Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sun 02 Sep 2018, 21:51

Hej Johan,bra att du redde ut det med namnen. Jag blev lite förvånad, jag tror nämligen att Peter heter Peter här på forumet. Den Petern i alla fall, det finns säkert fler... 

Jämför du krönikan med Eyvind Johnsson?? Tack! Det var banne mig det finaste jag hört sen jag inte konfirmerades.Väldigt roligt att höra, även om det är en våldsam överdrift. Men jag håller med om att brevskrivandet är roligt, jag är grymt nöjd över hur vi fått till det. 

Ove Banjo tror jag var en titel man fick på Järnringens forum, de hade nåt system med att man fick olika titlar/status beroende på hur mycket man hade skrivit. Så det är väl därför den kommer där tillsammans med vonVinkelslip och datumet. 

Praktiskt att du fått ner storleken på första delen av krönikan. Jag skickar dig ett PM så kanske jag kan få en kopia. 

Trevlig kväll,

Patrik
 
User avatar
kjw1
Posts: 132
Joined: Sun 22 May 2011, 05:33

forndokumentet

Mon 03 Sep 2018, 09:43

Bäste broder
Nja... kanske inte riktigt Nobelpristagarnivå ändå (sorry)... även om det var länge sedan jag läste Krilonsviten. Men glad blev jag när jag skummade breven i samband med min groveditering / bantning av dokumentet. Det är den vördnadsfulla / högtidliga tonen tror jag, som ju kanske generellt är ett historiskt borgerligt filter. Det kommer jag ihåg från Krilon som något som förstärkte intimiteten. Den sekreta gruppen, -sällskapet... Drar mig till minnes att det var mycket "bäste broder" och "vänligen" etc :-) Vilket inte alltid är fallet i kommunikationstrådarna på dagens transversala arenor... Minst lika effektiv (och kanske mindre plojjig) stämnings/atmosfärskrydda som skrofmålet, tycker jag.

Japp - självklart är det ju de där titlarna! De hade jag glömt. Det kom ju så klart med i Henkes cut n' paste räddning! Jo, beroende på antal postade inlägg fanns det en hierarki av olika lustifikationer :-)

Självklart skickar jag den bantade versionen! Jag skrev forumdokumentet i förra posten och tänkte automatiskt "forndokumentet"  ;) Du kan få den nu och / eller efter min genomläsning (då kanske jag piffat lite till). En del of topic finns kvar. Och i andra fall, när jag tagit bort dito, blir det ibland goddag yxskaft-svar så klart. Det jag valde att prioritera (inför min utskrift och genomläsning) var krönikan och merparten av diskussionerna kring UA kampanjen rent generellt. Annars var det ju kul också och se vilka som var med back ago och engagerade sig och hejjade på... som Psipo, Bengt-Petter, Harold, Peter, Watson, Kosta mfl gamla bekanta. Bekanta som i flera fall återfinns även på Ligans forum men i många fall under nya nics... Men vid genomläsningen tyckte jag att det var en annan slags tidskapsel... Och den kapseln/det dokumentet finns ju såklart också kvar att jämföra med. Det har sagts förut men tänk vad synd att Järnringens forum, med så mycket material, försvann. Många kände nog att luften gick ur då, även om det var en lite utdragen process som i slutändan rann ut i sanden nästan obemärkt... Det har ju även funnits en del bilder och länkar (tror jag inte hottade någon som fortfarande fungerade) i dokumentet. Bilderna är borta men de (döda) länkarna har jag kvar eftersom det finns en chans att dokumenten kanske finns någonstans (din krasch till trots). Ibland kan man även söka efter/spåra dokumenten via deras namn, om de skvalpar omkring någonstans.

Efter att ha läst din Del I ska jag läsa Tomas/Harolds UA-kampanj som jag redan skrivit ut. Även sugen att läsa Watsons dito som jag vet att jag kikat på någon gång men som ju också försvann i och med ovannämnda forumkrasch. Jädrans kul att jämföra de olika klurigheter ni kommit på!

Vänligen

/kJw1
[kJw1]
prudentia nostra constatia
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Tue 04 Sep 2018, 20:59

Inte riktigt Nobelpris-kvalité alltså?? Inte ens i dessa dagar av Akademiskandaler? ;) Nå, det är bara att rulla upp ärmarna och jobba på då.

Jag måste säga att jag är både glad och imponerad över att någon faktiskt tar och läser den tegelsten till krönika det blivit med åren. Om den gamla krönikan är 156 sidor i redigerat skicka så måste väl den nya närma sig hundra? Du har rätt, jag blir tvungen att göra en pdf av det här när det är klart och se till att spelarna får den som minne av de här tolv åren. 

Thomas krönika är mycket läsvärd, den har jag snott en hel del ifrån. Mycket nöje med den. 

Vänligen,

Patrik
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Offensiv i söder

Sun 23 Dec 2018, 00:17

Offensiv i söder


(Sådär, det var bra mycket jobb under hösten så krönikan blev lidande. Men kampanjen rullar på. Nu har man börjat ge sig på kuppmakarna på hemmaplan. Mer om det senare. Mycket har hänt på vägen.

Det var underligt att sommaren 2018 blev lika het och knastertorr som sommaren 99 i kampanjen.)

Ett erövrat gotländsk slagskepp löser ett problem för våra vänner i Pirit. Man har nästan inget artilleri. Det mesta i den vägen följde med Vita kåren till Hindenburg. Man har sen i våras drivit en kanonsmedja i Pirit men resultatet är klent, man är helt enkelt inte erfarna nog. Man har skrotkanoner i mängd och Sigurd och Demiens har gjort ett genombrott med laddramar till marodörpositiv. men riktiga kanoner har det inte blivit något med. Det finns i och för sig ett antal lätta skarprättarkanoner i de nya gränsforten mot Hultamarken, men vågar  man verkligen röra de, marodörshotet är färskt i minnet.

Nu plötsligt har man en flera dussin kanoner, direkt från smedjorna i Visby. Man river ut bestyckningen ur skeppet och fraktar den till Pirit. Det här kommer dels att underlätta stadens försvar, och dels göra offensiven norrut mycket mer realistisk. Löjtnant Gårdon har inkallats från Biörnehuus och utnämnts till Kanoncheffe. Pirits första kanonbatteri är snart stridsdugligt.

Bästingarna spiller ingen tid och trupperna beräknas vara redo för avmarsch inom några dagar när man nås av riktigt dåliga nyheter. Vråålet har setts till igen! Gudamaskinen har varit försvunnen i över ett år även om en del lösa rykten om att den sätts i södern varit i svang under hösten. Men nu är det ingen tvekan. Jätteroboten, följd av en hord extatiska marodörer, har sett s bara några mil söder om Muntermåla, av trovärdiga vittnen.

Det finns inget att göra, trupper måste avdelas till Pirit och Muntermålas beskydd. Styrkorna från slätterna och Biörnehuus får stanna i södern. Med en snopet reducerad skara tågar man norrut, 750 infanterister och 200 kavalleri är vad man får klara sig med. Det är inga roliga odds mot Vita kåren.

I alla fall så här i början går allt bra. Skarprättaren mottas av jublande folkmassor i Glimmersta och vädret håller sig kyligt och klart. Kejsaren, Bästingarna och staben spenderar natten på det Attrappska godset. Till middagen blir man rejält förvånade igen. Krubbis och Kringlan har övertalats att följa med fälttåget norrut. De har betett sig underligare och underligare de sista månaderna och går nu ständigt sammankopplade med en tjock bunt kablar. ”Det är nåt snuskigt det där” anser robotförståsigpåaren Sigurd. Nu tillkännager robot-duon att de från och med nu är Skarprättarens livvakter. Att detta är deras uråldriga uppdrag, ända sedan Elysiums dagar. Thorulf ser klart skeptisk ut. Robotarna bönar och ber Bästingarna att gå i god för dem, men våra vänner är rätt skeptiska de med.

Man tågar vidare mot Skarpnäck. Rytteriet rider som en skärm i öster medan förnödenheter förs upp längs vågen och med pråmar genom träsket. Förtruppen går en lov kring Skarpnäck, besätter slussarna vid Hertz kanal, ockuperar landsvägen mot Örebåga och skär av heliografförbindelserna. Huvudstyrkan når Skarpnäck i gryningen som planerat. Man slår storstilat läger på ett snöigt fält utanför portarna, skickar fram sändebud och kallar stadens styre till audiens med sin kejsare.

Sen biter man på naglarna. Vad gör man om staden inte mottar Thorulf som sin härskare? Startar inbördeskriget här? Så här långt har man klarat sig utan blodspillan men det kommer inte att hålla i evighet.

Men än så länge har man tur. Skarpnäcks styre är inte dummare än att de inser var skåpet står. Thorulf välkomnas till staden efter några timmar och rider in till folkets lite halvdana jubel. Nå, de vänjer sig nog snart. Sändebud från Svartmåla verkar mer tveksamma och säger sig behöva återvända hem för rådslag. Bästingarna upplyser dem om att de har tjugofyra timmar på sig, och sen får man ta konsekvenserna av vad man beslutar. Den reparerade kampvagnen och Freddy Hutts doggdrabanter skickas med till Svartmåla som en maktdemonstration och snart har även den staden insett sitt eget bästa.

Södra Pyrisamfundet ligger i Bästingarnas händer.  Vad blir kuppmakarnas svar?

/Patrik
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Väntans tider

Thu 27 Dec 2018, 13:23

Väntans tider
Från de västra provinserna hörs inte ett ljud, Karle, Säfvle och Uddevåld tiger. Mer förvånande hörs inte heller ett ljud från Nordholmia. De väntar väl på hur det ska gå. Det står och väger, Kejsar Thorulf och Bästingarna i Södra Pyri runt Vättaträsket, kuppmakarna runt Malsjön. Däremellan ett lås, familjen Vattimos Örebåga.

Kontrollerar man Örebåga kontrollerar man uppmarschen mot motståndarnas kärnområden. Men man sticker också ut nacken rejält. I Örebåga är man inom räckhåll för en motattack från andra sidans trupper. Så har man inte möjligheten att fortsätta offensiven tar man en rejäl risk om man tar staden.

Bästingarna grunnar på vad som vore bäst att göra. Thorulf är motvillig till att beordra attacker vidare, han tvekar inför att eskalera kriget. Bästingarna föredrar att förekomma, och ger sig ut på spaning. Formellt för att se vad fienden gör runt Örebåga, och se eventuella truppförflyttningar runt Wredesås. Man har såklart en baktanke, hoppa över Örebåga, och slå direkt mot Wredesås själva, spränga tunga vapen, bränna och skövla. Sen får man hitta på en ursäkt i efterhand.

På vägen österut stöter man på Wredes spaningstrupper. Tungt beväpnat panzarkavalleri söker igenom bygderna. Man gömmer sig i ett skogsparti och tar sig upp på en ås. Viktor är kunnig i att kontrollera både djur och människors vilja och mot panzardragoner är han fruktansvärd. Truppen sliter sönder sig själv när kavallerist efter kavallerist eller deras riddjur attackerar sina kamrater. Och sen undrar man varför folk är rädda för hågvrängare?

Medan övriga Bästingar tittar på förödelsen diskuterar man planerna och bestämmer sig för att ställa in räden mot Wredesås för stunden. Man återvänder till huvudstyrkan vid Skarpnäck. Där har det hänt en del, och Zepp får brått att hjälpa till att ringa in agenter, troligen från Hindenburg som upptäckts i trakten. Och dessutom har Kejsaren ett förslag, eller en order snarare.

Thorulf har bestämt sig. Bästingarna ska ta honom till Hindenburg, till ett möte med Traffaut och Texaco, och sen vidare. Han tror sig ah hittat en utväg, ett sätt att undvika inbördeskriget och kväva upproret i sin linda. Efter mycket lirkande får man fram att resan vidare är tänkt att gå rakt in i Musközonen, men vad man ska dit att göra vägrar Thorulf svara på. Bästingarna protesterar högljutt men får ge sig, Kejsaren är obeveklig. Men ett villkor får man igenom, ska man göra något så sinnessjukt farligt så måste tronföljden vara säkrad. Och så blir det, kejsarfamiljen och barnen blir kvar i Pirit och Valfrid Krööger utses till förmyndare och regent ifall något skulle inträffa.

Surmulna startar Bästingarna förberedelserna för resan. Fordon, tunga vapen och robothopen blir med. Nästbästingarna får stanna och vara huvudstyrkan till hjälp. Filemon Attrapp, General Norring och Överstelöjtnant Pepsi Röjler tar befälet i Zepps frånvaro.
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Familjen Hutt – Det är komplicerat…

Fri 28 Dec 2018, 22:53

Familjen Hutt – Det är komplicerat…
Bästingarna har knappt börjat packa när Demiens får brev ifrån Njugbert Hutt. ”Möt mig vid slussen. Ta med en vän.” Andemeningen är självklar. Demiens får tag i Sigurd och erkänner på vägen obetänksamt sitt mord på Gunda. Sigurd är chockerad men Demiens rycker på axlarna och påpekar att det var en rättmätig hämnd eftersom Gunda beordrade mordet på hennes älskade Clemens Ulfhielm.

I dimman vid slussarna väntar Njugbert och hans sekond, Viktor Soltär. Man hälsar stelt på varandra. Sigurd är nu än mer generad, han har affärer ihop med Viktor och Sigrid hade en annan sort affär med den unge mannen för något år sen.

Demiens fortsätter hävda att hon och Njugbert är kvitt, och att duellen är onödig. Njugbert tycker annorlunda, och att hedern kräver detta. ”Hedern?” undrar Demiens, ”Du är skräddare, inte aristokrat.” Men Herr Hutt är trots allt överhuvud för en av Pirits rådsfamiljer och ser annorlunda på saken.

Duellen börjar trots allt och Sigurd följer den nervöst. Han har i alla fall bestämt sig. Heder hit eller dit, idag kommer ingen att dö, han går emellan om så krävs. Njugbert är trots allt Freddys far och konsekvenserna av den här duellen, hur den än går, orkar Sigurd och Sigrid inte tänka på.

Njugbert är oväntat snabb och det är tydligt att lektionerna på den Suurkrutska fäktskolan gjort skillnad. En tidig träff sätter nästan men inte riktigt stopp för Demiens och varginnans två vibroknivar besegrar i slutändan Njugbert.

Demiens blöder kraftigt ur benet och Njugbert ligger rosslande på marken. Hans sekond lägger honom över doggryggen och tar honom in mot Skarpnäck. Sigurd förbinder sin haltande väns ben. När de sen söker upp Njugbert inne i staden så ligger han under kniven på Torsten Bengtssons operationsbord och prognosen ser inte bra ut. Demiens skickar in ett par läkedroger från EIV och linkar hemåt.

Där dyker Freddy Hutt upp för att fråga Sigurd om han sett till hans far. Njugbert är försvunnen och har skickat ett brev till Freddy, ”Till min son, ifall jag inte återvänder”. Freddy är såklart bekymrad. Sigurd hade gärna velat veta vad som står i det där brevet men skickar Freddy till sjukstugan utan vidare förklaring. Ska något förklaras så är det Njugberts sak.

Inne i stabshuset sitter Zepp i hemligt möte med sin speciella utredare Nafta Ludendorrf, vad det nu kan innebära? Utredaren har bland annat hand om mordutredningen om Gunda Hutt, men också annat. Innan Sigurd får hällt upp något starkt som förberedelse för samtalet med Generalen dyker ett bud upp med en låda. Budet har bredbrättad Piritsk hatt och lådan är enligt Demiens nos full med krut! Lådan kastas, Bästingarna kastar sig i skydd och budet flyr. Tjocka skrivbord tar det mesta av smällen och våra vänner kommer undan mörbultade men hyfsat oskadade.
Utifrån hörs flera explosioner. Sigurd sätter efter bombbudet medan de andra undersöker vad som hänt. Missdådaren kommer dock undan söderut på en snabb etterdogg. Heliografen och en officersmäss är också sprängda, med flera sårade och döda. Men ingen bomb har riktats direkt mot kejsaren. De bombmän som setts har haft mörka vinterrockar och breda mobsterhattar. Det luktar Pirit lång väg.

Man sätter av söderut efter dynamitarden och Demiens nos sviker inte. På skjutshållet i Glimmersta Bodum övermannar man den misstänkte. Viktors förhörstekniker ger snabbt resultat, Cilja Stilletto har beordrat detta. Man skickar raskt bud till guvernör Krööger att arrestera Stilettos och tar in Ciljas make Freddy Hutt till förhör.

Freddy är inledningsvis på gott humör, Njugbert kommer att klara sig men tiger tydligen som muren. Men det goda humöret går raskt över när han får höra vad hans fru, och kanske också han själv misstänks för. Freddy hävdar envist sin oskuld, att han inget visste om detta. Sigurd är böjd att tro honom men inser också att Freddy inte berättar allt. Freddy kräver också att få prata med Sigrid och att hon kan hjälpa till att reda ut detta. Sigurd förklarar att det inte går, systern är kvar i Hindenburg.

Under samtalet nås man av bud från Valfrid Krööger. CIlja Stilletto och hennes närmaste män har barrikaderat sig i casinot, ska man storma? Bästingarna tar ett beslut. Freddy får åka söderut och se till att Cilja ger upp och överlämnar sig fredligt. Bara hon berättar allt så kan hon räkna med benådning, men husarrest blir det tills inbördeskriget är över. Zepp muttrar något om bortklemande av förrädare men alla enas till slut om att detta är den smidigaste lösningen.

Innan Bästingarna därefter ger sig av norrut och Freddy och hans mannar rider mot Pirit överlämnar Freddy ett brev till Sigrid, Sigurd kanske kan leverera det när han möter systern i Hindenburg?
Zepp har via sina agenter fått reda på att man i Hindenburg börjat fånga in och internera mutanter. Det ser inte bra ut, det är dags att ge sig av.

(Det är ju kul med storpolitik och inbördeskrig och grejer. Men det är i de här privatlivsscenerna det bränner till på allvar. Sigrid vred sig som en mask när hon misstänkte att hennes älskade Freddy vänt sig mot Skarprättarna och Bästingarna. Mycket skoj! Dramatiken Demiens - Clemens – Gunda – Njugbert – Freddy – Sigrid är inte färdigmjölkad ännu. Nu vrider vi ett varv till. Fast jag hade nog väntat mig att Sigrid skulle ha utnyttjat den här situationen tlll att göra sig av med rivalen Cilja Stilletto. )

Vänligen,

P
 
User avatar
Henke
Posts: 1639
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sun 30 Dec 2018, 11:04

Alltid lika rolig läsning! Det känns som den här historien skulle kunna fortsätta långt efter UA-kampanjen.

Gott slut!
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Bakvägen in i Hindenburg

Sat 05 Jan 2019, 00:46

Bakvägen in i Hindenburg
Man håller sig långt från allfarvägarna och reser om natten utan ljus. På så sätt undviker man patruller och möten på vägen förbi Örebåga och norr om Wredesåås. När man närmar sig huvudstaden träffar man på flyktingar på väg bort, smygande genom markerna, gömda i skogarna. Berättelserna är de samma, massarresteringar och utrensningarna, Hundängen töms hus för hus. Bästingarna sprider budet, i södern finns en fristad. Skarprättaren tar emot alla flyktingar i Skarpnäck och söderut. Samlas under hans fana för skydd och motstånd.

Efter att ha slagit en lov norr om Hindenburg så närmas man sig från nordost. Det bir någon enstaka skärmytsling med patruller och vägspärrar men man undgår upptäckt. Det är tydligt att det råder undantagstillstånd i staden, det är ovanligt tomt och ödsligt, Hundängen ligger mörk. Delar av kåkstaden är nedbränd och därbakom verkar en belägring pågå. Ryktet om en motståndsficka i Kåkstaden verkar vara sant. Smilet bekräftar när han kontaktas via långpratare. Man är inringad och har dåligt med resurser. Det är osäkert hur länge man kan hålla ut.

Sen tidigare har man fina kartor över Hindenburgs kloaksystem. Det verkar som om en av huvudkanalerna löper under kåkstaden och mot en pumpstation vid Malsjöns strand. Det kan vara en väg in. Sigurd spanar av pumpstationen, den är i drift och det finns gott om knegare där. Och gott om vakter, men någon speciell beredskap verkar det inte vara. Med andra ord, fullt möjligt att tränga in, men svårt att göra det osedda.

På väg därifrån blir S o S nyfikna och undersöker ett litet läger med underligt dekorerade vagnar de sett i närheten. Trots sitt utmärkta kamoflage svänger en vagnsdörr upp när de går förbi och en röst talar i deras inre ”Välkomna in, bägge två.” I den överdådigt dekorerade vagnen är det fullt av draperier, spetsar och hängande glittrande kristaller. En äldre dam och en skäggbeprydd stramt kläd herre siter och dricker te. Honom känner de igen, en av hågvrängarna som var inblandade i historien runt Brunwasser, barnhemmet och Fru Paljetts kryssning häromåret. Tanten verkar minst lika mystisk men gästvänlig och bjuder på te. Syskonen får också dra kort ur en konstig lek som tydligen har ett och annat att säga om deras forntid, nutid och framtid. Mot ett löfte om en senare gentjänst lovar paret att ordna så att Bästingarna och resten kan ta sig in i pumpstationen. ”Gå rakt in och ner bakom den gröna dörren, sen får ni klara er själva” lyder instruktionen. Törs man lita på detta?

(Sigurds spelare drog helt lysande kort ur Tarotleken. Först Tornet, sen Eremiten, sen Knekten av svärd, jag behövde knappt hitta på nåt… J 
Henke: Jo, vi kunde nog hålla på bra länge med drama i Pirit, men örr eller senare får vi väl bestämma oss för att sluta. Men ett litet muck med maodörerna hade allt varit kul att få till igen.)
 
Patrik
Topic Author
Posts: 169
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

I Domherrens rede

Sat 09 Feb 2019, 18:51

I Domherrens rede


Erbjudandet är självklart för spännande för att inte testas. På led tågar man fram mot pumpstationen och släpps in av vakterna som uppenbart ser något helt annat än den krassa verkligheten. Allt går lugnt, både vakter och knegare är antingen helt omedvetna om våra vänner eller verkar tro att de ska vara där. Med en lättad suck hittar Bästingarna en grön dörr i väggen och ger sig ner i underjorden.

I pumphallarna där flödet från kloakerna leds ut i Malsjön är ett arbetslag i gång. Viktor dominerar snabbt förmannen som beordrar mannarna att ta paus och när rummet är tomt ulkas stackaren medvetslös. Viktors favoritillusion är sedan Nordholmia förvånat råmande ulkar som faller från skyn och landar på motståndaren. Fånigt och effektivt.

I kloakerna har man varit förr, flera gånger. Det kryllar som vanligt av morasiter men Sigurd går först och röjer väg och efter ett tag lär sig kreaturen att hans skal är för tjockt för att det ska vara nån idé. Sen dröjer det inte länge tills man hittat en av de få kloakuppgångar som leder upp i kåkstaden. Rejält låst från undersidan är den, men det stoppar inte våra vänner.

Knappt har man stuckit upp huvudena innan man hör ett visslande, välbekant ljud och slänger sig i sjön. Runt omkring exploderar skjul och ruckel i bombardemanget, som verkar komma från ett slagskepp synligt en bit ut på Malsjön. Den gör så några gånger om dan upplyser några av Domherrens hantlangare som kommit för att möta Bästingarna.

De tas emot av självaste Domherren i vad som verkar vara motståndets högkvarter. När de lämnas ensamma avslöjas en hemlighet. Smilet lyfter på sin mask med ett ”Hejsan, det hade ni inte väntat er!”. Nu hade de väl det men Bästingarna blir ändå paffa över att deras gissningar bekräftats. Och Smilet stiger tydligt i deras aktning. Han är inte längre den oduglige klåpare de en gång lärde känna. Smilet kan nog säga detsamma.

Man sammankallar kärnan av motståndet, Lejonorden, Stroganoffarna och Demiens familj till ett rådslag. Det är uppenbart att situationen är allvarlig, femhundra mutanter är belägrade i kåkstaden, muren byggs det vidare på varje dag, och man är dåligt utrustade. De vapen och förnödenheter Bästingarna tagit med sig tas tacksamt emot men räcker inte på långa vägar. Lejonorden avslöjar att man kan få tillgång till en vapengömma, men det kräver att några av ordens huvudmän fritas. De verkar sitta fängslade på Casinot i östaden. Demiens får mellan skål och vägg reda på att det är självaste Frank-Frank Peckwick det handlar om. Peckwickordens ledarsvan är en Lejonordare!

Man kommer överens om att Bästingarna ska försöka skaffa fram vapen och så får man hitta på ett sätt att få ut folk ur belägringen, antingen storma murbygget eller smyga ut genom kloakerna, det får ge sig.

Kejsarens närvaro har hela tiden hållits hemlig, säkrast så tycker Bästingarna, men man undrar om inte Smilet gissat sig till något.

På väg ut ur kåkstaden beskjuts man av krypskyttar från taken i Hundängen. Men det är lätt att hitta skydd bland ruckel och smala gränder. Som hämnd får Viktor skyttarna att kasta sig handlöst från taken, det är ett farligt jobb det är.

Man fortsätter vidare genom kloakerna, mot Thorulfshov och Efraim Texaco.

Vänligen,

Patrik
 
User avatar
Henke
Posts: 1639
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 09 Feb 2019, 19:29

Härlig läsning som vanligt! Jag hoppas du inte missat Hindenburg-kickstartern härom veckan och att Bästingarna fortsätter sitt segertåg där när MUA är överstökat.
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 5 guests