånd. Torsten blir grundligt pepprad men småskråmor bryr sig inte Väktare om.

Slutligen avgörs det hela av en gammal bekants uppdykande. Pirits egen vigilante Blå dunster får de sista gutarna att sträcka vapen. Nästbästingarna tappar hakan när Blå dunster visar sig vara ingen mindre än Marcus Proctor, också välkänd för alla Piritbor. Proctor är på jakt efter vad som måste vara en forntidsmänniska, ombedd av ingen mindre än Efraim Texaco i Hindenburg. Man bestämmer sig för att slå sina påsar ihop, för att hjälpa varandra i alla fall ett tag. Luften verkar dock gå ur Herr Proctor när man avslöjar att Drake är på ön. Han är tydligen bror till Marcus Proctor men har bytt namn för att bättre komma fram i Hindenburg. ”Men, jag fattar inte, varför bytte han namn till Linus?” frågar Ljung senare. Vår ulvriking missar ofta nyanserna.

Man pratar med resterna av ålänningarnas råd och inser att den där Sverre sått split här också. En gotländsk provokatör kanske. Men de äldre öborna påminner också om att man kämpat mot guten förr, och att man ska minnas att Gusten-går-genom-väggar ledde dem till seger. Man kan kämoa emot igen. Pyrierna delar frikostigt ut alla vapen man lagt vantarna på och önskar lycka till med upproret. Den tillfångatagne gotländske kaptenen är mer skeptisk. Ge upp genast annars drar ni bara olycka över er råder han. Han skrattar så han storknar när rp påpekar att gutarna inte kommer långt med bara tre skepp. Nästbästingarna inser att de bara sett en liten del av den gotländska invasionen och nog missbedömt läget totalt.

När Silvastrandsborna får höra talas om att en i byn, en av deras grannar, faktiskt sålt liken av deras barn och vänner till Mortimer blir de förstås upprörda. Mortimers kontakt skyller ifrån sig och babblar som ett vattenfall för att rädda sitt liv. Men någon Nils känner han inte till. Andra har dock sett en underlig forntidsvagn och soldater med vita armbindlar på väg norrut. Drake. Nu gäller det att komma först till Dratta Stupfall.

(I vårt mutantskandinavien har Åland tidigare varit en gotländsk besittning som frigjorde sig i ett uppror för kanske en femtio år sen. Historien är starkt inspirerad av slavupproret på Haiti.)
GZIP: Off