Sun 24 Feb 2019, 21:03
Utbrytning
Alla älskar när det smäller. Eller nästan alla i alla fall.
Peckwicks arsenal är imponerande. Sprängämnen, fornvapen, Skarprättare! Plötsligt är mutantskocken välbeväpnad. De bästa vapnen går såklart till Järnringen men även Domherrens och Stroganoffs mannar och Demiens familj kan förse sig. Nu är oddsen mot Vita kåren jämnare. Peckwick själv verkar ha hittat nåt speciellt. Både Sigurd och Demiens märker att svanherren nu följs av två välkamouflerade, nästintill osynliga robotar. Holoflage antar Sigurd, det har man ju sett förr. Robotsamlare som han är är han mycket nyfiken på vad detta kan vara. Finns det någon chans att lägga vantarna på dem?.
Planen är för utbrytningen ur kåkstaden är enkel. Viktor och Sigurd ordnar varsin avledningsmanöver. När de är igång attackerar en grupp frivilliga muren och får vakterna att fokusera på att stoppa utbrytningen. Under tiden leder Demiens och Zepp med hjälp av sina allierade ner kåkstadens mutanter i kloakerna och tar ut dem ur staden via pumpstationen. Zepp och Demiens ser till att stationen erövras tyst och diskret. Arriärgardet avbryter attacken och tar sig ner i kloakerna när pumpstationen är erövrad. I mörkret och gyttret av skjul lär det dröja tills en bra bit in på nästa dag innan någon märker att mutanterna flytt, ännu längre tills de hittar flyktvägen. Man har några veteraner från rubbitkrigen i gruppen, de kan leda flyktingarna till de övergivna rubbittunnlarna i Ödmården norrut. Där får de gömma sig ett tag tills oroligheterna är över.
Avledningsmanövrarna då? De är ambitiösa minst sagt. Viktor sänker slagskeppet Oskar II som regelbundet bombarderar kåkstaden och Sigurd tänker smyga in på regementet och spränga kruthuset. Det lär få fart på folk.
Sigurd smyger fram genom staden och tar sig elegant och diskret in på regementsområdet. Zepp känner till området och har gett en god beskrivning. Krut, ammunition och sprängämnen förvaras i en underjordisk bunker bredvid arsenalen. Enda vägen in är en brant trappa ned till förrådet som är ingrävt i en backe. Brant trappa, tjocka väggar och ett högt valv upp till ett tunt tak, hela konstruktionen är gjord för att rikta sprängverkan uppåt om olyckan skulle vara framme.
Det är mycket aktivitet på regementet, trupper förbereder sig för avmarsch. På väg mot Wredesås och Örebåga antar Sigurd. Bästingarnas plan verkar ha effekt. Vid ingången till kruthuset står två vakter och det verkar finnas folk därnere också. Men, det ska nog gå. Sigurd och de två medhjälpare från Demiens skyddskår han har med sig i en ryggsäck, två pyttesmå spanare, gömmer sig och väntar på Viktors drag.
Viktor har tidigare under dagen med hjälp av kikare fått syn på och tankeläst ett högt befäl på slagskeppet Oskar II. Nu använder han den telepatiska länken för att dominera sitt offer. Officeren, kommendörsbosunen, väcks, klär på sig och går ned till krutdurken. Vakten blir förvånad men protesterar inte när han utsätts för en blixtinspektion och släpper in sitt befäl i förrådet. Det är packat från golv till tak med krut och granater till både tunga och lätta Skarprättarkanoner. Bosunen inskärper att vakten inte kan vara nog försiktig, sabotörer kan finnas överallt i dessa tider. När vakten vänder sig om för att släppa ut sin överordnade igen drar Viktor befälets Skarprättare, trycker den mot en kruttunna och fyrar av.
Explosionen lyser upp himlen och dånet hörs över hela Hindenburg. Sigurd är genast på väg framåt. Elegant och osedd smyger han förbi vakterna och tar sig ner för trappan. Nere i krutförrådet håller några officerer på och inventerar förråden och märker upp vad som ska fraktas med trupperna vid avmarschen nästa dag. Sigurd planterar Zepps hembyggda bomb och smyger ut igen. På vägen ut hör han officerarna diskutera något de har i arsenalen och verkar rädda för och som de visst tänker flytta ner hit till kruthuset så snart de kan.
Sigurd väntar och väntar utanför, men ingen knall kommer. Plötsligt vrålar någon nere från förrådet om en bomb. Larmet går. Sigurd svär och springer ner igen. Vakterna knuffas åt sidan av något de inte ser och vid trappans fot står två officerer med Zepps bomb, en blindgångare. Med virvlande stridssåg har Sigurd strax oskadliggjort officerarna, men vakterna är på väg ner och fler verkar springa mot platsen.
Ta dig ut, jag sköter det här säger plötsligt en av de små spanarna. ”Leve Cassius!” Sigurd är tårögd av offerviljan och kastar sig uppåt mot säkerheten. Men han blir uppehållen av vakterna i trappan och hinner bara nästan fram, snubblar på tröskeln och hinner inte i skydd innan explosionen tar honom och kastar honom som en vante. Uppåt, precis som krutförrådet är tänkt att göra.
Än en gång rullar explosionsdånet över Hindenburg. Brinnande rester regnar över de närmsta kvarteren på Kopparberget. Viktor förlorar kontakten med Sigurd och slår larm. Demiens beger sig genast till undsättning och Zepp leder slagstyrkan ut ur kloakerna och in i pumphuset. Där är det tomt. Alla, både knegare och vakter, är uppflugna på gårdsskjulen för att se vad som händer inne i staden. Vakterna blir raskt utslagna och de muterade knegarna inser att de får fly tillsammans med kåkstadsmutanterna om de ska ha en chans att klara sig från Kårens hämnd.
Sönderslagen och halvdöd vaknar Sigurd på ett krossat tegeltak. Han har landat på taket till en trevåningsbyggnad bredvid kruthuset. Där det stod är nu en brinnande krater. Sårade täcker planen utanför och fler soldater strömmar till. Sigurd är dock osedd uppe på sitt tak. Han linkar ner i den tomma byggnaden och inser att han står i regementets arsenal. På bottenvåningen står en vagn vars flak är packat med förseglade damejanner, med halm och kravlande snuskkryp inuti. Sigurd läser förbluffat fraktmanifestet bredvid. Pestloppor! Hade juntan tänks släppa lös dessa i kåkstaden? Galningarna vill dra katastrofen över oss igen. Sigurd samlar ihop halm och papper och tänder en brasa i vagnen. Sen flyr han ut i natten och stapplar bort över skjutfältet på baksidan av arsenalen. Demiens hittar honom gömd och blödande i en gränd. Efter en fornstark läkedrog lyckas hon stötta honom i säkerhet.
(Säsongens mäktigaste spelomgång! Zepp fumlade sprängämnesslaget när han byggde bomben. Precis som den gången Sigurd skulle spränga porten på Wrede Ättehov. Det börjar bli en vana. Den gången lät jag stubinen vara för kort så nu fick det bli en blindgångare istället. Sigurd tog 20t6 i skada i explosionen, slog högt och sen missade han sitt undvika. Hoppsan. Men med en stridsrustning och en 9 poängsoverall under så klarade han sig faktiskt, om än med tre kp kvar och kritiskt skadad. Sigurd hade någon läkedrog och eftersom Demiens satte en Regen i SoS så får de behålla barnet men är permanent lomhörda (-25% på Iakttagelseförmåga och de har nu förlorat sin specialförmåga att höra om folk ljuger.) Snöpligt om SoS hade gått åt nu, men vilken dramatik!)