• 1
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
 
Patrik
Posts: 107
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Mot Hindenburg

Wed 07 Sep 2016, 19:07

Mot Hindenburg


Efter all dramatik i Pirit, dröjer det inte länge förrän Viktor och Demiens bestämt sig för att åka till Hindenburg. Tilde följer hemskt gärna med. Sigurd och Zepp var visst upptagna med annat. Sagt och gjort, man tar en droska norrut. Resan är till Tildes besvikelse ganska händelselös förutom ett möte med kavallerister ur Röda Malsjö-brigaden som inte gillar varginnor i uniform. Viktor lyckas dock avstyra eventuellt bråk. Hegel svär att hämnas. 
 
I Hindenburg tar V o T in på det schangdobla Hotell Esplanad, så fint att hälften vore nog. När Demiens ber om ett rum visar de sig dock oturligt vara slut. D svär lite och tar in på pensionatet där hon en gång räddat kvarteret från en morasitinvasion. D tas emot som en återvändande hjälte och blir firad med gårdsfest halva natten. 
 
När timmer blir sen drar sig D och V mot Bunkern som skimrar nostalgiskt. När dörrvakten känner igen våra bästingar släpps de genast in. Bartendern lovar att hälsa herr Texaco att de frågat efter honom och bästingarna skryter om sina zonfärder innan ett bekant ansikte dyker upp. Smilet. 
 
Paddan är ännu stiligare klädd än förra gången och bjuder generöst. Det går bra nu... Sen kommer Smilet med ett erbjudande som får alla att tappa hakan. Vaxet som det varit sånt tjat om är ett missförstånd. Det han har att sälja är Vax-10, Kejsar Maximilians livmedikus, fältskärsroboten från Elysium IV. En av Samfundets reliker. Smilet vill inte gå in på hur han fått tag i den men Bästingarna får gärna köpa, om de skyndar sig lite, erbjudandet räcker inte för evigt. V o D skickar bud till Sigurd. "Kom hit. Nu!".
 
På väg hem gör ett gatugäng en bokstavligen fatal missbedömning och försöker råna Viktor. Det borde de inte ha gjort. 
 
Nästa dag snokar man efter Silfverhiessa i Skanshaga utan att få upp nåt riktigt spår. Man får dock reda på att de riktigt fina familjerna tycker att Skanshaga börjar bli för populärt och har börjat bygga sig villor på fälten norr om Kopparåsen, norr om palatset. V tänker snoka men upptäcker att man inte kommer in i stadsdelen utan inbjudan. 
 
Då är man mer välkomna till Demiens familj i Hundängen. Sist de sågs bodde de i ett gammalt stall på gränsen till kåkstaden. Stället har nu rustats upp ordentligt, och klanen har tagit över flera hus runtomkring. Demiens mor är mycket nöjd med tillvaron. Samarbetet med Stroganoff vargarna är tydligen fruktbart även om det lett till fejd med Domherren (Smilets boss) och ett kåkstadsgäng, Dragos Dräggels. Gänget stöter Demiens på vid en marknad i kåkstaden, och det var inte vänskap vid första ögonkastet. 
 
Och nu ska Demiens mor ordna välkomstfest för sin dotter. Mamman och Viktor smider planer på om inte nån av bröderna Stroganoff kunde vara en lämplig friare...
 
Och i och med detta har vi väl officiellt startat del III: Hindenburg, min älskade. Det tog oss bara tio år att komma så långt, vi måste vara det långsammaste gänget i hela MUAs historia. Det är banne mig värt nån sorts tröstpris. Att gruppen skaffat sammanlagt 9 barn under tiden kan kanske ha nåt med saken att göra. Fler lär det väl bli innan vi är klara. Och efter att kampanjen är klar är barnen så stora att de får vara med i nästa…
 
 
User avatar
Henke
Posts: 1356
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Wed 07 Sep 2016, 20:58

Haha 10 år är ju helt galet. Vi är iofs inne på 8 år i vår Konflux-kampanj och har bara kommit halvvägs så vi får väl se :-)
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 107
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

fon Harrtmanns dagbok

Fri 16 Sep 2016, 20:21

(Åtta år är också rätt extremt. Kör ni Drakar coh Demoner eller nåt annat system? Tack till Thomas H som inspirerat till handouten nedan. Texten är ganska snodd från ett halvglömt foruminlägg från forntiden.)

fon Harrtmanns dagbok


Innan Sigurd reser mot huvudstaden så dyker Larry André upp oanmäld. Han är orolig över sökandet efter Aros och vad det kan leda till. Som en varning i rättan tid visar Larry ett utdrag ur Adelia fon Hartmanns dagbok, Larry har anförtrotts dessa sen fon Hartmann gick under jorden men han har hittills vägrat visa dem för Sigurd.. Adelia har tydligen skarvat ordentligt om sina kunskaper om Aros. Inte utan anledning heller. 

12 Lappri 96
 
Onkel Zander sover tryggt nu och jag måste plita dagens omständligheter innan de bleknar. Käre, käre farbror, att jag inte lyssnade på dig. Du klurade betänkligt att jag inte torde hörsamma varningen din, sniksmyga dit i lönn och nykiklighet. Säkert hade det blivat så. Ner i Aros och dess gömda fornminne.

Om jag ändå låtat bli. Du varnade mig onkel, jag vet, nu ser jag hur du försökte avleda från Aros, leda mot annan kunskaplighet och utforskanden. Hade du varnat och språkat vad du redan visstat hade jag väl aldrig vissnat från tjatet. När hittade du bunkern? Redan när jag var liten valp tros det mig. Du har burit detta hela din levnad, tyst och döljande. Vad har du sett och känt därnere?

Jag vet rakt icke vad som vände ditt göromål. Vad som fick dig att säga att du kännde Aros lägenhet och väg? Kanske tröttnade du bara på mitt obetänksamma tjat utan tankedjup. Aros, Aros, Aros har det bräkt i dina öron i alla dessa år av min jakt och sökan.

Men det var bra att du band om mina ögon. Skulle jag nu finna leden bak? Oklart syns det mig, måhoppas det dröjer många år innan minnen bleknar och återbesök kommer för mig. Innan dess ska jag läsa detta igen och komma på rättare tankebana. Ändå, att det ligger så nära.

Salarna var tomma och öde, dammiga torra och tysta, fornsalar bland andra. Botong jag sett tusen gånger. Men denna känsla, känslan av att vara sedd. Sedd och förbisedd, vägd och befunnen en myllra. Vad kom detta hän? Jag har sett mången fornbunker, jag är ingen liten grönspätta med darr i knä och terrorbot i var skugga. Så varför denna fasa här, och jag såg den hos onkel också. Frånvarande flin, darrigheten, blicken. Lika rädd som jag i bunkerdjupet. Men bara tomt, tyst, mörkt, inget sett att rädslas för.

Sen urfadersväggen. Jag har drömt om den så mycket sen jag hörde om den i de gamla sagorna men jag kunde aldrig betänkt detta, aldrig glotat slikt i mitt inre. Katastrofen och alla dess fasor, människors förtvivlan och död, en världs sista andedrag uppspelat där framför oss. Jag grät, trodde jag skulle kräksas. Ändå var detta kvällens mindre fasa.

Käre onkel Zander, så nära det var. Så nära det vart att vi förlorat dig till bunkerdjupet och mörkret. Vibrokniven i din hand, det snabba tveklösa snittet, blodet som forsade ur din hals. Jag vill inte tänka det men vet att jag kommer se det varje dag, varje stund framför mig. En mer vill jag inte tänka på vad som hänt om jag inte haft läkekonsterna från förr. Utan De Gamles kunskap hade onkel legat i en fyrträlåda, inte i min säng. Onkel jag vet att det inte var du, inte var du som förde din hand, jag kunde känna det. Men vad fasa som dväljer och göms i djupet vet jag ej.

Måkanske är det så, det finnes kunskapligheter som bäst gömmes i djupen och i glömslan. Det smärter men jag må beljuga Aros, dess belägenheter och egenheter. Låta denna skräck från fordom fortsatt ligga glömd. Ska det vara kunskaplighet det?? Ändå, för oss, låt det vara begravt för alltid.
 
User avatar
Henke
Posts: 1356
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Sat 17 Sep 2016, 14:57

Underbart spännande och skräckinjagande för de stackars läsande RP:na.

Ang. Konfluxen började vi med DoD i april 2008, bytte till ett warhammer hack något år senare när vi spelat klart Svavelvinter-modulen, men sen kom jag i kontakt med Fria Ligan (eller Järnringen som höll i produktionen på den tiden) och började speltesta Svavelvinter RPG vilket är systemet som vi kört sedan dess.

Är fantastiskt sugen på att spelleda MUA med Mutant År Noll reglerna när väl alla klasser givits ut (till våren gissar jag). Vi får se vad övriga livet tillåter :-)
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Hybris
Posts: 4
Joined: Sat 24 May 2014, 14:52

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Mon 07 Nov 2016, 23:03

Fantastikt kul läsning..

Nu ångrar jag att jag inte sparade allt man "tänkte spara" från gamla forumet...



sitter någon av er på del 1 tro??

Jag kanske är senil men jag har minnen av namn som 5,56 , Holken osv...

och Självklar självaste Von Vinkelslip


vore kul att fräscha upp minnet lite.. inför denna gedigna läsning..
 
User avatar
Henke
Posts: 1356
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Tue 08 Nov 2016, 19:37

Jag sparade den så PM:a en e-post om jag ska skicka.
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 107
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

En antikvitetsaffär

Thu 10 Aug 2017, 20:39

En antikvitetsaffär

(Nu har i då äntligen nåt den riktiga starten på HMÄ. Efter långa förberedlser och detektivarbete i Hindenburg fick jag ÄNTLIGEN spränga Peckwick-klubben i luften! Med ett antal RP på plats. Hurra! Nå, alla klarade sig, mer eller mindre mörbultade och är sugna på hämnd. Så, dags att ta tag i den gamla krönikan igen innan vi börjar leka 'emliga armén i 'indenburg.)

 
Efter att ha ordnat affärerna i Pirit beger sig Sigurd norrut. Torsten Bengtsson vill gärna se huvudstaden och tillsammans tar de fortvagnen norrut. På vägen stöter de på en grinig ekoxe, som om det fanns andra sorter. Men inte ens detta monster är en match för Sigurd i rustning och med plasmakarbin. Snart lommar besten iväg i skogsdunklet med några djupa brännhål i skalet.
 
I Hindenburg är familjen mycket förtjust i att se Sigurd och Sigrid igen. Man har mycket att ta igen. Farbror uppmanar Sigurd att snarast besöka Peckwick-klubben och vännen Flode Knold. Detta kan vara vägen in i de fina kretsarna. Kanske kan han till och med få träffa Pluto Dunder, samfundets rikaste mutant, kanske är han till och med rikare än släkten Wreede.  Farbror Al-Bengt vill också tala med syskonen om viktiga saker mellan fyra ögon snart, men mer säger han inte.
 
Demiens å sin sida träffar puman och pantern, kattdamerna från Lejonordens innersta krets. Cassius är mycket nöjd låter han meddela.  Demiens är mycket hjälpsam, lovar att bistå i kampen på alla sätt hon kan, berättar om räden mot PSIPO-arkivet och om Vita Kårens robotsoldater. Katterna lovar att ordna ett möte med Cassius, i själva urfäderssalen, ordens allra heligaste plats. Tills vidare kan hon få hjälp med vad hon behöver av Tvitus, en åldrad rävherre, väl betrodd av orden.
 
Slutligen är det dags för vännerna att mötas och träffa Smilet. Viktor lämnar återbud, operabesök och stadsliv med fru Tilde smäller tydligen högre. Väl på Bunkern är det knökfullt, populär bombermatch i arenan ikväll. Men våra vänner smiter förbi kön och anvisas bra platser. Det har sina fördelar att vara välkänd. Stämningen är hög och snart kommer bud om att Smilet väntar på dem på Guldkalven, en spelhåla på gränsen till Hundängen. Klubben ligger diskret på en lugn och mondän (för att vara Hundängen i alla fall) sidogata. Våra vänner är väntade och behöver inte vänta länge i spelklubben innan de visas in i ett väldigt diskret och väldigt lyxigt bakre rum.  Där håller en mycket välmående Smilet hov, men kön av människor och mutanter med olika ärenden visas på porten när Sigurd och Demiens anländer.
 
Rullbord med imponerande mat och dryck rullas fram och våra vänner lämnas ensamma med sin gamle bekant. Det är tydligt att det går mycket bra för Smilet, Sigurd lägger märke till den välskräddade kostymen, en äkta Gnocki vad det verkar. Tydligt signalerande stil, smak och inflytande, att ens komma i kö till den skräddaren kräver sin padda. Smilet lägger ut texten om Domherren som framtidens man i Hindenburg, ersättande den mätte och trötte Stroganoff, och framhäver diskret sin egen roll i organisationen. Han beklagar att Demiens mor arbetar med Stroganoffarna men bedyrar att han inte tagit illa upp och att familjen kan byta sida närsomhelst, ingen skada skedd. Demiens oförstående kommentar om att hans mamma nog inte kan ha en viktig roll hos Stroganoff, hon håller väl mest på med korvmakande, möts av Smilets förtjusta skratt. Demiens undrar om hon kanske har missat något.
 
Sen till saken. Smilet har mycket riktigt VAX-10 till försäljning.  Han erkänner att det är på grund av den här affären han är efterlyst för samfundsförräderi men hävdar att det beror på ren avundsjuka från överhistoriegraf Silfverhiessas sida. Roboten har tydligen legat nedgrävd i en torvmosse, nästan som om man ville gömma undan den efter kejsarmordet. Men varför man inte bara låst in den i palatsets källare har ingen något bra svar på. Smilet tycker att det hela är mycket spännande och anser att Sigurd som känd robotsamlare säkert kan laga denna relik. Tänk bara på vad den sett och hört under seklen, kejsar Maximilian, slaget mot Hydran, vilken skatt! Roboten rullas in täckt av ett lakan och efter en liten undersökning är Sigurd hoppfull. Vax-10 verkar vara äkta vara, och inte alls så söndertrasad av automatkräfta som fon Hartmann beskrivit sin bok. Nog är den infekterad och visst är den skadad, men roboten är inte död, den bör kunna startas igen, kanske till och med lagas. Smilet går med på en grundligare undersökning av roboten om ett par dagar men sen är det dags att bestämma sig, en sådan här affär kommer inte åter. 
 
User avatar
Henke
Posts: 1356
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Thu 10 Aug 2017, 22:21

Blir alltid lika glad när man finner ett nytt inlägg i den här tråden. Känns dock som delar gått förlorade i historien? Nåväl. Kul att du är tillbaka!
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Patrik
Posts: 107
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Re: Skrot, svett och tårar - Del II, Färden norrut (Spoilers!)

Fri 11 Aug 2017, 13:18

Kul att du gillar't! Jag tror inte nåt ska fattas. De senaste posterna hände sent i Nåvälber (November) 99. Sen hade jag tänkt gå igenom allt som händer i Hburg under Hjule-månad men Rp har så många bollar i luften att det blir tradigt att läsa spelmöte för spelmöte. Jag samlar ihop trådarna och summerar istället,det blir nog bättre. 

PG är som vanligt på bollen med det senaste: 

Rastanpoppis skriver bok om enklaverna.
Ni har hört historian förr. Bästingarna finner enklavunder i Norra ödsligmarken. Nu i findobla böcker på KBV:s förlag. Storstilig lansering, Larry André nöjd som en lomur. ” En kunskaplig sensatjon” lovar den förnöjda bävern. Kejsarättens urhem, enklavkrig och dråparträd. Spännande så det räcker!

Överhistoriegraf Silfverhjössa hade ett par saker att säga om frk Rastanpoppis finfina bok.

”Nu har det tagit eld i mutantfrökens huvudkontor igen. När fantasien inte har naturliga spärrar av mänsklig klokhet och eftertanke kan det lätt börja glöda i mutantens huvudsvål.
Som ni ser genomsyrligas skriften av mutantens osunde girighet. Hur skulle en sådan skapelse kunna förstå enklavens mysterium utan den högtanklighet som utmejslar den högvälborne människan och aristokraten? Nej, mutantens sinnlighet är för knaper och fast i världslighetens gyttja för att svinga sig till såna höjder.  När klurigheten inte räcker tas det till missförståndligheter och lurendrejeri. Praktexemplet, Krig mellan Enklaverna? Galler-Mattias! Alla vet att enklavätterna inte är arvfjender utan lefver i största sämja.

Och sen detta automatspöke. Först hittas enklav, sen stängs den igen av en galen kompromat? Så att ingen kan undersöka sanningsgraden i fantasterierna? Lite väl läglig syns det mig. Samfundets kunskapare är klokligare än att falla för slikt trams.”

Kunskapligt råkurr! Sånt gillar PG. Vem sluggar snajdigast? PG erfar att kunskaparsyskonen Pastapopulos pratar enklavfynd på självaste Peckwickklubben på nyårsafton. Kommer Silfverhiessa korrigera? Titta in och döm själva!

-         M Hyfverlapp
 
Patrik
Posts: 107
Joined: Sun 15 May 2011, 14:50

Vad gömmer sig i det gamla Kejsarpalatset?

Mon 14 Aug 2017, 14:25

Vad gömmer sig i det gamla Kejsarpalatset?


Rp är rätt säkra på att någon hågvrängare är inblandad i kulisserna i det som sker. Demiens är helt övertygad om att det gamla kejsarpalatser är en del av hemligheten. Kanske ligger Aros här? Hursomhelst så håller alla med om att det är konstigt att byggnaden står och förfaller i kåkstaden, säkrast att undersöka.

Så lätt går det dock inte. Ruinen är inte öde utan högkvarter för katten Dragos gäng och de tänker inte släppa in våra vänner. Medans de grunnar på hur de ska lösa det här problemet bestämmer de sig för att ta reda på vem som egenligen äger kråkslottet. För att inte väcka uppmärksamhet anlitas en lagvrängare de hittar via rekommendation från Sigurds farbror. Grävlingen lovar att reda ut frågan i arkiven, något borde finnas nerskrivet.

Demiens familj ställer till med stor fest för att välkomna Demiens hem igen. Det är fullt med folk, mat och sprit, även några Stroganoffar dyker upp, det är bara Falco själv som ursäktar sin frånvaro. Demiens familj verkar ha klättrat i anseende i mobsterkretsar. Till allas förvåning dyker även Smilet upp med ett stort leende och fina presenter. Paddan gör tydligt att det inte kommer att bli bråk och våra Rp förvånas över hans pondus. Det är inte samma Smilet som de lärde känna för några år sen.  Han har också ett förslag, Bästingarna vill titta på Kråkslottet har han hört. Dragos gäng är allierade med hans boss Domherren så Smilet kan lätt få dem insläppta. Säg bara till.

På nattkröken hamnar Demiens i säng med Shögga Stroganoff, de har spanat på varandra sen de möttes i våras skogarna utanför Nordholmia. Men senare verkar vår varginna osäker på om hon egentligen vill fortsätta träffa Shögga. Glöden från deras första möte i Nödgötalandet kanske har falnat.

Dragos gäng gör mycket riktigt som Smilet säger och släpper in Bästingarna. Våra vänner snokar runt och i källarn luktar sig Demiens till att det verkar finnas dolda utrymmen under byggnaden, fuktiga och jordiga. Drago med anhang tänker dock inte låta någon gräva upp golvet i deras sovsal. Men Smilet är på hugget och lovar slänga in Kråkslottet som en bonus för Rp om de köper Vax-10. Sen kan de göra vad de vill i källarn. Det börjar bli svårt att säga nej…

Men först vore det bra att veta om någon fortfarande äger stället. Deras plan har dock slagit fruktansvärt fel. När de besöker sin hyrda lagvrängare för att se om han upptäckt något möts de av en fruktansvärd syn. Grävlingen verkar ha först bränt alla sina anteckningar och sedan hängt sig. Samtidigt som han skurit halsen av sig. Det verkar farligt att ställa frågor om det gamla palatset…
  • 1
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
GZIP: Off