Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Ständigt denne Drake

Tue 01 May 2018, 19:00

Ständigt denne Drake
Med hjälp av rebellerna i Silvastrand får man tag i en fiskeskuta och når Dratta Stupfall samma kväll. Drake är redan på plats, vita kårens läger och fortvagnen går inte att missa. I skydd av mörkret är det enkelt att passera de gotländska posteringarna med en lögn om skrotletande. Man får sig en tillrättavisning om vikten av att registrera alla fynd och sölja dem till Guten, kontoret ligger där borta, seså.

Istället går man på krogen. Efter rundhänt bjudande och ett vänskapligt slagsmål mellan Ljung och skrotrotare från Pyri så har man identifierat Mortimers man. Han är dock inte hemma i sitt skjul. Efter vidare spanande i kåkstaden får man napp. Han sitter och äter middag med självaste Linus Drake på en av de fåtaliga bättre krogarna. Det ser mycket vänskapligt ut och sällskapet lämnar efter en stund middagen och verkar bege sig mot Drakes läger, vaktade av två vitkårister. Nästbästingarna bestämmer sig för ett överfall. Blå dunster flyger med vrålande jetmotor ut ur en gränd, hugger tag i Drake och försvinner ut over havet. I förvirringen klubbar de övriga vakterna och släpar iväg med Mortimers man.

Torsten Bengtsson, som blivit mer och mer ilsk över likskändandet förhör fången som snart förvandlas till ett hulkande vrak när han inser vad Drake haft för planer för honom. De är inte svåra att gissa sig till. Han förnekar dock att han känner till något om någon gris-Nils och bedyrar att han är en ny och bättre människa. Han har brutit kontakten med Mortimer för över ett år sedan och skäms för vad han tidigare gjort. Kärleken har räddat honom och hans fru gjort honom till en ny man. Våra vänner veknar och låter honom gå med ett gott råd att ögonblickligen försvinna om han inte vill bli ihjälslagen av Drake.

Mot nästa kontakt alltså, på skrotupplaget. Proctor återförenas med skaran efter ett par timmar. Han har tydligen lämnat Drake långt ute på isen och sagt till honom att åka hem. Nästbästingarna hade nog hoppats att han hade dumpat Drake till havs men förstår att han tvekar inför att skada sin bror.

Natten blir lugn i en enslig lada på en snöig äng. Nästa förmiddag når man skrotupplaget man hört talas om. Fiskaren som skjutsar sista sträckan antar att de är på väg dit för att deponera sin robot. Det är säkrast så påstår han och varnar för att det är fullt av gotlänningar där.

Mycket riktigt. Skrotupplaget är fullt av fornfynd och gotlänningar och arbetsstyrkan sitter fängslad i en kätte. Övermakten är stor och frågan är hur man ska tackla detta. Man spanar grundligt och upptäcker också ett gammalt svävarfordon vid en brygga utanför skroten. Den kanske kan vara användbar.

Under spaningarna överraskar man också en spejare som har våra vänner under bevakning. Grisen försöker fly men tacklas till marken. När den förstår att den pratar med en pyrisk styrka går suggan med på att leda de till resten av de åländska rebellerna.

Grisarna är ilskna och välbeväpnade. Fast beslutna att bränna skrotet innan gutarna kan sno det. Man enas om en plan, Torsten reparerar svävaren och använder den för att i nattmörkret köra rakt in på området och frita fångarna. En flygande Blå Dunster spränger de gutiska stödjepunkterna med dynamit och ålänningarna skjuter allt de ser. Nästbästingarna ser samtliga i mörker, men det gör nog inte gotlänningarna.  Rebellerna säljer också en massa sprit som bränsle till svävaren.

Men reparationen av fordonet är svårare än vad Torsten Bengtsson trott och drar ut på tiden. Framåt sena kvällen hörs ett motorvrål komma närmare. Och mycket riktigt, snart rullar Drakes fortvagn och eskort fram till skrotupplagets grindar. Pyrierna släpps snart in och Drake verkar äta middag med de gotländska befälen. Ständigt denne Drake!

/P
 
Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Långe Jack

Sat 12 May 2018, 00:20

Långe Jack


I och med Drakes uppdykande inser rebellerna att deras hopp om att erövra skroten är lönlöst. Men svinen lovar ändå eldunderstöd till Nästbästingarna om deras flygare lovar sätta eld på så mycket han kan när han sprängt de gutiska vaktposterna. All sprit som inte behövs för att driva den nylagade svävaren gör man molotovs av.

Ett par timmar senare har månen gått i moln och det mesta av skroten ligger i kolmörker. Med ett vrål startar svävaren och Blå dunster och stormar in över området. Svävaren kör rätt igenom stänglset runt kutbockskätten och Torsten börjar hiva upp fångarna på däck. En efter en överfalls de gotländska vaktposteringarna av Blå dunster och flyr för livet eller exploderar. Drakes fortvagn får två molotovs över sig, det kanske inte slår ut den men den blir svår att komma in i ett tag. Övriga nästbästingar och rebeller skjuter på allt som rör sig.

Lika fort som den kommit ger sig svävaren av ut till havs med släckta lanternor. Ute på öppet vatten finns det inget sätt att spåra den. De åländska rebellerna slinker iväg i mörkret. Tystnaden lägger sig igen över det brinnande skrotupplaget.

Salongen på svävaren måste ha varit en krog en gång i tiden. En bar i hörnet, spegelkulor i taket, bord med glittrande snurrstolar i plastics. Och i mitten en grund, uttorkad bassäng där det nu ligger en hög dammiga leksaksbåtar. Torsten säger att det står ”Räkfrossa” på skylten men vad han menar med det är oklart. Något med lobobstrar?

I denna forntida lyx förhör man de befriade fångarna. De är alla mycket glada över att slippa färdas till Visby i bojor och berättar gärna vad de vet. Visst har de sett Nils, och en annan underlig figur på skroten. De plockade lite skrot och gick igen. Antagligen håller de till i ett forntida fyrtorn på en udde i söder, det finns inte mycket annat åt det hållet.

Nöjda med att äntligen vara på rätt spår släpper man av ålänningarna på vägen. För en gångs skull låter man även gravplundraren löpa. Men de får en skarp varning om vad de kan räkna med om de försöker sälja informationen till Drake.

Sen tar man sig till fyren. Återseendet mellan Nils och Manfred blir tårfyllt. Äntligen är vännen i säkerhet. Dessutom hittar man fornmannen, mycket riktigt från Aros, och en underlig robot som visst har varit vaktmästare på himlastenen Uriel innan den damp ner. Nils stora avslöjande om Hydran och Aros blir lite av en antiklimax när alla svarar ”Vi vet”.

När uppdraget nu är slutfört och alla, i alla fall för tillfället är i säkerhet, kan Proctor unna sig att ta en paus från sin rustning en liten stund. När Torsten hjälper honom ur den inser vår bot att Marcus Proctor knappt kan röra sig utan dräktens hjälp. Han är illa däran.

Sen smids det planer. Nu ska Drake fångas in och fortvagnen erövras. Sen är det bara att sno ett gotländskt slagskepp och bege sig hem igen. En baggis.

(Jag tittade precis på Blå Dunster i boken och inser att han ska ha en lätt stridsrustning. I vår kampanj har han alltid haft en flygande rek-rustning. Jag kommer inte längre ihåg varför men jag tror att det var mer Batman helt enkelt. Nå, det är spelarna inte sena att utnyttja. Det är käckt med en flygande stridsvagn.

Det är lustigt men det har blivit tydligt att spelarna ser Ålandsäventyret som semester. Då slipper man grubbla över samfundets väl och ve, man kan lägga det tunga ansvaret åt sidan och bara svära över Drake en stund. En välbehövlig charter innan allvaret fortsätter.)
 
Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Hemma i Pirit

Thu 05 Jul 2018, 23:29

Hemma i Pirit


I Pirit planerar Bästingarna sina kommande drag. Man vill agera snabbt innan kuppmakarna hunnit stärka sitt grepp om Hindenburg. En hastig offensiv norrut med de trupper man samla ihop borde enkelt få Svartmåla, Skarpnäck och Kröögersnääs att ställa sig bakom Skarprättarna. Har man riktig tur kan man kanske tåga in i Örebåga innan motståndarna hunnit samla sig.

Demiens trycker på för en ännu djärvare plan. När offensiven pågår infiltrerar Bästingarna Hindenburg och slår ut ledargarnityret för juntan. Sen borde det hela falla samman som ett korthus. Övriga verkar inte vara svåra att övertala, nu gäller det bara att övertyga Thorulf. Men det kan nog gå, kejsaren verkar ha vett nog att följa Bästingarnas råd i det mesta. Och varför skulle han inte det?

Man träffar också Flora Röjler som gratulerar till framgångarna och kommer med ett radikalt förslag. ”Den som hjälper Skarprättaren återta sin tron kan be om vad som helst. Be om Pirits frihet och styr Södern och Frihetens slätter vid min sida. I Hindenburg blir ni aldrig accepterade, här är ni hjältar.”

Våra vänner står tysta med gapande munnar. Man accepterar inte rakt av men verkar mellan skål och vägg tycka att det här är det bästa förslaget de fått. Man har snart förhandlat fram ett löfte från Röjler om livstida och ärftligt rådsmedlemskap för samtliga och ber sen att få tänka på saken. Det behöver inte sägas att Flora lagt sitt liv i Bästingarnas händer, ett ord om detta till Kejsaren och stadscheffe Röjlers frihet och antagligen också liv är förverkade.

Sigurd börjar också bli riktigt orolig för Kejsar Thorulfs intresse för Hydran och monstrets eventuella kopplingar till Kaizer Skarprättare. Det möjliga släktskapet mellan besten och kejsarätten har tydligen slagit an något hos Thorulf, men vad, och varför?

Freddy Hutt syns ofta i närheten under planerandet av Pirits försvar och offensiven norrut, han är trots allt en av stadens främsta officerare. Freddy verkar orolig och brydd och passar en morgon på att avlägga visit hos Sigurd. Han kommer snabbt till saken, han har förstått från Viktor att Sigrid befinner sig i Hindenburg. Är hon i säkerhet? Kan hon undsättas och komma till Pirit? Vad kan han göra? När Sigurd lugnande säger att situation en är alldeles under kontroll och att systern är mer än kapabel att ta till vara på sig anklagar Freddy honom för att ta för lätt på systerns säkerhet. ”Nej, bäste Freddy, jag försäkrar dig att min systers säkerhet ligger mig lika varmt om hjärtat som min egen.” Spelarna skrattar så de tjuter och stackars Freddy förstår förstås ingenting men får låta sig nöja.

Sigurd är tankfull efter mötet. Ska han berätta allt för Freddy? Skulle Freddy kunna hantera det eller fly i panik och avsky? Relationen är minst sagt komplicerad. Och sen kommer det ett barn som man också måste ta hänsyn till, och visst borde fadern få veta?

(Det rullar på. Det ska bli intressant att se om Samfundet och Bästingarna går oskadda genom den här mangeln, men det skulle förvåna mig.)
 
Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Drakdödare

Tue 10 Jul 2018, 11:21

Drakdödare


Nästbästingarna har bestämt sig, man tänker inte åka hem till Pyrisamfundet innan Drake är infångad och oskadliggjord. Förr eller senare lär han dyka upp vid fyren där man undsatte Nils. Man kamouflerar svävaren i en undanskymd vik och väntar.

Mycket riktigt, efter några dagar hörs ett muller och fortvagnen närmar sig i täten för en kolonn vitkårister. Torsten Bengtsson ligger bokstavligen nedgrävd i en snödriva i en liten skogsdunge och kan iaktta framryckningen. Några mannar ur troppen rycker fram över den kala klippudden mot fyren och svär i högan sky när de går in i de rubbitsaxar som Hegel har riggat upp. Men snart har de rotat igenom fyren och rapporterat till Drake i fortvagnen att byggnaden är tyst och tom och de efterspanade utflugna, som de tydligen befarat.

Drake beordrar läger och soldaterna reser tält och går i ställning i skogsbrynet. En översnöad Torsten Bengtsson ser förvånat hur några fångar leds in i ett tält, Mortimers agent från Skroten och ingen mindre än Zander fon Hartmann, den kände zonfararen. Dags att komma till undsättning.

Man slår till mitt i natten. Soldaterna är på sin vakt och en av Drakes livvakter bemannar ständigt fortvagnen. Nästbästingarna slår till vid vaktavlösningen, när bägge av Drakes livvakter syns utanför fortvagnen brakar det löst. Man har räknat ut att dessa två antagligen är de enda som kan skada Blå Dunster. Så fort livvakterna fallit rusar Proctor fram och oskadliggör fortvagnen med en dynamitgubbe i kanonröret. Sen ger han sig på sin bror och bröderna tumlar runt i snön brottandes i sina fornrustningar.

Övriga tar sig an Vita kåren. Torsten försöker än en gång rädda liv och fyller tälten med tårgas innan han vadar in med chockbatongen. Resterna av motståndet bryter samman när Ljung stormar lägret med motorsågen vrålande och Nästbästingarna i släptåg. Vitkåristerna slänger sina vapen och tigger om nåd eller flyr ut i skogen.

Fångarna fritas och man suckar över Mortimers kumpan som tydligen försökt förråda dem till Drake trots alla varningar. Torsten Bengtsson upprättar en sjukstuga och försöker förbinda de skadade soldaterna. Hegel bygger en flotte så man kan föra med sig fortvagnen. När man försöker spåra de flyende vitkåristerna får man kontakt med de åländska rebeller man samarbetade med vid attacken mot skroten. Rebellerna köper gärna på sig vitkåristernas avlagda bössor och betalar bra i sprit. De varnar också för att gotlänningarna nog inte är långt borta.

Mycket riktigt, ett par timmar senare ser man rökpelare i nordost och två gotländska slagskepp närmar sig. Våra vänner flyr i svävaren och gömmer sig bland kobbar och skär. Slagskeppen undersöker slagfältet och spanar av fjärden, men när de inte ser till våra vänner stävar de mot nordväst.

Man förhör en fången Drake, som visar sig vara gravt besviken på att Schöld, Wreede och andra högaristokrater har tagit över BPM, manövrerat ut honom och svikit den goda saken för personlig makt. Däremot ställer han sig helt ovetande till frågor om Aros och Hydran och Torsten stönar när han inser att alla verkar ha varit grundlurade av Arthur Wreede och dennes herre. Det finns ingen stor hemlighet bakom BPM, bara mutanthat och makthunger. Hegel har entusiastiskt tagit hand om fångens fornpansar, så han är i alla fall nöjd.

Så, med svävaren full av krigsbyten, befriade vänner och fångar ger man sig hem mot Samfundet igen. Mot Östervik och Pirit!

(Jaja, de dödade väl inte draken om man ska vara petig. Men det var en bra titel, och han sitter i alla fall inspärrad i en städskrubb.)
 
User avatar
Henke
Posts: 1527
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Wed 11 Jul 2018, 07:23

Läser som alltid med stor fascination .
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Sänka skepp

Mon 06 Aug 2018, 18:22

Sänka skepp
Svävaren är låg och nästan rökfri jämfört med ångbåtar, i vintermörkret är det inte svårt för den att oupptäckt smyga inomskärs mellan Ålands kobbar och skär. Nästbästingarna slinker igenom gotlänningarnas patruller och är på väg att lämna öarna när de längst i väster får syn på något intressant. Ett par vikar med en liten åländsk hamn och en by vaktas av två gotländska pansarskepp och en tremastare, och bara ett par kilometer därifrån verkar ett segelfartyg ha gömt sig i en djup och smal vik. Våra vänner smyger iland och inser när de spanar från branterna att det de ser är ett pyriskt linjeskepp.

Kapten Malmkropp, mer än lovligt glöggfryntlig,  och hans besättning är först mycket misstänksamma, och det är kanske inte så konstigt, men när Samfundets chefsexplorator är med så kan de snart övertygas om att Nästbästingarna faktiskt är att lita på. Slagskeppet Violetta har problem, även om det skulle ta gutarna en stund att få upp ångan så är hon ingen större match mot de moderna gotländska skeppen.

Nästbästingarna har tidigare funderat på att erövra ett gotländskt slagskepp för att sätta pricken över i på sin expedition. Varför inte återvända i triumf när man har chansen? Guten får sig en liten näsbränna men vill nog inte starta något större bråk om det. Slagskeppet får man väl i värsta fall lämna tillbaka senare för att undvika sura miner men det kan det vara värt. Man hinner säkert göra ritningar under tiden så man kan kopiera designen.

Man sätter snabbt ihop en djärv plan. Violett börjar bogseras ut ur viken i mörkret. I gryningen ska hon sätta fart rakt mot det bortersta gutiska skeppet med alla kanoner redo. Men tanken är att den hjälpen inte ska behövas. På given signal flyger Blå Dunster mot det närmaste slagskeppet med svävaren i släptåg, till låns har man femton matroser och marinsoldater med sig för att effektivt kunna ta över slagskeppet. På vägen framåt sätter Torsten Bengtson det ena maserskottet efter det andra i vattenlinjen på det gotländska segelfartyget som snart börjar luta och sätter långbåtarna i sjön.

Under tiden har Blå Dunster slängt in tårgasgranater på kanondäck på slagskeppet och oskadliggjort vakterna på däck. Så fort svävaren är tillräckligt nära för att borda flyger Proctor vidare mot nästa slagskepp. Våra vänner har en enda granat kvar, av okänd typ, planen är att slänga den i skorstenen på det andra gotländska slagskeppet. Det borde ge en god chans att skada ångpannan och hindra att skeppet kan förfölja Nästbästingarna när de sätter kurs mot Samfundet.

Det bordade slagskeppet har inte särskilt mycket manskap ombord och är snart i Nästbästingarnas händer. Larmet har gått iland men gotlänningarna på landbacken har ingen möjlighet att ta sig ut. Ljung och Klint roar sig med att skjuta sönder deras roddbåtar. Övriga sliter med att ladda kanoner och få upp trycket i pannan för att kunna ge sig på slagskepp nummer två. Violett rundar precis udden. Nu gäller det.

Plötsligt stannar alla upp i det olidligt starka ljus som tränger ut ur det andra slagskeppet. Skuggorna är plötsligt knivskarpa och kolsvarta. Ögonblicket efter gungar skeppen i tryckvågen och mullret från explosionen. Det kvarvarande gotländska slagskeppet har slitits itu och sjunker snabbt. Granaten var långt starkare än väntat. En skakad och svedd Blå Dunster landar på däck.

Skeppen ger sig i konvoj av västerut och följer diskret Samfundets kust söderut. Väl i Östervik väntar Zepp med en styrka från Pirit och nya order direkt från Kejsar Thorulf. Borgmästaren och hamnkaptenen i Östervik inser att det politiska läget är komplicerat men när trupper lojala mot Skarprättarna står på deras tröskel så har de inte svårt att välja sida. Kuppmakarna i Hindenburg är långt borta. Kapten Malmkropp ges order att skärpa sig med drickat och utnämns till lokal flottkommendant.

I triumf återvänder Nästbästingarna till Pirit.

(Jag har en liten lista på oidentifierade granater som Bästingarna samlat på sig, vid behov så slår vi tärning mot den och så får man se vad som händer. I det här fallet blev det en energigranat, något kraftigare än väntat…

Krönikan är nu i kapp kampanjen och höstens säsong lär dra igång framåt mitten av augusti. Då antar jag att RP kommer att försöka erövra södra samfundet från kuppmakarna. Vi får väl se. )
 
kjw1
Posts: 121
Joined: Sun 22 May 2011, 05:33

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 25 Aug 2018, 17:00

Wow vV / Patrik!
Har sträckläst tråden.
Vad glad jag är att jag hann hitta till er kampanj innan den rafflande upplösningen :-)
Som vanligt väldigt fantasieggande och prunkande nedpräntat. Fascinerande och inspirerande att följa karaktärerna och den egenartade stigen ni tagit!
Ser verkligen fram mot höstens episka avslut och vad ni ev kan tänkas hitta på därefter! Jag önskar er en spännande fortsättning!

Kampanjen, som ju verkligen specifikt omformulerats som krönika, förtjänar verkligen att klippas ihop till en PDF som Tomas dito "Den vilda kampen om Gryningen" (f ö näst på kö att läsas, ser också ut att innehålla väldigt säregna vändningar!) även om jag förstår att det kanske är för mycket jobb...

Tack så långt!

@Henke - jag är väldigt intresserad av din "oredigerade" back up från Järnringens forum om OK. Jag PM:ar dig!

@ Patrik - EDIT, råkade skriva Peter ist f Patrik högst upp i denna post... sorry, klart förvirrande... förstår varför du svarar till "Peter"... Jag heter Johan by the way ;-)
Last edited by kjw1 on Sat 25 Aug 2018, 23:26, edited 1 time in total.
[kJw1]
prudentia nostra constatia
 
Patrik
Posts: 144
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 25 Aug 2018, 22:25

Hej Peter! Kul att höra av dig igen, det var länge sen. Allt gött med dig?

Vi får väl se om vi hinner avsluta under hösten, vi brukar ju inte vara så snabba. Och dessutom har en av spelarna fått bäbis igen. Men den stolte fadern brukar vara med över Skype, det funkar bättre än väntat. 

Jag har förberett en liten kul twist som kommer att bita de i svansen här framöver. Inte säker på att spelarna kommer att tycka det är lika roligt, men jag måste ju också få skratta lite. ;)

Om du eller nån annan har andra bra ideer för händelserna framåt så hojta gärna. 

Vänligen,

P
 
kjw1
Posts: 121
Joined: Sun 22 May 2011, 05:33

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 25 Aug 2018, 23:31

Låter kanon!
Hoppas ni får till det med Skype etc! Som du nämnt tidigare i tråden så är tiden relativ i en kampanj som pågått i tio år (respect!) :-)
Den som väntar på något gott väntar sällan förlänge...
Hopps på att kunna reflektera!
[kJw1]
prudentia nostra constatia
 
kjw1
Posts: 121
Joined: Sun 22 May 2011, 05:33

Ove Banjo?

Sun 02 Sep 2018, 10:56

Bäste Patrik!
(Gillar verkligen det lite högtidliga språket i er kampanjs flitiga brevförfattande, påminner lite om känslan i Johnsons utsökta Krilontriologi).
Håller som bäst på att läsa Del I av denna inspirerande episka kampanj! Lika kanonbra som Del II! Kanske jag också försöker att (lite subjektivt) komprimera / rå-redigera det spretiga forumdokumentet (som jag fått från Henke efter hans storartade copy n paste räddningsprocess från Järnringens havererade forum)[size=100] så det blir mer lättläst. Och kanske mer lätthanterligt om man vill jobba vidare med det... Nuvarande version av första delen är 300 sidor (exkl material från Del II) lång men förhoppningsvis går det nog att stream:lina ned till åtminstone två tredjedelar... [/size]

Hur som, har under min läsning funderat på en grej. De flesta av dina poster i det räddade dokumentet öppnar med (te x):

10 maj 2010 10:14:41
vonVinkelslip
Ove Banjo
Inlägg: 2094
Hämnden är ljuv!

Förstår inte varför det står både von Vinkelslip och Ove Banjo? Dubbelhjärna?
Multipla identiteter? Har jag kanske missat något ;)
Nyfiken!

Vänligen

/kJw1
EDIT: komprimerade initialt ner till rätt exakt hälften, 156 sidor, med lite kommentarer och hejjarrop strukna men med de flesta kringdiskussioner om spelet och kampanjen kvar. Så nu ska jag göra en utskrift istället och läsa :-)
[kJw1]
prudentia nostra constatia
GZIP: Off