Hejsan!
Jag har läst och begrundat det ni alla skrivit senaste dagarna - om skilda visioner, kreativitet och vägen framåt. Efter att jag postade "min" text om
Kmordadruidernas tempel och såg reaktionerna förstod jag att mitt bidrag inte var välkommet i projektet. För att inte stöta mig ytterligare med någon eller skapa en konflikt valde jag att kliva åt sidan. Det viktigaste för mig var att kreativiteten skulle bestå, att ingen skulle känna sig överkörd och att resultatet skulle bli fabulous!
Eftersom jag hela tiden gillat det ni andra skrivit, även om vi inte alltid varit helt överens om detaljerna, såg jag ändå möjligheten att kunna ta del av slutresultatet - och givetvis göra som jag känner med det i min egen spelgrupp. Men visst lämnade jag projektet med ett styng av besvikelse.
Det röda håret som försvann
Jag hade givetvis föredragit om ni hade gillat "min" tagning av inledningen till
Kmordadruidernas tempel. Anledningen till att jag använder citationstecken är att texten inte alls är min, utan Briors texter från 1987 och 2004. Det enda jag gjorde var att vara flink med saxen och försöka få ihop det till en text som är trogen sitt speloriginal, men samtidigt passar med romanernas värld. Det var inte en lätt text att ta sig an (jämför gärna).
Jag utgick från Abenazers tagning av Gistaki och Robur, där han på ett mästerligt sätt fogade ihop spelens figurer med de förändringar som gjorts i romanerna. Det manliga utseendet med mörkt stubb hos Gistaki blev till ett fjunigt barnansikte omgärdat av ljusa lockar - ändå med känslan av originalet kvar. I mitt fall gav jag Perrima ljust hår, lägre ålder och en flickaktigare vilsenhet - framför spelets röda hår, högre ålder och starka initiativförmåga.
Det ideella arbetet
Jag har all respekt för att flera av er här i tråden vill hålla projektet "på en rimlig nivå" och göra uppdateringar för att äventyrsmodulen ska bli spelbar med
Rollspelet Svavelvinter och inte säga emot information från romanerna. Jag har själv inte obegränsat med tid, vilket jag flera gånger påpekat. Men om jag svävar iväg och har någon annan idé så beror inte det på att jag inte har fattat era mål, utan för att jag ser en poäng i att göra annorlunda. I min värld är det bara en fördel om någon vill lägga ner en extra ideell timma på något som gör resultatet bättre - oavsett den ursprungliga intentionen. Rätt eller fel i detta kan givetvis diskuteras.
Kort sagt, jag ser inte hur "min" text kunde vara så hemsk att jag tvunget skulle sparkas ut i ett eget projekt.
Min tro var då att våra visioner och mål med projektet inte skulle vara oförenliga med varandra. Det handlade, för mig i alla fall, mer om vem eller vilka som var beredda att ta på sig hur mycket arbete. Om jag skrev en enda text och gjorde den annorlunda (men på ett sätt som passar in i helheten) så var det bättre än om jag inte skrivit den alls. Vi har alla olika förmågor och kvalitéer att bidra med - för mig är det exempelvis lättare att klippa ihop två olika texter till en än att modifiera valörerna och mängden mynt Hildurs penningpung. Den typen av matematik och omräkningar gör mig bara snurrig (varför jag föredrar att "höfta" istället), men jag har all respekt för att andra föredrar det arbetssättet.
Allas bidrag är värdefulla!
Enda vägen framåt
Det
utopiska målet för mig är en produkt som andas Fria ligan rakt igenom. Det tror jag vi är överens om - både att det är utopiskt och att en genuin FL-äventyrsbok om händelserna på Marjura vore fantastisk. Skillnaden är alltså inte det utopiska målet, utan hur vi vill gå tillväga och hur högt vi tycker det är realistiskt att sikta. Abenazer har helt rätt i att ett mål som siktar för högt kan "bära iväg precis hur långt som helst och ta hur mycket tid som helst". Det är ett problem vi absolut måste ta i beaktande.
För mig känns det självklart att om Fria Ligan ska ge ut en ny spelmodul om Marjura så ska den passa in någorlunda i sviten av andra spel de ger ut. Kvalitén ska vara hög, bra struktur och överskådligt, layouten följa regelboken, rumsbeskrivningar luta sig mot romanerna förr än 87-versionen, skuggspelet adderas, Gistaki vara blond och så vidare. Den kommer däremot att skilja sig på så sätt att de flesta texter kommer att vara Briors och att vi erfarna gamla uvar kommer att känna igen det mesta från originalet. Detta betyder alltså inte att jag tycker vi ska skapa om allt från början - tvärt om! Även jag älskar originalet och tycker att kvalitén är mycket hög. Det handlar om finslipning, anpassning... Det vi inte är överens om är hur långt, hur mycket och hur genomgripande. Grader i helvetet, och så vidare.
Men oavsett våra visioner, mål och oenigheter - den enda vägen framåt är genom samarbete. Ingen av oss har tid att ensam dra detta. Det var detta samarbete jag ville värna genom att stiga åt sidan, eftersom ni andra var mer överens och ett starkare team än vad jag ensam någonsin skulle kunna vara. Jag hoppades att ni skulle kunna hålla gnistan vid liv och köra på som ni gjort tidigare.
Men så...
Henke, du får gärna ta över ändå i mån av tid. Eller någon annan, kanske Maekolv?
Ungefär här satte jag morgonkaffet i halsen.
Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag ska ställa mig till det här. Först och främst är jag mycket ledsen ifall mitt frånträde har något att göra med gruppens minskade intresse för projektet. Mitt syfte var att glöden skulle bibehållas, inte solkas. Hur vi ska gå vidare härifrån vet jag inte, men jag älskar Svavelvinter (både rollspelet och den gamla äventyrsmodulen) och skull sörja stort om detta projekt inte gick att driva vidare i någon form.
Utan Abenazers insatser känns projektet nästan dömt att misslyckas. Det är med honom vid pdf-rodret som vi kommit tre kapitel in på rekordkort tid. Jag har inte tiden, resurserna eller energin... framförallt inte om en efter en kliver åt sidan. För ärligt talat, vilka är projektgruppen? Det har varit sex personer som skrivit här senaste veckan - där Brior och Tomas försöker begränsa sig till glada tillrop och att bolla förslag, Chrystiof håller sig till korta inhopp om kartor och teknik, Abenazer inte hinner fortsätta med redigeringen och Henke snart blir lattepappa. Plus Klas och Gunslinger, som ramlade in här under morgonen.
Dessutom är jag den udda fågeln i församlingen. Vilka riktlinjer skulle vi jobba efter, om ni har en vision och min vision är något annorlunda? Jag har svårt att forcera mig själv till att vara kreativ på någon annans sätt. Risken är stor att mitt "friare" sätt att ta mig an texterna kommer att gå ut över övriga projektgruppens kreativitet. Det blir en omöjlig situation.
Möjligen hade det kunnat fungera enligt Briors förslag ovan, att några "städar" texten och någon annan ägnar sig åt parallellt åt att göra en "modernisering" av utvalda stycken. Men det fungerar inte med en udda fågel som "projektledare". Jag vet heller inte riktigt vad jag skulle bidra med, som inte någon annan skulle göra bättre. Mitt bidrag bland 20 sidor forumtext är ungefär en A5 spelmaterial - som dessutom genast refuserades.
Komplikationer
Samtidigt brinner jag för Svavelvinter och enligt min flickvän har jag viss tid att lägga på det här projektet (stöd hemifrån ska inte underskattas när man har småbarn). Jag tar inte lätt på ansvar och åtaganden, utan gör alltid mitt yttersta för att leverera när jag väl tagit på mig en uppgift. Det vore heller inte första gången jag arbetade i ett team med andra för att slipa texter och ta fram ett bra spelmaterial. Framförallt vore det mycket tråkigt om projektet blev liggande på is...
Så vad är alternativet?
Jag kan, i varje fall under en period, ta ett lite större ansvar för redigerandet och fungera som "projektledare" (om det nu är rätt term). Men det är inte, som jag beskrivit ovan, oproblematiskt. Min linje är att osentimentalt klippa bort den typen av texter och tabeller som inte har kvar sitt existensberättigande i en uppdaterad version av spelmodulen Svavelvinter. Från fall till fall kan man givetvis diskutera vilka stycken detta skulle vara - men det finns i grunden två olika synsätt och det är inte självklart att alla känner sig nöjda med resultatet när diskussionerna är avklarade. Däri ligger ett problem.
Hur mycket stöd skulle jag få av projektgruppen om jag istället axlar manteln och styr mot målet? Kan ni acceptera en viss gradjustering av slutmålet? Har jag inte ert stöd faller projektet med mig vid rodret.
Alternativet är att jag fortsättningsvis håller mina klåfingriga händer borta från era texter, men då måste någon annan axla ansvaret och rida projektet i hamn eller låta det bli liggandes på is. Ifall det är att föredra.
Ytterligare några frågor att diskutera:
* Vilka är projektgruppen? Observatörsstatus? Hur arbetar gruppen? Projektledare?
* Hur gör vi med våra olika visioner? Mål och delmål? Demokrati?
* Hur hindrar man verket från att bli spretigt med flera inblandade?
* Förväntningar på projektgruppen? När är arbetet klart? Utgivning?
Avslutningsvis
Slutligen vill jag gratulera Henke till det väntade barnet. Det är ett spännande äventyr du har framför dig, det kan jag lova. Själv ägnar jag dagarna åt jobb och kvällarna åt att busa med en liten kille på 18 månader. Det är nästan magiskt - men samtidigt ger det perspektiv på hur mycket tid man hade förut.
Jag vill också be om ursäkt för att det här blev långt. Det var helt enkelt mycket tankar som var tvungna att ventileras, delas och dissekeras. Diskuteras.