Byrax
Topic Author
Posts: 1094
Joined: Fri 08 Jan 2016, 10:42
Location: Mythic North

Byrax Svavelvinterkrönika

Thu 17 Mar 2016, 12:07

Så fick vi till slut ihop ett spelintro med fyra spelare; körde bokupplägget med introhookar från Brior och Baldyr (som dock blivit pålurad vapensmugglingsupplägget i god tro av "herr Molbrock") för två av spelarna och ursprungsuppdragen Sabotage + Ett legouppdrag (Fingolf, pimpat med uppdrag att snoka reda på zombinets hemlighet) för de två övriga.

Nästan alla uppdragsgivare är "anonyma grupperingar" och är tänkta att på sikt bli skuggmakter (kan lägga ut motiven jag skrivit separat om ngn är intresserad).

Hinner inte skriva en komplett krönika nu, men körde hyfsat mycket från boken och det föll väl ut!

S1E1 Välkommen till Arhem. Äventyret börjar
I korthet:
Efter att ha plockat upp Arn i en "balja" på väg norrut, bekantat sig med kort med honom och Perrima samt varit med om en storm, anlände man till Arhem.

På Junker Hildurs började problemen; vapnen upptäcks när Nikomander/"Brior" inspekterar lasten, kodordet till Ornetand funkar inte - Guzier i träsket och kan inte betala - vem är "Molbrock" egentligen och vem blåser vem (här fick Troy/"Baldyr" det lite hett om öronen), vad har Sigvard Garotte/"Sabotage" för uppdrag (han ville inte uppge det, utan insisterade på att han bara ville bli anställd av expeditionen), man beställer surad tordmule, några kräks osv.

Bra stämning/rollspel och poletter som faller ner när spelarna inser soppan man hamnat i. Snart är man på flykt i Gusters kärra för att gömma vapnen i en fäbod, jagade av snapphanar, men man lyckas komma undan (trots att en spelare aktiverade sin förbannelse) och gräver ned svärden på Kmordan. Bra tempo, stress och utmärkt rollspel!

I gryningen kommer man åter till Arhem, helt uttröttade, och stöter ihop med en förtvivlad Perrima vars druidkollegor försvunnit, och erbjuder sig att hjälpa henne till Kmordatemplet, hjälper Grisselhår i bråk för att han misslyckats spåra spelarna (men han känner igen deras lukt, men gör inget), osv. På kvällen ger de sig av till välkomstbanketten/maskeraden där de maskerade interagerar med Trodax, Bodvill, Selisia, och Malek (Fargurus skall bli adept!).

Runda under fötterna på väg tillbaka till Junker H i den kalla höstnatten ser de att det brinner i isdruidernas kapell! Där avslutade vi.

Spännande och lyckad introsession kände jag, men som sagt, många scener lånades från boken och mycket planteringar, introduktion av många SLP osv. Ångrar bara att jag "försa" mig och antydde att Guzier hade "alzheimers", annars hade man nog fått "Baldyr" att försöka befria honom lättare... Hade varit en till kul tvist.

Spelsystemet funkade bra, även om jag inte var helt regelpåläst - lite krångligt att hålla reda på vilket blod som funkade till vad; logik, charm etc, men vi körde på - det är ingen som längre bryr sig om detaljregler eller tjafsar ("slå ngra tärningar bara så spelar vi istället") Några tyckte det var svårt att komma på bra erfarenheter, öden och förbannelser eftersom det skiljer sig rejält från tidigare system. Spelarna gick dock in för att spela sina karaktärer med brister istället för att optimalt lösa äventyret, utan förmaningar från mig. :)

Trodde även att spelarna skulle ha lite svårt att "köpa" den mustiga och mångfacetterade trakoriska settingen, men de diggade den starkt som jag förstod det och satte mitt minne på prov när vi gick igenom de trakoriska öarnas alla säregna egenheter. De valde själva att komma från varsin ö, för att förstärka konflikter och drama.

Nu plottas nästa tillfälle! Tack alla för input och uppslag.
Last edited by Byrax on Wed 20 Apr 2016, 11:47, edited 3 times in total.
 
Baldyr
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Fri 18 Mar 2016, 19:57

Kul! Klockrent upplägg och en riktig rivstart, tycker jag!

Vad gäller herr Guzier så borde du kunna vända skutan om du låter någon som förstår sig på zombin (Sulidon eller kanske Trodax, som säkert uttalar sig tvärsäkert om det mesta) påpeka att seniliteten förmodligen beror på drogens verkan och borde kunna jagas på flykten när den gamle fått återhämta sig. Jag skulle rent av vilja se den gamle leda rebellerna i en sista hopplös strid mot trakorierna - bara för att förekommas av de odödas anfall på Arhem...

Vad gäller de olika bloden så tänker jag att Vind används för allt som har att göra med logik, intelligens och kunskap, men också viljestyrka, sinnesintryck och visdom (som ju sägs komma med åldern). Vatten motsvarar social kompetens liksom empati och intuition, men också tur. Eld är handling, snabbhet, koordination och fingerfärdighet, men också aggressivitet! Sten, slutligen, är fysisk motståndskraft och muskelstyrka, men också förmågan att projicera sin kraft (hotelser).

Jag kan hålla med om att det visst uppstår situationer i spelet där det inte är helt uppenbart vilket blod som ska användas, men det torde bli lättare med erfarenhet. Just erfarenheterna tycker jag själv är ganska knepiga att använda i praktiken och är ytterligare en sak (så som förmågor) som jag överväger att bygga om själv.

Mina spelare är nog fortfarande delvis fast i ingångna fotspår där de känner att de måste övervinna minsta utmaning, istället för att ta resultatet av ett dådslag med en klappspark och ett gott skratt (på karaktärens bekostnad). Jag försöker få dem att lita på att handlingen kommer att ta nya och oväntade krumbukter tack vare det otippade resultatet (som när en spelare misslyckades med nio tärningar av nio möjliga under förra spelmötet).

Sedan skulle jag råda dig att inte hålla långa föreläsningar om settingen för spelarna, utan istället se och ta vara på tillfällen att plantera in information under spelets gång. Där är jag tacksam för att mina egna spelare för nogsamma anteckningar över allting som avslöjas under spel - och de lär också bli ofantligt överraskade när de inser att i princip allting kommer att återknytas innan kampanjen är slut!
 
Byrax
Topic Author
Posts: 1094
Joined: Fri 08 Jan 2016, 10:42
Location: Mythic North

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Mon 21 Mar 2016, 15:28

Ett nytt spelpass avverkat - lite på volley då det blev med kort varsel:

S1E2 Kmordatemplets hemlighet
Sällskapet bestod av expeditionsledaren, den naturlärd syntalden Nicomander Ochiverde, förmannen Troy Villetto de Parata (en adelsman på rejäl dekis), "andre-kassören" Sigvard Garrotte (en tjuv från HOXOH som anslutit sig till expeditionen under resan, men egentligen är utsänd för att sabotera svaveltraden) och legosoldaten Fargarus, en snaggad, ärrad och skäggförsedd trinsmyrier som skall föra tillbaka Fingolf + ta reda på allt som går om zombinet.
...

Efter att lämnat välkomstbanketten och sett att kmordakapellet brann, trotsade de faran och rusade in i det och räddade där Perrima som låg knockad i röken, med en märklig onyxgroda bredvid sig.

Man återhämtade sig på Junker Hildurs, tills Perrima var kontaktbar (efter att ha smugglat bort henne från kapellet, eftersom man kände sig övervakade). Diskussioner om vem som ligger bakom vapensmugglingen fortsätter och ingen litar på någon annan.

På kvällen såg man Didras dansshow (tänk Igrayne´s Dance i Excalibur), Gistackis brottaruppvisning, undvek fegt, eller förståndigt, att hamna i bråk med träskfösarna genom att gå och lägga sig(!), interagerade lite med en nyligen uppvaknad Demens (efter att ha upptäckt att dolken snarkade sedan den kommit till ön!) och noterade att Robur hade antika mynt liknande de vår "Brior", Nicomander, hade med sig från Tricilves akademi samt språkades vid med bergmannen Gwellmyn, som undrade om äventyrarna var intresserade av ett extra-gig vid kvicksilvergruvan, vilket de var, då expeditionskassan börjat sina. Men först skulle de ledsaga Perrima till Biletand!

Upp på Kmordan, där man utmanades av kölden och Sigvard förfrös sig, stötte man på rester av döda sjuklingar och blev jagade av ishyenor innan man tog sig in i skydd av Kmordatemplet vid Biletand. Man hittade de döda druiderna och Girindas sargade lik, vars ande sporde om märkliga ting från dödsriket, innan man överraskades av stelfrusna odöda som anföll! Man fick även syn en misstänkt shagulit som utförde någon sorts magi och en hård kamp tog vid i templet. Just när man skulle ge sig på shaguliten dök en skugga ned från Biletand och en horndemon svepte med sig den lila figuren, bort från äventyrarnas pilar och svärd. Vi avslutade med att man öppnade luckan ner till Domonakryptan.

...

Flyter på bra; strider tar lite längre tid än jag trodde innan, och det var tufft med odöda som motstånd. Några av spelarna tycker att de inte riktigt är lämpade för äventyr i vildmark och mot skapelsevidrig magi och odöda... ;) Lät zombierna kollapsa efter att shaguliten sjappat, eftersom det blev lite väl lång strid. Tog inspiration från bok, äventyr och Tomas krönika - funkade utmärkt.
Last edited by Byrax on Wed 20 Apr 2016, 11:42, edited 2 times in total.
 
Baldyr
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Tue 22 Mar 2016, 19:50

Här går det undan! Jämfört med er så kryper handlingen fram i snigelfart för oss, ni borde komma ikapp oss på nolltid...

Vad gäller strider så tolkar jag reglernas anda som att de flesta konflikter löses på en eller ett fåtal rundor, just för att inte dra ut på det, men också för att konservera ÖT som ju inte är en oändlig resurs. Motståndaren behöver alltså inte vara knäckt av elände för att ge upp, men även spelarna borde antagligen vara mera benägna att lägga sig och leva med resultatet. Då är det viktigt att berättaren låter handlingen fortsätta ändå, istället för att låta nederlaget bli en återvändsgränd. (Blir man exempelvis tillfångatagna så kommer man ju in i fiendens näste utan att behöva utföra fler dåd- och konfliktsslag, liksom offra fler ÖT. Handlingen fortsätter helt enkelt med att berättaren bollar över initiativet till spelarna; "Beskriv scenen där ni har möjlighet att befria er från era bojor". Möjligen skulle man kunna köpa sig till denna möjlighet till priset av en ÖT, eller liknande.)

Betänk att seger i exempelvis en strid räknas som stordåd och belönas med en (eller ett par ÖT). Då är det orimligt att segern kostar mångdubbelt så många ÖT enbart för att varenda fiende behöver nötas ned med elände.

Men, jag förstår din frustration just vad gäller odöda, eftersom dessa rimligtvis fortsätter kämpa till siste man. Då är det smart att göra som du och avsluta konflikten när den inte längre tillför handlingen någonting. Ett annat sätt skulle ju kunna vara att erbjuda spelarna "avtal med ödet" och en hög FG mot att du som berättare får en (förmodat) välbehövlig ÖT.

I övrigt vad gäller ÖT behöver du som berättare ha dessa för att dina magikunniga bifigurer ska kunna använda sina magiska förmågor. Ofta blir dessa figurer annars väldigt överflödiga och därför gäller det att hushålla med sina ÖT som berättare.
 
Byrax
Topic Author
Posts: 1094
Joined: Fri 08 Jan 2016, 10:42
Location: Mythic North

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Wed 23 Mar 2016, 12:39

He he, jo vi siktar på att ha lite skjuts i spelandet. De flesta kampanjer de senaste 10-15 åren har rasat ihop efter ca 3-4 spelpass, och jag har tänkt köra SV på 4-5 pass - så det ges inte så mycket utrymme för utvikningar, på gott och ont. Trodde faktiskt vi skulle hinna med Domonakryptan också, men lite matpauser och sen start segade till det.

Bra tips och synpunkter. Håller på och försöker få spelarna att själva beskriva resultat/scener etc i större utsträckning.

Jo, det gick åt lite ÖT för mig med hyenajakt efter släde, 2 hyenastrider, och så zombieanfallet med lite magi.
 
User avatar
Henke
Posts: 1639
Joined: Sat 09 Apr 2011, 13:34
Location: Fria Ligan Fanboy

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Wed 23 Mar 2016, 21:20

Måste säga att jag gillar det minimalistiska i redovisningen från spelmötena (men som det verkar även i sättet att spela Konfluxen). Jag ser samma farhågor att man förr eller senare kör i diket för att kampanjen tar för lång tid och pga allt man vill åstadkomma. Vår egen grupp påbörjade Konfluxen i april 2008 vilket alltså är 8 år sedan och går de senaste åren på rejäl sparlåga (avslutade O4Ö hösten 2014, och har inte kommit vidare sedan dess). Trots att Svavelvinter-reglerna är stor hjälp att fortare ta sig framåt i handlingen så finns det en invand spelstil som ändå djupdyker i detaljer och sidohändelser istället för att fokusera på det centrala och komma vidare.

Har skissat lite löst på en reboot där man är konsekvent med att rama in spelet i scener som spelare eller berättare initierar. Vad har du själv för tankar kring att få äventyret att löpa snabbare (givetvis utan att korta ner så mycket att det förlorar känsla)?
I skuggan av Trakorien - Bloggkrönika från Svavelvinter
Förbjuden Zon - Bloggkrönika från Version Noll
Spelledarens Pod - Av spelledare, för spelledare, om spelledare, samt ett och annat spelmöte
 
Baldyr
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Thu 24 Mar 2016, 10:47

Notera att du som berättare inte använder ÖT för monster (som ishyenor eller odöda), utan dessa har ett fast attackvärde som anger hur många GT du använder.
 
Byrax
Topic Author
Posts: 1094
Joined: Fri 08 Jan 2016, 10:42
Location: Mythic North

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Tue 29 Mar 2016, 12:58

Jo, mesta ÖT gick åt för magin, och la på ngn extra ÖT för "ledarhyenan" för att få lite tuffare motstånd bara.

Njae, vi har visserligen ett rätt högt tempo, men inget slarvas undan (snarare är ändå för mycket med) tycker jag, Drar ngn scen ut för länge så brukar jag slänga in ngt oväntat. Planen var ett deläventyr per session, med tillägg för uppstart/intro.
 
Baldyr
Posts: 812
Joined: Fri 13 Jul 2012, 13:07

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Tue 29 Mar 2016, 23:05

Imponerad av tempot, hur som helst. Jag tror att vårt "problem" är dels att jag som spelledare har en hel vecka på mig att komma på nya prövningar och sidospår mellan spelmötena, och dels att vissa spelare gärna gräver ner sig i detaljer in absurdum. (Tänker speciellt på en spelare vars engagemang och intresse för alla detaljer och nyanser möjligen överglänser de övriga spelarnas.) Jag tror alltså att det har med spelgrupp att göra - med en annan spelgrupp och uppsättning karaktärer skulle det möjligen vara ett helt annat tempo, även om jag som sagt i så fall skulle behöva lägga band på mig själv vad gäller "intressanta" utvikningar i handlingen.

Vad gäller ÖT så har jag förstått att ekonomin kring spelbordet kan se väldigt olika ut från spelgrupp till spelgrupp. Vi har över huvud taget svårt att göra oss av med ÖT, vilket resulterar att flera spelare samlar på sig maximalt antal ÖT (husregeln säger att en spelare inte kan lämna ett spelmöte med fler än nio ÖT) efter ett par lite stillsammare spelmöten. Själv har jag också svårt att få användning för ÖT och gör sällan av med mer än ett par - om något alls - per spelmöte. Detta kan dock att komma ändras när mäktigare och mäktigare bifigurer kommer in i handlingen...

Jag brukar vara ganska generös med vad som räknas som ett "stordåd", i praktiken alla lyckade handlingar som kräver någon sorts dådslag och som har koppling till spelets kärnhandling. Inte sällan är kalken redan tom eller så gott som tom innan det är dags att dela ut ÖT för öden och tillfälliga mål. (Jag delar inte ut någon ÖT för anteckningar eller "kvällens spelare".) Det är extremt sällan som jag som berättare inleder ett spelmöte med fullt antal ÖT, utan kalken tenderar att vara tom, eller så gott som tom, tills spelarna börjar använda sina förmågor.
 
Byrax
Topic Author
Posts: 1094
Joined: Fri 08 Jan 2016, 10:42
Location: Mythic North

Re: Byrax Svavelvinterkrönika

Thu 31 Mar 2016, 18:29

Ett spelsystem som öppnade mina ögon för att det går att hantera strider och färdigheter, book keeping av utrustning etc mycket snabbare än sedvanliga spel var Barbarians of Lemuria (BoL).

Körde först Conan, sedan Wild West, Coriolis, Shadowrun, Pulp+Hollow Earth Exp, Expanse-settingen (sci-fi), med mer med det systemet. En gg hann vi t o m 2 Shadowrun-scenarion på en vardagskväll.. Jösses så bra! Systemet ger kontrollerat spelarinflytande över storyn också genom hero points och det är defintivt möjligt att improvisera stats etc eller konvertera från andra äventyr on the fly.

Spelarnas feedback var - varför har man inte alltid kört så här och vi stämde av och ingen kände att man upplevde att man "missade" ngt av rollspelsupplevelsen pga det enklare och snabbare systemet, snarare tvärtom - fokus på det centrala med intensivare storys då alla var med i större utsträckning etc.

Känns dock som att man kanske bör ha spellett och spelat en del trad innan man kan förmå att uppskatta BoL fullt ut (dvs inget nybörjarspel kanske, konstigt nog). Enkelt att konvertera till actionaktiga settings är det också.

Who is online

Users browsing this forum: No registered users and 5 guests